Målen T‑168/10 och T‑572/10

Europeiska kommissionen

mot

Société d’économie mixte d’équipement de l’Aveyron (SEMEA) och

Commune de Millau

”Skiljedomsklausul – Avtal om stöd till lokal utveckling, bestående i att förbereda och starta ett europeiskt centrum för lokala företag i Millau (Frankrike) – Återbetalning av en del av de belopp som utbetalats som förskott – Fråga huruvida en talan mot ett avregistrerat franskt bolag kan upptas till sakprövning – Tillämpning av fransk rätt – Förvaltningsavtal – Återbetalning av felaktigt utbetalda belopp – Preskription – Invändning om skiljedomsklausul – Skuldövertagande – Utfyllnadsteorin – Avtalsvillkor till förmån för tredje man”

Sammanfattning –Tribunalens dom (tredje avdelningen) av den 19 september 2012

1.      Domstolsförfarande – Anhängiggörande vid tribunalen med stöd av en skiljedomsklausul – Talan mot ett bolag som har avförts från handels- och bolagsregistret – Bedömning av huruvida talan kan upptas till sakprövning enligt tillämplig nationell lag

(Artiklarna 256.1 första stycket FEUF och 272 FEUF)

2.      Nationell rätt – Fransk rätt – Indrivning av fordringar från ett lokalt halvoffentligt bolag som har avförts från handels- och bolagsregistret

3.      Domstolsförfarande – Ansökan genom vilken talan väckts – Formkrav – Fastställelse av saken – Kortfattad framställning av grunderna för talan

(Domstolens stadga, artikel 21 första stycket, tribunalens rättegångsregler, artikel 44.1 c)

4.      Utomobligatoriskt skadeståndsansvar – Villkor – Rättsstridighet – Skada – Orsakssamband – Ett av villkoren är inte uppfyllt – Talan om skadestånd ogillas i sin helhet

(Artikel 340 andra stycket FEUF)

5.      Domstolsförfarande – Anhängiggörande vid tribunalen med stöd av en skiljedomsklausul – Tribunalens behörighet bestäms enbart av artikel 272 FEUF och skiljedomsklausulen – Tillämpning av nationella bestämmelser om behörighet – Omfattas inte

(Artikel 272 FEUF)

6.      Domstolsförfarande – Anhängiggörande vid tribunalen med stöd av en skiljedomsklausul – Tillämpning av klausulen på tredje man genom ett tredjemansavtal i avtalet – Tillåtet – Möjlighet att ensidigt häva avtalet – Gränser

(Artikel 272 FEUF)

7.      Domstolsförfarande – Anhängiggörande vid tribunalen med stöd av en skiljedomsklausul – Ansökan genom vilken talan väckts – Formkrav för klausulen – Skriftlig form

(Artikel 272 FEUF, tribunalens rättegångsregler, artikel 44.5a)

1.      En talan som väcks med stöd av en skiljedomsklausul, i enlighet med artikel 272 FEUF, kan inte tas upp till prövning om svarandeföretaget varken hade rättskapacitet eller partsbehörighet när talan väcktes. Tillämplig lag är i det avseendet den lag enligt vilken det ifrågavarande företaget bildats.

För det fall ett bolags ställning som juridisk person enligt tillämplig nationell lag kan bestå efter avslutat likvidationsförfarande när tredje man gör gällande en fordran gentemot bolaget som har sitt ursprung i bolagets verksamhet, kan en talan avseende betalning av fordran tas upp till prövning även om bolaget avförts från handels- och bolagsregistret.

(se punkterna 52–55 och 57)

2.      Se domen.

(se punkterna 52–56, 63–67, 71, 78–83, 85–89, 92–96, 127–128, 154, 156–158)

3.      Se domen.

(se punkt 99)

4.      Se domen.

(se punkterna 106 och107)

5.      Se domen.

(se punkterna 115–119, 123 och 148)

6.      Införandet av en skiljedomsklausul i ett avtal vilken möjliggör för unionen att låta en tvist mellan unionen och en annan part underställas unionsdomstolens prövning är inte oförenligt med kravet i artikel 272 FEUF, enligt vilket en sådan klausul ska finnas i ett avtal som ingåtts av unionen eller för dess räkning. Ett tredjemansavtal kan nämligen anses som ett avtal som ingåtts för unionens räkning. Visserligen ska detta krav i artikel 272 FEUF tolkas på ett sådant sätt att det utgör hinder för att unionsdomstolen kan anses behörig i avtalstvister mot unionens vilja. När det gäller en skiljedomsklausul som avtalats enbart till förmån för unionen, kan denna klausul dock inte göras gällande gentemot unionen mot dess vilja. Eftersom en skiljedomsklausul grundar sig på avtal finns det inte heller något som hindrar att bedömningen av huruvida det föreligger en sådan klausul görs med beaktande av de allmänna avtalsrättsliga principer som följer av medlemsstaternas rättsordningar. Även om en av dessa principer anger att ett avtal endast är bindande för avtalsparterna, utgör denna princip nämligen inte något hinder mot att två parter, genom ett tredjemansavtal, kan tillerkänna tredje man rättigheter. Det framgår av allmänna avtalsrättsliga principer att det kan föreligga ett tredjemansavtal till följd av en uttrycklig överenskommelse mellan den part som får en utfästelse och den part som gör en utfästelse i syfte att tillerkänna tredje man rättigheter. Det går även att sluta sig till att det föreligger ett sådant tredjemansavtal utifrån syftet med avtalet eller omständigheterna i det enskilda fallet.

Den part som får en utfästelse och den part som gör en utfästelse i samband med ett tredjemansavtal kan dessutom, på vissa villkor, avskaffa eller ändra den klausul varigenom den aktuella rättigheten tillerkänns. Med tillämpning av allmänna avtalsrättsliga principer är dock detta inte längre möjligt efter det att tredje man som är förmånstagare har meddelat den som gjort utfästelsen eller den part som fått utfästelsen att vederbörande vill utnyttja sin rättighet.

(se punkterna 134, 135, 138 och 144)

7.      Se domen.

(se punkterna 145 och 146)