FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM
(andra avdelningen i utökad sammansättning)
den 15 september 1998 (1)
Statligt stöd - Formellt prövningsförfarande i artikel 93.2 i fördraget -
Villkorligt beslut om godkännande av tredelat stöd i form av ett kapitaltillskott -
Villkor för utbetalning av den andra delen inte uppfyllt - Senare beslut om
tillstånd att utbetala den andra delen - Talan om ogiltigförklaring
I mål T-140/95,
Ryanair Limited, bolag bildat enligt irländsk rätt, Dublin, företrätt av
Trevor Soames och Alan Ryan, solicitors, delgivningsadress: advokatbyrån
Arendt och Medernach, 8-10, rue Mathias Hardt, Luxemburg,
mot
Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av Nicholas Khan och
Anders Christian Jessen, rättstjänsten, båda i egenskap av ombud,
delgivningsadress: rättstjänsten, Carlos Gómez de la Cruz, Centre Wagner,
Kirchberg, Luxemburg,
med stöd av
Irland, företrätt av Michael Buckley, Chief State Solicitor, i egenskap av ombud,
biträdd av Joseph Finnegan, SC, Irland, delgivningsadress: Irlands ambassad, 28,
route d'Arlon, Luxemburg,
Aer Lingus Group plc, bolag bildat enligt irländsk rätt, Dublin, företrätt av
Paul Gallagher, SC, Irland, och av James O'Dwyer och Patrick McGovern,
solicitors, delgivningsadress: advokatbyrån René Faltz, 6, rue Heine, Luxemburg,
angående en talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av
den 21 december 1994 (EGT C 399, s. 1) om tillstånd för Irlands regering att
utbetala den andra delen av stödet till koncernen Aer Lingus som har godkänts
genom kommissionens beslut 94/118/EG av den 21 december 1993 om Irlands
beviljande av stöd till koncernen Aer Lingus (EGT L 54, 1994, s. 30),
meddelar
FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
(andra avdelningen i utökad sammansättning)
sammansatt av ordföranden A. Kalogeropoulos samt domarna C.P. Briët,
C.W. Bellamy, A. Potocki och J. Pirrung,
justitiesekreterare: byrådirektören A. Mair,
med hänsyn till det skriftliga förfarandet och efter det muntliga förfarandet
den 27 maj 1998,
följande
Dom
Bakgrund till tvisten
- 1.
- Den irländska regeringen tillkännagav i augusti 1993 för kommissionen, i enlighet
med artikel 93.3 i fördraget, sin avsikt att tillskjuta kapital uppgående till
175 miljoner IRL till koncernen Aer Lingus inom ramen för en
omstruktureringsplan kallad En framtidsstrategi (nedan kallad Cahill-planen).
Detta tillskott skulle ske i tre delar, nämligen 75 miljoner IRL att utbetalas år 1993,
50 miljoner IRL år 1994 och 50 miljoner IRL år 1995.
- 2.
- Den 21 december 1993 fattade kommissionen fattade efter ett förfarande som hade
inletts med stöd av artikel 93.2 i fördraget och i vilket det enligt irländsk rätt
bildade bolaget Ryanair Limited, Dublin, hade medverkat, beslut 94/118/EG om
Irlands beviljande av stöd till koncernen Aer Lingus (EGT L 54, 1994, s. 30, nedan
kallat 1993 års beslut).
- 3.
- I artikel 1 i 1993 års beslut föreskrivs följande:
Stödet för omstrukturering av Aer Lingus, som beviljas i form av ett
kapitaltillskott uppgående till 175 miljoner irländska pund och som fördelas på tre
delar [att utbetalas] under åren 1993-1995, skall anses vara förenligt med den
gemensamma marknaden enligt artikel 92.3 c, på villkor att den irländska
regeringen
a) iakttar sina förpliktelser att inte utbetala den andra och den tredje delen för
det fall att Aer Lingus inte skulle uppnå målet att minska kostnaderna med,
enligt vad som har fastställts, 50 miljoner irländska pund per år, och erhåller
bevis från en oberoende kontrollant om att minskningen av [kostnaderna]
i sin helhet har uppnåtts,
b) iakttar sina förpliktelser att lägga fram en rapport för kommissionen om
omstruktureringsplanens framåtskridande, den finansiella och ekonomiska
utvecklingen för koncernen Aer Lingus och dess bolag och i synnerhet om
de produktivitetsvinster som avses i skrivelsen av den 24 november 1993.
Rapporten skall läggas fram senast fyra veckor före utbetalningen av den
andra och den tredje delen av stödet under åren 1994 och 1995, så att
kommissionen i förekommande fall har möjlighet att yttra sig,
[...]
d) iakttar sina förpliktelser att inte utvidga Aer Lingus flygplansflotta under
hela den tid som omstruktureringsplanen varar, förutom beträffande
transatlantiska förbindelser, om det är nödvändigt att ta ytterligare luftfartyg
i trafik för att upprätthålla kapacitetsnivån,
[...]
g) iakttar sina förpliktelser enligt vilka det platsantal som erbjuds till försäljning
på Aer Lingus reguljärtrafik under kalenderåret 1994 inte får överstiga
3,42 miljoner platser på samtliga förbindelser mellan Förenade kungariket
och Irland och 1,43 miljoner platser på förbindelsen mellan Dublin och
London Heathrow,
h) iakttar sina förpliktelser enligt vilka, såsom har överenskommits mellan
kommissionen och Irland, oberoende värderare skall förordnas efter förstahalvåret 1994 för att undersöka de faktiska och de förväntade resultaten för
år 1994. Om tillväxten på Irlands och Förenade kungarikets marknad
motiverar det, skall de [under] g) angivna platsantalen ändras så att de
återspeglar denna tillväxt. Det skall dessutom göras en oberoende
uppskattning av tillväxten på och framtidsutsikterna för marknaden för att
bestämma den ytterligare kapacitet som Aer Lingus skulle kunna göra
anspråk på för år 1995, med hänsyn till den eventuella tillväxten på
världsmarknaden,
[...]
- 4.
- Den 23 december 1993 samtyckte den irländska regeringen till en nyemmission av
aktier i Aer Lingus Group plc till ett belopp av 75 miljoner IRL.
- 5.
- Den 3 november 1994 lade den irländska regeringen fram sin första årsrapport, i
enlighet med artikel 1 b i 1993 års beslut. På kommissionens begäran lämnade den
in ytterligare upplysningar den 17 november 1994.
- 6.
- Kommissionen fattade, i enlighet med artikel 1 h i 1993 års beslut,
den 30 november 1994 beslut 94/997/EG om godkännande av de ändrade
platsantalen för den kapacitetsminskning som Aer Lingus åläggs genom 1993 års
beslut (EGT L 379, s. 21). Genom detta beslut ökade kommissionen det platsantal
som hade fastställts i artikel 1 g i 1993 års beslut och som Aer Lingus kunde
erbjuda på förbindelserna mellan Irland och Förenade kungariket och mellan
Dublin och London-Heathrow under åren 1994 och 1995.
- 7.
- Den 8 december 1994 hölls, på sökandens begäran, ett sammanträde mellan
sökanden och tjänstemän vid kommissionen, bland annat för att pröva frågan
huruvida Aer Lingus hade rättat sig efter 1993 års beslut.
- 8.
- Den 21 december 1994 fattade kommissionen, i form av en skrivelse till den
irländska regeringen, det beslut som rubriceras Utbetalning av den andra delen
(50 miljoner irländska pund) av stödet C 34/93 som kommissionen har godkänt i
sitt [1993 års] beslut (EGT C 399, s. 1, nedan kallat det omtvistade beslutet).
- 9.
