Talan väckt den 27 januari 2011 - Castelnou Energía mot kommissionen
(Mål T-57/11)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Castelnou Energía (Madrid, Spanien) (ombud: advokaten E. Garayar)
Svarande: Europeiska kommissionen
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
förklara att talan om ogiltigförklaring kan tas upp till sakprövning,
ogiltigförklara det angripna beslutet med stöd av artikel 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF), och
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Sökanden anför följande grunder till stöd för sin talan:
- Den första grunden avser åsidosättande av artikel 108.2 FEUF och artikel 4.4 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, s. 1), då beslutet har fattats utan att ett formellt undersökningsförfarande har inletts, trots att det föreligger allvarliga tvivel med avseende på åtgärdens förenlighet.
- Den andra grunden avser åsidosättande av artikel 106.2 FEUF och artikel 107 FEUF, jämförda med artikel 108.2 FEUF och artikel 4.4 i förordning 659/1999, med hänsyn till att kommissionen genomförde en ofullständig undersökning av åtgärden, genom att inte undersöka förenligheten av den aktuella åtgärden i dess helhet, en åtgärd som består av tre olika delar (nämligen den ekonomiska ersättningen till elproducenterna, systemet med förtur till marknaden och plikten att köpa inhemskt kol).
- Den tredje grunden avser åsidosättande av motiveringsskyldigheten enligt artikel 296 FEUF, eftersom kommissionen inte har förklarat varför den inte undersökte varje enskild del av åtgärden.
- Den fjärde grunden avser åsidosättande av de allmänna rättsprinciperna om rätten till försvar och god förvaltningssed som bör ligga till grund för det administrativa förfarandet, eftersom Castelnou inte har beretts möjlighet att yttra sig under det formella undersökningsförfarande som kommissionen borde ha inlett.
- Det femte grunden avser åsidosättande av artikel 106.2 FEUF, Gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster (EUT C 297, 29.11.2005, s. 4) och av artikel 11.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG (EUT L 176, 15.7.2003, s. 37) med hänsyn till att åtgärden i) inte behövs för att säkerställa energiförsörjningen som - enligt vad kommissionen påstår - kräver en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse och att åtgärden ii), även om det skulle föreligga en risk för energiförsörjningen (vilket inte är fallet), i vart fall är oproportionerlig i förhållande till målet att säkerställa energiförsörjningen och följaktligen rättsstridig.
- Den sjätte grunden avser kommissionens maktmissbruk, då kommissionen, trots objektiva, relevanta och samstämmiga uppgifter som tyder på att åtgärden inte har till syfte att säkerställa en trygg energiförsörjning, utan i stället stödja gruvindustrin, har grundat sitt beslut om åtgärdens förenlighet på grunder som den visste var falska och därmed antagit beslutet i fråga av andra skäl än dem som har anförts.
- Den sjunde grunden avser beslutets rättsstridighet eftersom kommissionen, genom att anta beslutet, har åsidosatt de bestämmelser i FEUF som säkerställer varors fria rörlighet (artiklarna 28 FEUF och 34 FEUF) och etableringsfriheten (artikel 49 TEUF).
- Den åttonde grunden avser kommissionens felaktiga rättstillämpning, med hänsyn till att godkännandet av åtgärden innebär ett åsidosättande av vissa bestämmelser i unionens sekundärrätt, nämligen Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 63), Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/89/EG av den 18 januari 2006 om åtgärder för att trygga elförsörjning och infrastrukturinvesteringar (EUT L 33, 4.2.2006, s. 22), och rådets förordning (EG) nr 1407/2002 av den 23 juli 2002 om statligt stöd till kolindustrin (EGT L 205, 2.8.2002, s. 1).
____________