Mål T‑54/11

Konungariket Spanien

mot

Europeiska kommissionen

”ERUF – Nedsättning av finansiellt stöd – Stöd till det operativa programmet för mål 1 (2000-2006) avseende regionen Andalusien (Spanien) – Artikel 39.3 b i förordning (EG) nr 1260/1999 – Frist på tre månader – Direktiv 93/36/EEG – Förhandlat upphandlingsförfarande utan föregående publicering av ett meddelande om upphandling”

Sammanfattning – Tribunalens dom (tredje avdelningen) av den 15 januari 2013

1.      Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning – Europeiska regionala utvecklingsfonden – Beslut att sätta ned ett finansiellt stöd – Frist – Vägledande karaktär – Kommissionens underlåtenhet – Saknar betydelse – Kommissionens skyldighet att iaktta rättssäkerhetsprincipen

(Rådets förordning nr 1260/1999, artikel 39.3 b; kommissionens förordning nr 448/2001, artikel 5.3)

2.      Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning – Europeiska regionala utvecklingsfonden – Beslut att sätta ned ett finansiellt stöd – Nödvändigt med ett föregående samarbetsförfarande

(Rådets förordning nr 1260/1999, artiklarna 38 och 39)

3.      Tillnärmning av lagstiftning – Förfarandet vid offentlig upphandling av varor – Direktiv 93/36 – Undantag från allmänna regler – Restriktiv tolkning – Förekomst av särskilda omständigheter – Bevisbörda

(Rådets direktiv 93/36, artikel 6.2 och 6.3)

4.      Tillnärmning av lagstiftning – Förfarandet vid offentlig upphandling av varor – Direktiv 93/36 – Förhandlade förfaranden – Tillämpningsvillkor

(Rådets direktiv 93/36, artikel 6.3 c)

1.      Vad gäller förfarandet för nedsättning av stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), framgår det av artikel 39.3 b i förordning nr 1260/1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna att kommissionen kan, om ingen överenskommelse uppnåtts mellan kommissionen och medlemsstaten och medlemsstaten inte har genomfört erforderliga korrigeringar, besluta att göra de finansiella korrigeringar som är nödvändiga genom att helt eller delvis dra in fondernas bidrag till den berörda stödformen. Av nämnda bestämmelse och av artikel 5.3 i förordning nr 448/2001 om genomförandebestämmelser till förordning nr 1260/1999 beträffande förfarandet för finansiella korrigeringar av stöd som beviljas inom ramen för strukturfonderna framgår det att kommissionen kan fatta ett beslut inom tre månader enligt artikel 39.2 andra stycket i förordning nr 1260/1999, varvid denna frist börja löpa från och med dagen för överläggningen.

Eftersom det av artikel 39.3 b i förordning nr 1260/1999 och artikel 5.3 i förordning nr 448/2001 inte framgår att lagstiftaren skulle ha haft någon annan avsikt, får den förevarande tremånadersfristen i princip anses vara av endast vägledande karaktär och åsidosättandet av denna frist påverkar inte giltigheten av kommissionens beslut. Kommissionen är nämligen skyldig att från Erufs finansiering undanta de utgifter som inte har gjorts i enlighet med unionsbestämmelserna. Denna skyldighet försvinner inte redan av den anledningen att kommissionens beslut har antagits efter utgången av fristen på tre månader efter överläggningen.

I och med att ingen tvingande tidsfrist har fastställts i förordning nr 1260/1999 utgör emellertid det grundläggande rättssäkerhetskravet hinder för kommissionen att på obestämd tid dröja med att utöva sin befogenhet. Kommissionen bör således försöka hålla denna frist, men på grund av de eventuella svårigheterna i samband med kontrollen av dessa utgifter kan det bli nödvändigt för kommissionen att ha extra tid till sitt förfogande för att kunna genomföra en fördjupad bedömning av situationen och förhindra att otillbörliga utgifter ersätts.

(se punkterna 22, 23 och 27–29)

2.      Se avgörandet.

(se punkt 26)

3.      Det framgår av tolfte skälet i direktiv 93/96 om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor, att det förhandlade förfarandet betraktas som ett undantag. I artikel 6.2 och 6.3 i direktiv 93/36 räknas uttömmande och uttryckligen de undantagsfall upp då det förhandlade förfarandet får användas.

Dessa bestämmelser ska – såsom undantag från de regler som avser att säkerställa effektiviteten av de rättigheter som ges enligt unionsrätten inom området för offentlig upphandling – tolkas restriktivt.

Det är den som åberopar ett undantag som har bevisbördan för att de särskilda omständigheter verkligen föreligger som motiverar undantag.

(se punkterna 34–36)

4.      Se avgörandet.

(se punkterna 40 och 54)