- Kommissionen konstaterade i detta beslut att koncernen Aer Lingus inte hade
uppnått kostnadsminskningen om 50 miljoner IRL som föreskrevs i artikel 1 a i
1993 års beslut. Efter att ha undersökt genomförandet av omstruktureringsplanen,
bland annat i fråga om själva flygbolaget och Team Aer Lingus, ett dotterbolag
specialiserat på underhållstjänst (medan kallat Team), samt koncernens finansiella
ställning, den försäljning som förutsågs för hotellkedjan Copthorne och
lönsamheten för olika kategorier av linjer som trafikerades av Aer Lingus, drog den
emellertid följande slutsats (tjugofemte stycket):
[...] omstruktureringens framåtskridande och de resultat som redan har uppnåtts
är tillfredsställande, även om det endast är flygbolaget som har uppnått det målsom avser den årliga kostnadsminskningen och inte hela koncernen, till följd av de
omständigheter som det har redogjorts för ovan och som inte kunde förutses vid
utarbetandet av omstruktureringsplanen. Kommissionen har därför beslutat att
avvika från sitt [1993 års] beslut och tillåta den irländska regeringen att utbetala
den andra delen av stödet till Aer Lingus. För att säkerställa en riktig tillämpning
av beslutet av den 21 december 1993 skall Irland, före utbetalningen av den tredje
delen av stödet,
- till den 30 juni 1995 lägga fram en rapport för kommissionen om
omtruktureringsplanens framåtskridande i fråga om Team, dess ekonomiska
och finansiella utveckling, inklusive de finansiella prognoser som företaget
grundar sin strategi på. Omstruktureringsplanen för Team skall genomföras
utan dröjsmål, på grundval av en lämplig strategi och en solid finansiell
struktur,
- lägga fram en rapport för kommissionen, i enlighet med artikel 1 b i
beslutet [1993 års], senast åtta veckor före utbetalningen av den tredje delen
av stödet under år 1995. Det skall i denna rapport ges en detaljerad
redovisning av den årliga kostnadsminskningen om 50 miljoner irländska
pund och tas upp de kostnadsbesparingar som hänger samman med olika
förvaltningsåtgärder samt de årliga finansiella prognoser som ställs för
koncernen och dess bolag för perioden fram till och med
den 31 december 1999 (liksom för övergångsperioden av 12 månader fram
till och med den 31 mars 1995, det ändrade bokslutstillfället), med
beaktande av den verkan som omstruktureringsåtgärderna har, de
konsekvenser som den ändrade planen beräknas medföra för Team och av
försäljningen av hotellkedjan Copthorne. Rapporten skall dessutom
innehålla en lönsamhetsbedömning för varje kategori av linjer.
- 10.
- Den 22 december 1994 samtyckte den irländska regeringen till en nyemmission av
aktier i Aer Lingus Group plc till ett belopp av 50 miljoner IRL.
- 11.
- Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 399 av den 31 december 1994, vari
det omtvistade beslutet återges, publicerades den 13 april 1995.
Förfarandet och parternas yrkanden
- 12.
- Sökanden väckte denna talan genom ansökan som inkom till förstainstansrättens
kansli den 5 juli 1995.
- 13.
- Genom skrivelse som inkom till förstainstansrättens kansli den 18 december 1995
återkallade kommissionen det avvisningsyrkande som den hade framställt i sitt
svaromål och som grundades på att fristen för att väcka talan hade löpt ut.
Kommissionen angav efteråt, i sin duplik av den 25 mars 1996, att dess tjänstemänhade uppgett för sökanden att den frist för att väcka talan som föreskrivs i
artikel 173 i fördraget skulle börja löpa när det omtvistade beslutet offentliggjordes.
- 14.
- Genom beslut av den 14 februari 1996 tillät ordföranden på den andra avdelningen
i utökad sammansättning Irland och Aer Lingus Group plc att intervenera i målet
till stöd för kommissionens yrkanden.
- 15.
- På grundval av referentens rapport beslutade förstainstansrätten (andra avdelningen
i utökad sammansättning) att inleda det muntliga förfarandet utan att vidta
föregående åtgärder för bevisupptagning.
- 16.
- Parterna utvecklade sin talan och svarade på förstainstansrättens frågor vid
förhandlingen den 27 maj 1998.
- 17.
- Sökanden har yrkat att förstainstansrätten skall
- ogiltigförklara det omtvistade beslutet, och
- förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
- 18.
- Kommissionen och intervenienterna har yrkat att förstainstansrätten skall
- ogilla talan, och
- förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna.
Huruvida talan kan tas upp till sakprövning
Parternas argument
- 19.
- Aer Lingus har gjort gällande att talan har väckts efter den frist som föreskrivs i
artikel 173 femte stycket i EG-fördraget. Den har påpekat att kommissionen i sitt
svaromål har hävdat att sökanden fick kännedom om det omtvistade beslutet i
december 1994 och senast vid mottagandet av en skrivelse från kommissionen av
den 12 januari 1995 och att den inte inom skälig tid hade begärt att få en kopia av
hela det omtvistade beslutet.
- 20.
- Sökanden har gjort gällande att dess talan kan tas upp till sakprövning, eftersom
den frist för att väcka talan som föreskrivs i artikel 173 femte stycket i fördraget
började löpa när det omtvistade beslutet offentliggjordes i Europeiska
gemenskapernas officiella tidning den 13 april 1995.
Förstainstansrättens bedömning
- 21.
- Enligt artikel 37 fjärde stycket i EG-stadgan för domstolen, som enligt artikel 46
i samma stadga skall tillämpas på förfarandet vid förstainstansrätten, får endast en
av parternas yrkanden biträdas genom yrkanden i interventionsansökan. Enligt
artikel 116.3 i rättegångsreglerna måste intervenienten dessutom godta målet sådant
det föreligger vid tidpunkten för hans intervention.
- 22.
- Eftersom svaranden har återkallat sitt avvisningsyrkande genom skrivelse som
mottogs den 18 december 1995, det vill säga innan Aer Lingus tilläts att intervenera
i målet till stöd för kommissionens yrkanden, har Aer Lingus inte rätt att göra en
invändning om rättegångshinder och är förstainstansrätten följaktligen inte skyldig
att pröva de grunder som Aer Lingus har åberopat till stöd för invändningen om
rättegångshinder (förstainstansrättens dom av den 27 november 1997 i
mål T-290/94, Kaysersberg mot kommissionen, REG 1997, s. II-2137, punkt 76).
- 23.
- Eftersom frågan avser ett rättegångshinder som inte kan avhjälpas, kan
förstainstansrätten emellertid, med stöd av artikel 113 i rättegångsreglerna, när som
helst på eget initiativ pröva huruvida talan kan tas upp till sakprövning.
- 24.
- Enligt artikel 173 femte stycket i fördraget skall talan väckas inom två månader
från den dag då åtgärden offentliggjordes eller delgavs klaganden eller, om så inte
skett, från den dag då denne fick kännedom om åtgärden, allt efter
omständigheterna.
- 25.
- Det följer av själva ordalydelsen i denna bestämmelse att tidpunkten då klaganden
fick kännedom om rättsakten som kriterium för när fristen för talans väckande skall
börja löpa är subsidiär i förhållande till offentliggörandet eller delgivningen av
rättsakten (se domstolens dom av den 10 mars 1998 i mål C-122/95, Tyskland mot
rådet, REG 1998, s. I-973, punkt 35, och, i fråga om statligt stöd, generaladvokat
Capotortis förslag till avgörande inför domstolens dom av den 17 september 1980
i mål 730/79, Philip Morris mot kommissionen, REG 1980, s. 2671, 2695; svensk
specialutgåva, volym 5).
- 26.
- Det är i det aktuella fallet ostridigt att det omtvistade beslutet har offentliggjorts
i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Eftersom det genom det omtvistade
beslutet medges ett undantag från 1993 års beslut, som i sig har offentliggjorts, och
eftersom kommissionens tjänstemän har uppgett för sökanden att fristen för att
väcka talan skulle börja löpa när det omtvistade beslutet offentliggjordes, kunde
sökanden skäligen förvänta sig att det omtvistade beslutet skulle offentliggöras i
Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
- 27.
- Av detta följer att fristen för att väcka talan i detta fall började löpa från och med
dagen för offentliggörandet, det vill säga den 13 april 1995.
- 28.
- Den i artikel 173 femte stycket i fördraget föreskrivna tvåmånadersfristen, som skall
beräknas från och med den femtonde dagen efter den dag då rättsakten kungjordesi Europeiska gemenskapernas officiella tidning, i enlighet med artikel 102.1 i
rättegångsreglerna, och som för en sökande som är bosatt på Irland förlängs med
tio dagar med hänsyn till avstånd, i enlighet med artikel 102.2 rättegångsreglerna,
löpte ut den 7 juli 1995. Av detta följer att talan, som inkom till förstainstansrättens
kansli den 5 juli 1995, har väckts i tid.
- 29.
- Talan kan därför tas upp till sakprövning.
Prövning i sak
Parternas argument
Sökandens argument
- 30.
