Language of document : ECLI:EU:T:2014:265

Mål T‑61/13

Research and Production Company ”Melt Water” UAB

mot

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

”Gemenskapsvarumärke – Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket NUEVA – Artikel 60 i förordning (EG) nr 207/2009 – Underlåtenhet att iaktta skyldigheten att betala överklagandeavgiften inom föreskriven tidsfrist – Tvetydig språkversion – Enhetlig tolkning – Oförutsebara omständigheter eller force majeure – Ursäktligt misstag – Skyldighet att vara vaksam och omsorgsfull”

Sammanfattning – Tribunalens dom (åttonde avdelningen) av den 21 maj 2014

1.      Gemenskapsvarumärke – Överklagande – Överklagande till unionsdomstolen – Tribunalens behörighet – Föreläggande som riktas till harmoniseringsbyrån – Omfattas inte

(Rådets förordning nr 207/2009, artikel 65.6)

2.      Europeiska unionens rätt – Tolkning – Texter på flera språk – Enhetlig tolkning – Bristande överensstämmelse mellan de olika språkversionerna – Utgångspunkt i den allmänna systematiken i och syftet med de ifrågavarande bestämmelserna

3.      Gemenskapsvarumärke – Överklagande – Tidsfrist och form för överklagande – Skriftlig framställning av överklagande inom två månader – Betalning av överklagandeavgiften

(Rådets förordning nr 207/2009, artikel 60)

4.      Gemenskapsvarumärke – Förfarandebestämmelser – Tidsfrister – Utgången frist – Undantag – Skyldighet att vara vaksam och omsorgsfull

(Rådets förordning nr 207/2009, artikel 60; kommissionens förordning nr 2868/95, artikel 1, regel 49.3)

1.      Se domen.

(se punkt 15)

2.      Alla språkversioner av en unionsrättslig bestämmelse ska vara giltiga och de ska i princip tillmätas samma värde, vilket inte får variera på grund av bland annat hur stor andel av befolkningen i medlemsstaterna som talar språket i fråga. Den formulering som använts i en av språkversionerna av en unionsrättslig bestämmelse kan inte ensam ligga till grund för tolkningen av denna bestämmelse eller i detta hänseende tillmätas större betydelse än övriga språkversioner. Detta skulle nämligen strida mot kravet på en enhetlig tillämpning av unionsrätten.

För det första utesluter behovet av en enhetlig tolkning av unionsrätten att en bestämd text betraktas isolerat. I stället krävs det, vid fall av tvekan, att denna tolkas och tillämpas i ljuset av de versioner som föreligger på de andra officiella språken. För det andra kräver behovet av en enhetlig tolkning av unionsrätten, i händelse av skillnader mellan de olika språkversionerna av en bestämmelse, att denna tolkas mot bakgrund av den allmänna systematiken i och syftet med de föreskrifter som den ingår i.

(se punkterna 20 och 26–28)

3.      Artikel 60 i förordning nr 207/2009 ska tolkas enhetligt, vilket innebär att överklagandeavgiften ska ha betalats för att överklagandet ska anses ha framställts. Betalningen är således knuten till framställandet av överklagandet och ska liksom nämnda framställande ske inom två månader från tidpunkten för meddelandet av det angripna beslutet. Tidsfristen på fyra månader från tidpunkten för meddelandet av beslutet är endast tillämplig på ingivandet av inlagan med grunderna för överklagandet, och inte på betalningen av överklagandeavgiften.

Denna enhetliga tolkning, som baseras på versioner av denna artikel vilka utformats på unionens övriga officiella språk samt på dess allmänna systematik och ändamål, är den enda med rättssäkerhetsprincipen förenliga tolkningen. Iakttagandet av de tidsfrister som gäller i förfarandet, bland annat för överklagande, utgör nämligen tvingande rätt och varje annan tolkning än denna enhetliga tolkning skulle kunna äventyra rättssäkerheten.

(se punkterna 31 och 34)

4.      En avvikelse från tillämpningen av unionsrättsliga bestämmelser om förfarandefrister är endast möjlig i särskilda undantagsfall. Skälet till detta är att en strikt tillämpning av dessa bestämmelser är påkallad med hänsyn till kravet på rättssäkerhet och behovet av att undvika särbehandling och godtycke i rättstillämpningen. Oavsett om sådana omständigheter bedöms som oförutsebara, som force majeure eller som ett ursäktligt misstag innehåller de under alla förhållanden ett subjektivt rekvisit avseende skyldigheten för en godtroende enskild att iaktta all den vaksamhet och omsorgsfullhet som krävs av en normalt upplyst aktör för bevakningen av hur förfarandet fortskrider och iakttagandet av föreskrivna tidsfrister.

Vid bristande vaksamhet och omsorgsfullhet från sökandens sida kan denne inte med någon framgång åberopa vare sig oförutsebara omständigheter, force majeure eller ursäktliga misstag, för att motivera underlåtenheten att betala överklagandeavgiften inom den föreskrivna tidsfristen.

(se punkterna 38 och 42)