Mål C‑166/13

Sophie Mukarubega

mot

Préfet de police och Préfet de la Seine-Saint-Denis

(begäran om förhandsavgörande från Tribunal administratif de Melun)

ˮBegäran om förhandsavgörande – Visering, asyl, invandring och annan politik som rör fri rörlighet för personer – Direktiv 2008/115/EG – Återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna – Förfarande för antagande av ett beslut om återvändande – Principen om iakttagande av rätten till försvar – Rätten för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i en medlemsstat att yttra sig före antagandet av ett beslut som kan påverka tredjelandsmedborgarens intressen – Beslut i vilket myndigheterna nekar en tredjelandsmedborgare rätt till asyl och samtidigt ålägger vederbörande en skyldighet att lämna landet – Rätt att yttra sig före antagandet av beslutet om återvändande”

Sammanfattning – Domstolens dom (femte avdelningen) av den 5 november 2014

1.        Grundläggande rättigheter – Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – Rätten till god förvaltning – Rätten att yttra sig – Rättighet som inte kan åberopas mot medlemsstaterna

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 41.2 a)

2.        Gränskontroller, asyl och invandring – Invandringspolitik – Återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna – Tredjelandsmedborgare som är föremål för ett förfarande för återvändande enligt direktiv 2008/115 – Beslut om återvändande till följd av ett beslut att neka tredjelandsmedborgaren rätt till asyl – Tredjelandsmedborgare som har yttrat sig i samband med asylansökan – Rätt att yttra sig före antagandet av beslutet om återvändande – Föreligger inte – Villkor

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115, artikel 6)

1.        Se domen.

(se punkterna 43 och 44)

2.        Rätten att yttra sig i alla förfaranden, såsom denna ska tillämpas inom ramen för direktiv 2008/115 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna, särskilt artikel 6 i detta direktiv, ska tolkas så, att den inte utgör hinder för att en nationell myndighet – när den har för avsikt att anta ett beslut om återvändande gentemot en tredjelandsmedborgare efter att, i ett förfarande där tredjelandsmedborgarens rätt att yttra sig till fullo har iakttagits, ha slagit fast att han eller hon vistas olagligt i medlemsstaten – inte låter tredjelandsmedborgaren yttra sig specifikt över beslutet om återvändande, oavsett om beslutet om återvändande har föregåtts av ett beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd.

Med hänsyn till att det följer av direktiv 2008/115 att ett beslut om återvändande är nära förbundet med fastslåendet av att vistelsen är olaglig, kan rätten att yttra sig nämligen inte tolkas så, att en nationell myndighet som har för avsikt att anta ett beslut där det slås fast att en utlännings vistelse är olaglig tillsammans med ett beslut om återvändande, är skyldig att låta den berörde yttra sig specifikt över sistnämnda beslut i fall då utlänningen har haft möjlighet att på ett meningsfullt och effektivt sätt dels framföra sin ståndpunkt beträffande frågan huruvida hans eller hennes vistelse är olaglig, dels anföra sådana skäl som enligt nationell rätt kan motivera att nämnda myndighet avstår från att anta ett beslut om återvändande.

Medlemsstaternas skyldighet, med avseende på tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i en medlemsstat, att efter ett rättvist och öppet förfarande anta ett beslut om återvändande enligt artikel 6.1 i direktiv 2008/115, innebär inte desto mindre ett krav på att medlemsstaterna, med utövande av sin processuella autonomi, i den nationella rätten uttryckligen föreskriver en skyldighet att lämna landet vid olaglig vistelse och säkerställer att den berörde med giltig verkan ges tillfälle att yttra sig i förfarandet angående ansökan om uppehållstillstånd eller, i förekommande fall, angående vistelsens olaglighet. Rätten att yttra sig får härvid inte utnyttjas för att i all oändlighet återuppta det administrativa förfarandet, så att man upprätthåller en jämvikt mellan å ena sidan en berörd persons grundläggande rätt att yttra sig innan det fattas ett negativt beslut mot honom eller henne och å andra sidan medlemsstaternas skyldighet att motverka olaglig invandring.

(se punkterna 60– 62, 71 och 82 samt domslutet)