- Sökanden har i sin ansökan åberopat två huvudgrunder som består i, för det första,
att kommissionen har åsidosatt väsentliga formkrav genom att varken återuppta det
förfarande som anges i artikel 93.2 i fördraget eller höra sökanden innan den
fattade det omtvistade beslutet och, för det andra, att kommissionen gjorde en
uppenbart oriktig bedömning när den ansåg att den andra delen av stödet var
förenlig med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 92.3 c
i fördraget. Sökanden har därutöver åberopat ett antal andra grunder.
- 31.
- Vad beträffar den första grunden, att väsentliga formkrav har åsidosatts, har
sökanden gjort gällande att kommissionen inte fick fatta det omtvistade beslutet
utan att åeruppta det förfarande som anges i artikel 93.2 i fördraget och allra minst
utan att på nytt höra sökanden. Enligt artikel 1 a i 1993 års beslut var det nämligen
förbjudet att utbetala den andra delen av stödet, eftersom den årliga
kostnadsminskningen om 50 miljoner IRL som däri föreskrivs inte hade uppnåtts.
Av detta följer, enligt sökanden, att den andra delen inte fick utbetalas utan att
kommissionen, efter en ny prövning av samtliga omständigheter i fallet, fattade ett
nytt beslut vari det konstaterades att denna utbetalning var förenlig med den
gemensamma marknaden, i enlighet med artikel 92.3 c i fördraget.
- 32.
- Sökanden har hänvisat till domstolens rättspraxis enligt vilken kommissionen är
skyldig att inleda det förfarande som anges i artikel 93.2 i fördraget, om alla
svårigheter vid bedömningen av huruvida stödet var förenligt med den
gemensamma marknaden inte har kunnat övervinnas vid dess första prövning av
stödet (domstolens dom av den 19 maj 1993 i mål C-198/91, Cook mot
kommissionen, REG 1993, s. I-2487, punkt 29; svensk specialutgåva, volym 14). I
detta fall har, enligt sökanden, alla svårigheter, särskilt frågan huruvida villkoren
i artikel 92.3 c i fördraget hade uppfyllts, inte kunnat övervinnas, och faktiskt inte
övervunnits, vid kommissionens första prövning av huruvida den andra delen av
stödet var förenlig med den gemensamma marknaden.
- 33.
- Sökanden har till stöd för sitt påstående att kommissionen borde ha hyst tvivel
huruvida den andra delen av stödet var förenlig med den gemensamma marknaden
åberopat ett antal uppgifter om Team, de regionala linjerna till Förenade
kungariket, flygplanen av typen BAe 146, koncernen Aer Lingus och flygbolagets
finansiella ställning samt om försäljningen av hotellkedjan Copthorne.
- 34.
- Sökanden har åberopat samma uppgifter till stöd för den andra grunden, enligt
vilken kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den beslutade att
utbetalningen av den andra delen av stödet skulle anses vara förenlig med den
gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 92.3 c i fördraget.
- 35.
- Det finns anledning att sammanföra alla argument som sökanden har anfört inom
ramen för dessa två grunder.
- Team
- 36.
- Vad beträffar dotterbolaget Team har sökanden gjort gällande att det av det
omtvistade beslutet framgår att kommissionen själv hyste tvivel i fråga om
iakttagandet av villkoren i artikel 92.3 c i fördraget, särskilt villkoret att stödet
skulle underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter. Sökanden har i detta
hänseende framhållit att kommissionen i det fjortonde stycket i det omtvistade
beslutet anser att den omständigheten att man inte tar itu med de fortsatta
förluster som Team har noterat kan få återverkningar på omstruktureringsplanen.
- 37.
- Enligt sökanden har kommissionen således erkänt att den inte kände till huruvida
Team genomförde de nödvändiga kostnadsminskningarna. Kommissionen var
således inte i stånd att kontrollera att den andra delen av stödet faktiskt användes
för omstruktureringsändamål och om det underlättade utveckling av vissa
näringsverksamheter i den mening som avses i artikel 92.3 c i fördraget.
- 38.
- Att kommissionen i det omtvistade beslutet ålade de irländska myndigheterna en
skyldighet att till den 30 juni 1995 för kommissionen lägga fram en rapport om
omtruktureringsplanens framåtskridande i fråga om Team och om den mer
långsiktiga strategi som hade lagts upp för att lösa bolagets svårigheter, visade
dessutom i sig att kommissionen, vid tidpunkten för det omtvistade beslutet, inte
var i stånd att fastställa att den andra delen av stödet kunde underlätta utveckling
av vissa näringsverksamheter i den mening som avses i artikel 92.3 c i fördraget.
- 39.
- Enligt sökanden övergavs dessutom Cahill-planen i fråga om Team efter en strejk
som hade utlösts under sommaren 1994 och efter rekommendationer från Labour
Court i november 1994, vilket hindrade kostnadsminskningar och i synnerhet
ytterligare uppsägningar. Vid tidpunkten för det omtvistade beslutet visste således
varken Aer Lingus eller den irländska regeringen huruvida Team kunde
omstruktureras. Sökanden har till stöd för sitt påstående citerat vissa förklaringar
av Aer Lingus styrelseordförande i Aer Lingus årsrapport för den period somavslutades den 31 december 1994, som godkändes den 31 mars 1995, samt en
förklaring som transport-, energi- och kommunikationsministern avgav inför Dail
den 21 februari 1995.
- 40.
- Enligt sökanden följer härav att Team, och följaktligen Aer Lingus, inte var
livskraftigt vid tidpunkten för det omtvistade beslutet och att det inte fanns någon
omstruktureringsplan som kunde säkerställa dess livskraft. Kommissionen hade vid
avsaknad av en sådan omstruktureringsplan inte rätt att godkänna den andra delen
av stödet (se till exempel kommissionens riktlinjer för tillämpningen av
artiklarna 92 och 93 i EG-fördraget och artikel 91 i EES-avtalet på statligt stöd
inom luftfartsområdet, EGT C 350, s. 5, 1994, punkt 38) och den var a fortiori inte
i stånd att övervinna svårigheterna på ett sådant sätt att den inte behövde inleda
det förfarande som anges i artikel 93.2 i fördraget.
- 41.
- Sökanden har dessutom bestritt giltigheten av följande påstående i det omtvistade
beslutet (trettonde stycket):
Enligt de senare prognoserna anser Aer Lingus att Teams verksamhet åter skulle
kunna bli lönsam från och med år 1995.
- 42.
- Villkoren för att återuppta verksamheten som man enades om efter ingripandet
från Labour Court hindrade nämligen, enligt sökanden, genomförandet av Cahill-planen och följaktligen den kostnadsminskning som var nödvändig för att Team
skulle bli lönsamt.
- 43.
- Sökanden har av samma skäl bestritt giltigheten av påståendet i fortsättningen av
det föregående textavsnittet i det omtvistade beslutet, enligt vilket Denna prognos
grundas på bolagets fortsatta kostnadsminskning och de ytterligare underhållsavtal
som har ingåtts med tredje man.
- 44.
- Enligt sökanden uppnådde Team ingen kostnadsminskning år 1994 på grund av
fackföreningarnas motstånd. Den har i detta hänseende hänvisat till en
tidningsartikel (Irish Independent den 27 mars 1995) enligt vilken transport-,
energi- och kommunikationsministern förklarade att Teams personalstyrka aldrig
hade uppgått till mindre än 1 750 personer. På grund av 1994 års strejk gick Team
dessutom, enligt sökanden, miste om samtliga underhållsavtal som bolaget hade
ingått med tredje man, däribland de avtal som hade ingåtts med Virgin Atlantic
Airways och Federal Express.
- 45.
- Sökanden anser slutligen att konstaterandet i tjugofemte stycket i det omtvistade
beslutet, att det inte var möjligt att förutse Teams svårigheter under utarbetandet
av omstruktureringsplanen, är uppenbart oriktigt. Oavsett bekräftelsen i 1993 års
beslut, enligt vilket bolaget och fackföreningarna förhandlade om planen för
kostnadsminskningen, har det inte ingåtts någon överenskommelse med
fackföreningarna vid Team. Enligt sökanden var det därför förutsebart att Teams
ledning inte skulle lyckas ingå en sådan överenskommelse.
- Konkurrens på de regionala linjerna till Förenade kungariket
- 46.
- Beträffande Aer Lingus verksamhet på linjerna mellan Dublin och de regionala
destinationerna i Förenade kungariket anser sökanden att kommissionen inte hade
kunnat övervinna svårigheterna vid sin prövning av huruvida den andra delen av
stödet var förenlig med den gemensamma marknaden.
- 47.
- Sökanden har framhållit att Aer Lingus verksamhet på dessa linjer enligt det
omtvistade beslutet (s. 3 och 4) gick med förlust och att den strategi som hade lagts
upp föreföll (tjugoförsta stycket) motiveras av kortsiktiga överväganden. Mot
bakgrund av dessa omständigheter borde kommissionen ha undersökt om Aer
Lingus var i stånd att omstrukturera sin verksamhet på dessa linjer på ett sätt som
gjorde det möjligt för bolaget att uppnå en viss livskraft, i enlighet med
artikel 92.3 c. I stället för att förfara på detta sätt uppställde kommissionen, enligt
sökanden, endast det nya villkoret att den irländska regeringen [skulle verifiera]linjernas långsiktiga trafikering, samtidigt som den begärde att Irland skulle
tillhandahålla den närmare uppgifter om lönsamheten för linjerna i fråga för att
visa, såsom först hade avsetts, att det erhållna stödet [inte skulle] användas för att
subventionera linjer eller kategorier av linjer som med största sannolikhet inte
[skulle bli] lönsamma inom en förutsebar framtid (tjugoandra stycket).
- 48.
- Av detta följer, enligt sökanden, att kommissionen vid tidpunkten för det
omtvistade beslutet hyste tvivel om huruvida Aer Lingus verksamhet på de
regionala linjerna med destination Förenade kungariket var livskraftiga på lång sikt
och att den således inte var i stånd att kontrollera att stödet skulle underlätta
utveckling av vissa näringsverksamheter.
- 49.
- Sökanden har anfört att linjerna i fråga dessutom gick med förlust, eftersom Aer
Lingus efter 1993 års beslut avsevärt hade ökat antalet tillgängliga lågprisplatser på
linjen mellan Dublin och Birmingham, som sökanden hade börjat att trafikera i
november 1993, vilket föranledde sökanden att inge ett formellt klagomål till
kommissionen med stöd av artikel 86 i fördraget. Aer Lingus gick till väga på
samma sätt på linjerna mellan Dublin och Glasgow samt mellan Dublin och
Manchester, på vilka bolaget också konkurrerade med sökanden. Enligt sökanden
tillämpade Aer Lingus således en praxis som kännetecknades av låga priser och en
hög volym, vilket syftade till att få tillgång till största möjliga marknadsandel,
särskilt på fritidsmarknaden - sökandens huvudsakliga marknad - i strid med den
irländska regeringens försäkringar enligt 1993 års beslut.
- 50.
- Sökanden har dessutom framhållit att det i det omtvistade beslutet (tjugoförsta
stycket) angivna skälet avseende den kortsiktiga strategi som Aer Lingus hade
lagt upp på dessa linjer, det vill säga att föra med sig exempelvis ytterligare
passagerare på dess nordatlantiska linjer genom anslutningstrafik från Förenade
kungariket, var uppenbart oriktigt, eftersom endast två flygningar av sexton dagligaflygningar, som gick mellan Birmingham, Manchester samt Glasgow och Dublin,
förde med sig passagerare till transatlantiska destinationer.
- Nya flygplan av typen BAe 146
- 51.
- Sökanden har gjort gällande att kommissionen vid tidpunkten för det omtvistade
beslutet kände till att Aer Lingus hade för avsikt att använda stödet för att förvärva
en flotta bestående av tre flygplan av typen BAe 146-300, med 110 platser, för att
ersätta sin flotta bestående av fyra flygplan av typen Saab SF 340, med 34 platser,
varvid flygplanen särskilt skulle användas på de regionala linjerna mellan Förenade
kungariket och Irland. Enligt sökanden har kommissionen i det omtvistade beslutet
(tjugoandra stycket) emellertid angett att bytet av små flygplan med
turbopropmotor mot flygplan med jetmotor på affärslinjer med destination
Förenade kungariket kunde ge upphov till frågor om huruvida den erbjudna
kapacitetsökningen var lämplig. Kommissionen begärde (samma stycke) således
att Irland skulle tillhandahålla den närmare uppgifter om lönsamheten för linjerna
i fråga, för att visa att stödet inte [skulle] användas för att subventionera linjer [...]
som med största sannolikhet inte [skulle bli] lönsamma inom en förutsebar
framtid. Av detta följer, enligt sökanden, att kommissionen hyste tvivel huruvida
stödet gav upphov till eller förvärrade en situation med överkapacitet som kunde
påverka handeln i en omfattning som stred mot det gemensamma intresset (domen
i det ovannämnda målet Morris mot kommissionen, punkt 26, och domstolens dom
av den 8 mars 1988 i de förenade målen 62/87 och 72/87, Exécutif régional wallon
och Glaverbel mot kommissionen, REG 1988, s. 30 och 31).
- 52.
- Sökanden har därtill anfört att eftersom Aer Lingus uppvisade en förlust som före
skatt uppgick till 128,8 miljoner IRL för det räkenskapsår som avslutades
den 31 december 1994, förfogade det inte över tillräckliga medel för att förvärva
flygplanen av typen BAe 146 och det var tvunget att använda den andra delen av
stödet för att kunna göra detta. Av Aer Lingus årsrapport framgår dessutom att
bolaget hade avsatt 6,5 miljoner IRL till täckning av de kostnader som var förenade
med uppsägningen av avtalen om de fyra flygplanen av typen Saab SF 340. Enligt
sökanden kunde Aer Lingus inte göra detta utan stödet i fråga.
- 53.
- Sökanden har även hänvisat till statistik för att visa att en kapacitetsökning på
linjerna i fråga var totalt olämplig, i synnerhet med hänsyn till den avtagande
persontrafiken som Aer hade på dessa linjer och dess låga beläggning.
Kommissionen hade inte rätt att godkänna ett stöd enligt artikel 92.3 c i fördraget
i en situation med sådan överkapacitet (domstolens domar i de ovannämnda målen
Philip Morris mot kommissionen samt Exécutif régional wallon och Glaverbel mot
kommissionen, och domstolens dom av den 21 mars 1991 i mål C-303/88, Italien
mot kommissionen, REG 1991, s. I-1433, punkt 38).
- 54.
- Sökanden har slutligen gjort gällande att introduceringen av flygplan av
typen BAe 146 innebar en överträdelse av artikel 1 d i 1993 års beslut. Denna
bestämmelse skall nämligen förstås så, att Aer Lingus förbjöds att öka den totalaplatskapaciteten i sin flygplansflotta under hela den tid som omstruktureringsplanen
varade. Artikel 1 d kan endast tolkas på så sätt att den syftade till att säkerställa
att Aer Lingus inte ökade det totala platsantal som dess trafikflygsflotta erbjöd, dels
eftersom den irländska regeringen försäkrade att Aer Lingus inte skulle öka sina
marknadsandelar eller föra en expansionspolitik, dels eftersom marknadsandelen
inte var beroende av hur många flygplan som hänfördes till en viss linje utan av hur
många platser som fanns disponibla. I annat fall skulle Aer Lingus ha varit i stånd
att obegränsat föra en överexpansionspolitik.
- Flygbolagets och koncernen Aer Lingus finansiella ställning
- 55.
- Enligt sökanden begick kommissionen ett uppenbart fel när den i det omtvistade
beslutet drog slutsatsen att flygbolaget Aer Lingus hade uppnått målet att minska
kostnaderna med 50 miljoner IRL.
- 56.
- I 1993 års beslut förutsågs att uppsägningar inom flygbolaget skulle ske i 1 280 fall,
medan det i Aer Lingus årsrapport för det räkenskapsår som avslutades
den 31 december 1994 angavs att uppsägningar endast hade skett i 841 fall. Även
om kommissionens påstående att 935 anställda hade lämnat företaget enligt
uppsägningsplanen godtogs, skulle det enligt sökandens mening ändå röra sig om
ett tal som understeg vad som hade avsetts med Cahill-planen.
- 57.
- Enligt sökanden innebar införandet av marknadspriser i prislistan för
underhållstjänster som Team betalades för och den prognos som följde på Teams
ökade förluster, vilka det hänvisas till i det omtvistade beslutet, antagligen att
priserna hade justerats till nivåer som understeg marknadspriset. Upprätthållandet
av denna praxis med transferpriser innebär ett ifrågasättande av flygbolagets
omstrukturering. Det visar även att flygbolagets verkliga kostnader - och således
varje kostnadsminskning - inte kunde fastställas.
- 58.
- Slutsatsen i det omtvistade beslutet, enligt vilken de i flygbolagets verksamhet
uppnådda resultaten, som tillgodoser det slutliga målet med omstruktureringen,
visar att koncernen har förmåga att bli livskraftig (tjugotredje stycket), stöds
varken av någon förklaring till eller upplysning om de uppgifter som kommissionen
har undersökt. En sådan förklaring var i synnerhet nödvändig med hänsyn till Aer
Lingus vanligtvis oklara bokföringsrutiner.
- 59.
- Att kommissionens slutsats, enligt vilken koncernen Aer Lingus hade förmåga att
bli livskraftig, var uppenbart oriktig bevisas dessutom, enligt sökanden, av storleken
på det trafikbidrag som flygbolaget fick år 1994, som framgår av de extraordinära
posterna om 30 miljoner IRL (omräkning - flygtransport och Team) och om
5,4 miljoner IRL (andra) i koncernens offentliggjorda räkenskaper för det
räkenskapsår som avslutades den 31 december 1994. Enligt Aer Lingus räkenskaper
uppvisade det dessutom förluster som före skatt uppgick till 147 miljoner IRL
(obeaktat en avskrivning av en investering i ett bolag för uthyrning av luftfartyg)under de 12 månader som föregick den 31 mars 1993, och till 128,8 miljoner IRL
under de 21 månader som föregick den 31 december 1994. Dessa siffror stod i
motsats till prognoserna i Cahill-planen, med en förlust av 63 miljoner IRL för de
12 månader som föregick den 31 mars 1994 och med en vinst på 1 miljon IRL för
de 12 månader som föregick den 31 mars 1995.
- Försäljning av hotellkedjan Copthorne
- 60.
- Sökanden har anfört att det i 1993 års beslut angavs att Aer Lingus försäljning av
sin hotellkedja Copthorne utgjorde en väsentlig beståndsdel av Cahill-planen. I det
omtvistade beslutet (artonde stycket) klassificerades denna hotellkedja som den
huvudsakliga tillgång vars överlåtelse förutsågs i omstruktureringsplanen.
- 61.
- Enligt sökanden påpekade kommissionen emellertid i det omtvistade beslutet att
försäljningen hade skjutits upp, vilket i sin tur innebar att den skuldsättningsgrad
och den räntetäckningsgrad som beräknades för mars 1997 inte kunde uppnås
förrän i mitten av år 1999. Den påpekade dessutom endast (nittonde stycket) att
hotellkedjan måste säljas så snart marknadssituationen [medgav] det, varvid Aer
Lingus således inte längre var skyldig att sälja Copthorne-hotellen inom en viss
angiven tid. Detta bekräftades i Aer Lingus årsrapport för det räkenskapsår som
avslutades den 31 december 1994, i vilken det förklarades att dess
styrelseledamöter avser att behålla denna investering under en förutsebar framtid,
på grundval av de råd som i detta hänseende ges av sakkunniga, för att säkerställa
högsta möjliga köpeskilling.
- 62.
- Kommissionen kunde, mot bakgrund av dessa omständigheter, inte dra slutsatsen
att beviljande av den andra delen av stödet skulle underlätta utveckling av vissa
näringsverksamheter. Den kunde nämligen inte ha känt till vare sig när eller om
Aer Lingus balansräkning skulle saneras. Enligt sökanden fick stödet följaktligen
inte godkännas som stöd för omstrukturering. Att Aer Lingus inte hade minskat sin
höga skuldsättning genom överlåtelsen av hotellkedjan medförde dessutom att det
statliga stödet användes för att finansiera dess kortfristiga skulder, däribland höga
lånekostnader. Den andra delen av stödet utgjorde på grund av detta tillkommande
skäl inget faktiskt omstruktureringsstöd.
- 63.
- Överlåtelsen av Copthorne-hotellen var, enligt sökanden, i vilket fall som helst
otillräcklig för att sanera Aer Lingus finanser. I tidningen Sunday Independent av
den 10 juli 1994 meddelades följande: Det påstås också att de bokförare som
färdigställer resultaten befarar att Aer Lingus hotellkedja Copthorne har
övervärderats i balansräkningen. I detta hänseende gjorde Aer Lingus en
avskrivning på 17,2 miljoner IRL för det räkenskapsår som avslutades
den 31 december 1994. Kommissionen begick således ett uppenbart fel när den
drog slutsatsen att överlåtelsen av Copthorne-hotellen skulle minska Aer Lingus
skuldsättning till den ursprungligen planerade nivån, och när den inte ålade Aer
Lingus att överlåta ytterligare tillgångar till ett belopp av 17,2 miljoner IRL.Sökanden har därtill anfört att kommissionen dessutom underlät att förklara hur
den avsedda skuldsättningsgraden och räntetäckningsgraden skulle erhållas.
- 64.
- Sökanden har av det ovan anförda dragit slutsatsen att kommissionen antingen inte
var i stånd att övervinna svårigheterna i frågan huruvida den andra delen av stödet
var förenlig med den gemensamma marknaden och att den således åsidosatte
väsentliga formkrav genom att inte inleda det förfarande som anges i artikel 93.2
i fördraget, eller att den gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den i det
omtvistade beslutet fastställde att den andra delen av stödet var förenlig med den
gemensamma marknaden. Av detta följer, enligt sökanden, att dess två
huvudgrunder, att väsentliga formkrav har åsidosatts och att det har gjorts en
uppenbart oriktig bedömning, är välgrundade.
- 65.
- Sökanden har utöver sina två huvudgrunder åberopat ytterligare grunder enligt
följande:
- Av det omtvistade beslutet framgår att kommissionen faktiskt aldrig har
vare sig undersökt den verkan som stödet i fråga har haft på konkurrensen
eller beaktat konkurrensens utveckling från och med 1993 års beslut.
- Irland har överträtt artikel 1 b i 1993 års beslut, enligt vilken den irländska
regeringen skall se till att Aer Lingus genomför Cahill-planen, såsom den
hade tillkännagivits för kommissionen.
- Kommissionen har gjort sig skyldig till en felaktig rättstillämpning eftersom
den, genom att godkänna den andra delen av stödet trots att det utgjorde
en överträdelse av artikel 1 a i 1993 års beslut, nödvändigtvis tillämpade ettannat kriterium än det som följer av detta beslut.
- Det omtvistade beslutet är bristfälligt motiverat, särskilt i följande
avseenden: kommissionens begäran genom vilken den irländska regeringen
anmodades att före den 30 juni 1995 lägga fram ytterligare en rapport om
Team och Aer Lingus; slutsatsen att koncernen Aer Lingus hade förmåga
att bli livskraftig; slutsatsen att den andra delen av stödet kunde vara
förenlig med den gemensamma marknaden utan att det fanns någon
omstruktureringsplan som syftade till att återställa Aer Lingus livskraft på
lång sikt; skälet till varför kommissionen inte krävde att Aer Lingus skulle
sälja Copthorne-hotellen; slutsatsen att stödet kunde godkännas trots Aer
Lingus och flygbolagets finansiella ställning; den tid som var nödvändig för
att genomföra omstruktureringsplanen.
Kommissionens och intervenienternas argument
- 66.
- Kommissionen har för det första gjort gällande att det omtvistade beslutet i själva
verket är en hybrid, eftersom den på samma gång innehåller ett undantag frånartikel 1 a i 1993 års beslut och kommentarer som har gjorts i enlighet med
artikel 1 b i detta beslut. Sådana kommentarer utgjorde inte en rättsakt mot vilken
talan får väckas i den mening som avses i artikel 191 i fördraget och kan således
inte vara föremål för domstolsprövning (domstolens dom av den 14 januari 1981
i mål 35/80, Denkavit Nederland, REG 1981, s. 45, punkt 35).
- 67.
- Enligt kommissionen prövades i sak i 1993 års beslut huruvida stödet var förenligt
såsom omstruktureringsstöd i den mening som avses i artikel 92.3 c i fördraget.
Utbetalningen av 175 miljoner IRL till Aer Lingus godkändes redan genom detta
beslut.
- 68.
- Av detta följer att kommissionen, när den avser att med stöd av en redan godkänd
omstruktureringsplan utbetala en ny del av ett stöd, varken har rätt eller, a fortiori,
är skyldig att på nytt pröva huruvida utbetalningen av denna nya del är förenlig
med artikel 92.3 c i fördraget (se domstolens dom av den 5 oktober 1994 i
mål C-47/91, Italien mot kommissionen, REG 1994, s. I-4635). Kommissionen anser
att den endast har rätt att göra en sådan prövning om den i detta syfte har gjort
ett särskilt förbehåll i sitt första godkännande, eller om den av en föregående
prövning drar slutsatsen att villkoren i det första beslutet inte helt har iakttagits.
- 69.
- Enligt kommissionen skulle ett nytt beslut följaktligen endast varit nödvändigt om
den i artikel 1 a i 1993 års beslut föreskrivna kosnadsminskningen inte hade
uppnåtts. Under dessa omständigheter skulle kommissionen ha varit skyldig att i
sin omprövning av huruvida stödet var förenligt beakta det sammanhang som redan
hade bedömts i 1993 års beslut samt de skyldigheter som medlemsstaten i fråga
hade kunnat åläggas genom detta beslut (domstolens dom av den 3 oktober 1991
i mål C-261/89, Italien mot kommissionen, REG 1991, s. I-4437). Kommissionen var
således inte skyldig att på nytt ompröva omstruktureringsplanens alla aspekter. Det
var, enligt kommissionen, tillräckligt att den koncentrerade sig på de
omständigheter som hade ändrats efter den första bedömningen.
- 70.
- Kommissionen är dessutom endast skyldig att inleda det förfarande som anges i
artikel 93.2 i fördraget om den hyser tvivel huruvida ett stöd är förenligt och om
dessa tvivel inte kan undanröjas under den första prövningen. Kommissionen anser
att oavsett vilka tvivel den kan ha hyst i början, så har dessa tvivel aldrig varit
allvarliga och de har i varje fall undanröjts vid den första prövningen.
- 71.
- Kommissionen har understrukit att den, innan den fattade det omtvistade beslutet,
mottog en rapport från den irländska regeringen av den 3 november 1994 vari
iakttagandet av villkoren i 1993 års beslut (utom vad beträffar koncernens
kostnadsminskning om 50 miljoner IRL) bekräftades, samt en rapport från Aer
Lingus om omstruktureringsplanens framåtskridande och en rapport från Arthur
Andersen & Co, som av den irländska regeringen hade fått i uppdrag att i
egenskap av oberoende revisorer granska de finansiella upplysningar som hade
tillhandahållits av Aer Lingus. Kommissionen kontrollerade dessutom själv detillhandahållna upplysningarna genom att anlita de på området sakkunniga
rådgivarna Coopers & Lybrand, som lade fram sitt utlåtande den 9 december 1994.
- 72.
- Av dessa handlingar framgår, enligt kommissionen, att anmärkningsvärda framsteg
hade noterats i fråga om de olika omstruktureringsåtgärder som föreskrevs i Cahill-planen. Den granskning som genomfördes av Arthur Andersen & Co och Coopers
& Lybrand visade bland annat att flygbolagets lönsamhet samt minskade
skuldsättning hade överträffat de mål som föreskrevs i planen. Även om de
extraordinära stöden hade varit högre än vad som var avsett - på grund av att
kostnaderna för uppsägningar blev högre än förväntat - drog rådgivarna slutsatsen
att resultaten var förenliga med målet att Aer Lingus åter skulle bli livskraftigt,
trots svårigheter och förseningar i fråga om Team.
- 73.
- Vad beträffar den årliga kostnadsminskningen om 50 miljoner IRL framgår, enligt
kommissionen, av sakkunnigutlåtandena att flygbolaget hade uppnått en
kostnadsminskning om 61,1 miljoner IRL. Målet 50 miljoner IRL uppnåddes
emellertid inte för koncernen som helhet, eftersom vissa av flygbolagets besparingar
hade gjorts på Teams bekostnad. Medan flygbolaget, före ändringen av de
underhållsavtal som det hade ingått med Team år 1993, ersatte Team med belopp
som översteg marknadspriset, vilket för Team innebar en korssubventionering,
ersatte det efter ändringen av avtalen Team för de utförda underhållsarbetena med
belopp som motsvarade marknadspriset. Eftersom kommissionen ansåg att
flygbolagets besparingar inom ramen för dess avtal med Team inte kunde anses
utgöra en faktisk kostnadsminskning för koncernen, drog kommissionen slutsatsen
att den faktiska kostnadsminskningen för koncernen uppgick till 42,4 miljoner IRL,
det vill säga 7,6 miljoner IRL under målet 50 miljoner IRL. Med detta förbehåll
ansåg kommissionen att Aer Lingus gott och väl hade uppnått målen med Cahill-planen, och alla övriga villkor i 1993 års beslut hade iakttagits.
- 74.
- Med hänsyn till komplexiteten i en sådan omorganisation som den som Aer Lingus
genomgick, och den omständigheten att varje omorganisation i sig grundas på
prognoser varav vissa kan visa sig vara felaktiga, konstaterade kommissionen
således att de faktiska avvikelserna i förhållande till Cahill-planen var relativt små
och endast rörde ett av villkoren för att godkänna omstruktureringsstödet, varför
varken genomförandet av Cahill-planen eller dess mål, det vill säga att återställa
koncernen Aer Lingus som en finansiellt livskraftig och självständig enhet, var
hotade.
- 75.
- I synnerhet vad avser frågan huruvida stödet underlättar utveckling av vissa
näringsverksamheter i den mening som avses i artikel 92.3 c i fördraget, drog
kommissionen slutsatsen att omstruktureringsplanen var ett steg i rätt riktning och
att det totala målet fortfarande var genomförbart, även om det mål som avsåg
kostnadsminskningen inte helt hade uppnåtts.
- 76.
- Beträffande stödets inverkan på handeln har kommissionen anfört att den
omständigheten att omstruktureringskostnaderna var högre än vad som hade
förutsetts inte har påverkat konkurrensen mellan transportföretag. Huvuddelen av
den första delen av stödet (57 miljoner IRL av 75 miljoner IRL) användes för att
finansiera uppsägningarna och de med uppsägningarna förenade kostnaderna, och
återstoden användes för att minska skulden. Att det mål som avsåg en
kostnadsminskning om 50 miljoner IRL inte hade uppnåtts gav, enligt
kommissionen, inte upphov till några negativa konsekvenser för Aer Lingus
konkurrenter.
- 77.
- Kommissionen har slutligen bestritt att sökandens särskilda argument om Team, de
regionala linjerna till Förenade kungariket, flygplanen av typen BAe 146,
flygbolagets och koncernen Aer Lingus finansiella ställning samt om försäljningen
av hotellkedjan Copthorne är välgrundade. Den anser att beslutet inte är bristfälligt
motiverat.
- 78.
- Aer Lingus och Irland har förklarat att de stöder kommissionens argument. Aer
Lingus har bland annat framhållit att någon strejk inte ägde rum vid Team, men
att ledningen däremot permitterade en stor andel av personalen.
Omstruktureringsplanen har sedermera genomförts, eftersom kommissionen har
godkänt den tredje delen av stödet i sitt beslut av den 20 december 1995, rubricerat
Utbetalning av den tredje delen av stödet till förmån för Aer Lingus som
kommissionen har godkänt i sitt [1993 års] beslut (EGT C 70, 1966, s. 2).
Copthorne-hotellen såldes år 1995. Aer Lingus har beträffande flygplanen av
typen BAe 146 tillagt att dessa flygplan introducerades först från och med maj och
juni 1995. De månadshyror som har betalats för flygplanen av typen BAe 146 var
lägre än de föregående finansiella kostnaderna för Saab-planen, som de förra
flygplanen hade ersatt.
Förstainstansrättens bedömning
Den angripna rättsaktens natur
- 79.
- Det finns anledning att först undersöka kommissionens argument att det omtvistade
beslutet har karaktären av en hybrid som innehåller dels vissa konstateranden
beträffande Aer Lingus åsidosättande av villkoret i artikel 1 a i 1993 års beslut, dels
rena kommentarer som kommissionen i enlighet med artikel 1 b i 1993 års beslut
har gjort beträffande andra aspekter på utvecklingen av omstruktureringsplanen
och koncernen Aer Lingus, och mot vilka talan inte får väckas.
- 80.
- Av det omtvistade beslutet framgår i detta hänseende att kommissionen, innan den
godkände utbetalningen av den andra delen av stödet, inte bara granskade skälen
till varför Aer Lingus inte hade kunnat iaktta villkoret i artikel 1 a i 1993 års beslut
utan även omstruktureringsplanens framåtskridande ur alla dess aspekter,
koncernen Aer Lingus och flygbolagets finansiella ställning, den strategi som hade
lagts upp för de regionala linjerna till Förenade kungariket, de föreslagnaändringarna av Aer Lingus flygplansflotta, den planerade försäljningen av
hotellkedjan Copthorne. Av tjugofemte stycket i det omtvistade beslutet framgår
dessutom att det endast är mot bakgrund av sin bedömning av samtliga
omständigheter enligt ovan som kommissionen har avvikit från sitt beslut från år
1993 och tillåtit den irländska regeringen att utbetala den andra delen av stödet till
Aer Lingus.
- 81.
- Av samma stycke i det omtvistade beslutet framgår dessutom att de ytterligare
skyldigheter som Irland ålades inte bara rörde den kostnadsminskning om
50 miljoner IRL som anges i artikel 1 a i 1993 års beslut utan även samtliga
bedömningsfakta som kommissionen har redogjort för i detta beslut.
- 82.
- De övriga skälen till det omtvistade beslutet, som inte direkt rörde den årliga
kostnadsminskningen om 50 miljoner IRL som anges i artikel 1 a i 1993 års beslut,
kan följaktligen inte anses utgöra rena kommentarer som inte har rättsverkan
utan är en integrerad del av den rättsakt som har ifrågasatts i detta mål. Av detta
följer även att det är hela det omtvistade beslutet som genom sin egen natur går
sökanden emot.
- 83.
- Av detta följer att hela det omtvistade beslutet är föremål för förstainstansrättens
domstolskontroll, i enlighet med villkoren i artikel 173 andra stycket i fördraget.
Grunden att väsentliga formkrav har åsidosatts
- 84.
- Det är ostridigt att Irland, enligt villkoret i artikel 1 a i 1993 års beslut, hade åtagit
sig att inte utbetala den andra delen av stödet om Aer Lingus inte uppnådde det
mål som avsåg en årlig kostnadsminskning om 50 miljoner IRL. Av avsnitt VI i
1993 års beslut framgår dessutom att villkoren i artikel 1 a hade uppställts för att
säkerställa att stödet [inte skulle påverka] handeln i en omfattning som strider mot
det gemensamma intresset. Enligt punkt 4 i tjugoförsta stycket i avsnitt V i detta
beslut var den med omstruktureringsplanen avsedda kostnadsminskningen för
kommissionen ett nödvändigt villkor för att den andra och den tredje delen av
stödet skulle utbetalas.
- 85.
- I detta fall uppkommer således frågan vilket administrativt förfarande som
kommissionen skall följa när den med stöd av artikel 92.3 c i fördraget, efter ett
förfarande enligt 93.2, har godkänt ett statligt stöd, som är fördelat på olika delar,
under förutsättning att ett visst antal villkor uppfylls, men när det senare visar sig
att ett av dessa villkor inte har uppfyllts.
- 86.
- Förstainstansrätten anser för det första att ett åsidosättande av ett villkor i ett
beslut om godkännande av ett stöd enligt artikel 92.3 c i fördraget har till följd att
de följande delarna av stödet skall presumeras vara oförenliga med den
gemensamma marknaden. Av detta följer att de följande delarna inte får utbetalasutan att kommissionen fattar ett nytt beslut genom vilket det från villkoret i fråga
medges ett formellt undantag.
- 87.
- Mot bakgrund av dessa omständigheter ankommer det på kommissionen att först
pröva om ett sådant undantag kan medges samtidigt som den försäkrar sig om att
de följande delarna av stödet alltjämt är förenliga med den gemensamma
marknaden, i enlighet med villkoren i artikel 92.3 c i fördraget (se analogt
domstolens dom av den 5 oktober 1994 i det ovannämnda målet Italien mot
kommissionen, punkt 24-26). Om kommissionen till följd av en sådan prövning
övertygas om att de följande delarna av stödet inte längre är förenliga med den
gemensamma marknaden eller inte kan övervinna alla svårigheter vid bedömningen
av huruvida de följande delarna är förenliga med den gemensamma marknaden,
är kommissionen skyldig att införskaffa alla nödvändiga yttranden och därvid inleda
eller, i förekommande fall, återuppta förfarandet enligt artikel 93.2 i fördraget (se
analogt domstolens dom i det ovannämnda målet Cook mot kommissionen, punkt
29, och av den 2 april 1998 i mål C-367/95 P, kommissionen mot Sytraval, REG
1998, s. I-1719, punkt 38-40). I analogi med artikel 93.3 i fördraget följer av detta
även att utbetalningen av stödet i fråga i ett sådant fall skall hållas inne till dess att
kommissionen har fattat sitt slutliga beslut.
- 88.
- Förstainstansrätten anser dessutom att kommissionen när den väl har fattat ett
villkorligt beslut om godkännande av ett stöd, efter ett förfarande enligt artikel 93.2
inte får gå utanför ramen för dess första beslut utan att återuppta nämnda
förfarande. Av detta följer att kommissionen, om ett av villkoren för att ett stöd
skall godkännas inte är uppfyllt, i regel endast kan fatta ett beslut om undantag
från detta villkor utan att återuppta det förfarande som anges i artikel 93.2 i
fördraget i fall av relativt små avvikelser i förhållande till det ursprungliga villkoret,
så att den inte hyser något tvivel om att stödet i fråga alltjämt är förenligt med den
gemensamma marknaden.
- 89.
- Det skall tilläggas att när det såsom i detta fall rör sig om ett stöd som principiellt
redan har godkänts och som under en relativt lång period har utbetalats i
successiva delar i förening med en omstruktureringsplan vars resultat inte kommer
att uppnås förrän efter ett visst antal år, måste kommissionen åtnjuta en viss
behörighet att administrera och övervaka användningen av ett sådant stöd, särskilt
för att göra det möjligt för den att möta en utveckling som inte kunde förutses när
det första beslutet fattades. Det är således inte uteslutet att kommissionen, mot
bakgrund av att yttre omständigheter har förändrats efter det första beslutet, bland
annat kan anpassa villkoren för genomförandet av omstruktureringsplanen eller för
dess övervakning av genomförandet utan att återuppta det förfarande som anges
i artikel 93.2 i fördraget, på villkor emellertid att sådana anpassningar inte ger
upphov till tvivel huruvida stödet i fråga är förenligt med den gemensamma
marknaden.
- 90.
- Det skall därför kontrolleras om sökanden i detta fall har förmått visa antingen att
kommissionen har gått utanför ramen för 1993 års beslut utan att återuppta detförfarande som anges i artikel 93.2 i fördraget, eller att den bedömning som den
har grundat sig på i det omtvistade beslutet innebar svårigheter av sådant slag att
det var motiverat att återuppta nämnda förfarande (domstolens dom av den 15 juni
1993 i mål C-225/91, Matra mot kommissionen, REG 1993, s. I-3203, punkt 34;
svensk specialutgåva, volym 14). Av en fast rättspraxis följer att kommissionen, för
tillämpningen av artiklarna 93.3 och 92.3 c i fördraget, åtnjuter ett stort utrymme
för skönsmässig bedömning vars utövande innebär bedömningar av ekonomisk eller
social natur. Förstainstansrättens kontroll skall därför inskränkas till att avse
huruvida kommissionen har överskridit de inneboende gränserna för dess utrymme
för skönsmässig bedömning av de faktiska omständigheterna eller har gjort sig
skyldig till maktmissbruk eller åsidosättande av förfaranderegler (domen i det
ovannämnda målet Matra mot kommissionen, punkterna 23-25). Denna rättspraxis
kan tillämpas analogt på detta fall.
- 91.
- Vad beträffar frågan huruvida kommissionen har gått utanför ramen för 1993 års
beslut genom att medge ett undantag från det villkor som anges i artikel 1 a i
beslutet konstaterar förstainstansrätten för det första att det av det omtvistade
beslutet framgår att kommissionen, på grundval av den granskning som utfördes av
Arthur Andersen & Co och av Coopers & Lybrand, gjorde följande
konstateranden:
- de inom ramen för flygtransportverksamheten uppnådda resultaten, som
går i riktning mot det slutliga målet med omstruktureringen, visar att
koncernen har förmåga att bli livskraftig och därigenom bidra till
utvecklingen av flygtransporter i ett av gemenskapens ytterområden, varför
kommissionen, med förbehåll för de enligt ovan anförda övervägandena
som i huvudsak avser svårigheten med att strukturer och strategi ändras,
drar [...] slutsatsen att Aer Lingus har uppnått planens mål för den period
som har undersökts (tjugotredje stycket),
- villkoren som har fastställts i artikel 1 i 1993 års beslut, utom de som anges
i artikel 1 a, har iakttagits (tjugofjärde stycket),
- omstruktureringens framåtskridande och de resultat som redan har
uppnåtts är tillfredsställande, även om det endast är flygbolaget som har
uppnått det mål som avser den årliga kostnadsminskningen och inte hela
koncernen, till följd av de omständigheter som det har redogjorts för ovan
(tjugofemte stycket).
- 92.
- Förstainstansrätten konstaterar för det andra att kommissionen i det omtvistade
beslutet inte befriade Aer Lingus från skyldigheten att iaktta villkoret i artikel 1 a
i 1993 års beslut utan endast förlängde den frist inom vilken detta villkor skulle
vara uppfyllt. Av det omtvistade beslutet framgår nämligen sammantaget att även
om kommissionen avvek från innehållet i artikel 1 a i 1993 års beslut, enligt vilket
en årlig kostnadsminskning om 50 miljoner IRL skulle uppnås före den förstautbetalningen av den andra delen av stödet, som var avsedd att äga rum i slutet av
år 1994, underströk den att detta villkor skulle iakttas före utbetalningen av den
tredje delen av stödet, som var avsedd att äga rum i slutet av år 1995.
- 93.
- Förstainstansrätten anser för det tredje att ändamålet med villkoret i artikel 1 a i
1993 års beslut i mycket stor utsträckning iakttogs, även om tröskeln avseende en
årlig kostnadsminskning om 50 miljoner IRL inte uppnåddes. Det finns nämligen
ingen anledning att betvivla kommissionens påstående att flygbolaget i slutet av år
1994 hade uppnått en kostnadsminskning om 61 miljoner IRL. Eftersom detta
resultat för flygbolaget delvis berodde på en nedsättning av de priser som hade
fastställts i det mellan flygbolaget och Team ingångna underhållsavtalet (se ovan
punkt 73), vilket ledde till en ökning av Teams skulder, drog kommissionen
emellertid slutsatsen att koncernens faktiska kostnadsminskning uppgick till 42,4
miljoner IRL. Av detta följer att de kostnadsminskningar som koncernen erhöll i
slutet av år 1994 endast understeg den formella tröskeln 50 miljoner IRL med 7,6
miljoner IRL. Förstainstansrätten anser att det rör sig om en relativt liten avvikelse
från villkoret i artikel 1 a i 1993 års beslut.
- 94.
- Det är för det fjärde ostridigt att orsaken till att tröskeln avseende en årlig
kostnadsminskning om 50 miljoner IRL inte uppnåddes i huvudsak var den
arbetskonflikt som hade uppkommit inom Team under andra halvåret 1994. Även
om det är beklagligt att förhandlingarna mellan Aer Lingus och fackföreningarna
vid bolaget inom ramen för Cahill-planen inte inbegrep representanterna för de
anställda vid Team, anser förstainstansrätten att den arbetskonflikt som uppkom
vid Team år 1994 och det följande anhängiggörandet vid Labour Court inte kunde
anses utgöra händelser som var förutsebara när 1993 års beslut fattades.
- 95.
- Förstainstansrätten understryker för det femte att det omtvistade beslutet inte bara
innehåller ett undantag från artikel 1 a i 1993 års beslut utan även villkor som är
mer restriktiva än de villkor som först föreskrevs i artikel 1 b i det sistnämnda
beslutet. I det omtvistade beslutet infördes nämligen nya villkor, genom vilka Aer
Lingus förpliktades dels att till den 30 juni 1995 lägga fram en rapport om
omtruktureringsplanens framåtskridande i fråga om Team och att genomföra denna
plan utan dröjsmål, dels att senast åtta veckor före utbetalningen av den tredje
delen av stödet lägga fram en mycket detaljerad finansiell rapport för
kommissionen avseende bland annat kostnadsminskningen om 50 miljoner IRL,
försäljningen av hotellkedjan Copthorne och lönsamheten för de olika kategorier
av linjer som trafikerades av Aer Lingus.
- 96.
- Av det föregående följer att kommissionen inte har gått utanför ramen för 1993 års
beslut genom att medge ett tidsbegränsat undantag från artikel 1 a i beslutet.
Kommissionen har i själva verket återställt jämvikten mellan villkoren i artikel 1 a
och 1 b i 1993 års beslut, bland annat för att möta en oförutsedd utveckling av
förhållandena efter att detta beslut hade fattats och för att beakta omständigheter
som hade framkommit genom den närmare granskning av omstruktureringsplanens
framåtskridande som den företog med sina sakkunniga fram till slutet av år 1994.Förstainstansrätten anser att ett sådant synsätt för övrigt var förenligt med
ändamålet med den omstruktureringsplan som hade godkänts genom 1993 års
beslut, nämligen att återställa koncernen Aer Lingus och i synnerhet flygbolagets
livskraft.
- 97.
- Mot bakgrund av dessa omständigheter anser förstainstansrätten att kommissionen
var berättigad att fatta det omtvistade beslutet, förutsatt att den var i stånd att
avgöra huruvida den ifrågavarande delen av stödet var förenlig med den
gemensamma marknaden.
- 98.
- Det skall därför, trots de överväganden som förstainstansrätten redan har redogjort
för, prövas om de särskilda omständigheter som sökanden har gjort gällande borde
ha gett kommissionen anledning att hysa tvivel huruvida den andra delen av stödet
var förenlig med den gemensamma marknaden, och således tvinga kommissionen
att återuppta det förfarande som anges i artikel 93.2 i fördraget.
- Team
- 99.
- Vad beträffar sökandens argument i fråga om Team (se ovan punkt 36 och
följande) är det riktigt att kommissionen i det omtvistade beslutet har förklarat att
den omständigheten att man inte tar itu med de fortsatta förluster som Team har
noterat skulle kunna få återverkningar på omstruktureringsplanen. Det är
dessutom sant att det i slutet av år 1994 inte fanns någon lämplig
omstruktureringsplan som var ämnad att återställa Teams livskraft, såsom det
bekräftas av såväl förklaringar av Aer Lingus styrelseordförande och transport-,
energi- och kommunikationsministern (se ovan punkt 39) som den omständigheten
att kommissionen själv krävde att en sådan plan skulle läggas fram för den senast
den 30 juni 1995.
- 100.
- Det är dessutom ostridigt att kommissionen, för att kunna övervinna dessa
svårigheter, beslutade att ålägga Irland det nya villkoret i det omtvistade beslutet
(tjugofemte stycket i första strecksatsen) att Irland före utbetalningen av den tredje
delen av stödet skulle dels till den 30 juni 1995 lägga fram en rapport för
kommissionen om omstruktureringsplanens framåtskridande i fråga om Team, dess
ekonomiska och finansiella utveckling, inklusive de finansiella prognoser som
företaget [grundade] sin strategi på, dels utan dröjsmål, på grundval av en
lämplig strategi och en solid finansiell form, genomföra omstruktureringsplanen
för Team.
- 101.
- Förstainstansrätten anser att kommissionen, genom att på detta sätt bemöda sig om
att lösa Teams svårigheter i stället för att inleda det förfarande som anges i
artikel 93.2, inte har överskridit gränserna för sin behörighet att administrera och
övervaka ett stöd som är fördelat på olika delar.
- 102.
- Förstainstansrätten har för det första nämligen inte funnit någon anledning att
betvivla påståendet i kommissionens inlagor att Team, från och med bolagets
återupptagande av arbetet efter rekommendationerna från Labour Court, hade
uppnått kostnadsminskningar som uppskattades till 18 miljoner IRL, varigenom
Team inte längre utgjorde något hinder för att uppnå det mål som avsåg en årlig
kostnadsminskning för koncernen Aer Lingus om 50 miljoner IRL.
- 103.
- Sökanden har för det andra inte lämnat några konkreta uppgifter av sådant slag att
det omtvistade beslutet kan ifrågasättas till den del det däri bekräftas att Teams
verksamhet åter skulle kunna bli lönsam från och med år 1995, med hänsyn till
de senare prognoserna för Aer Lingus och de nya underhållsavtalen. Det framgår
av bland annat kommissionens inlagor att i slutet av år 1994 hade 250 personer av
Teams personal blivit uppsagda år 1992/1993, för en kostnad av 24 miljoner IRL.
Dessutom har sökanden inte ifrågasatt den förteckning över underhållsavtal somTeam förfogade över i slutet av år 1994 och som kommissionen har gett in till
förstainstansrätten.
- 104.
- Även om det är riktigt att 1994 års arbetskonflikt utlöstes av att Cahill-planen
genomfördes i förhållande till Team, är det också - för det tredje - ostridigt att det
senare uppkomna behovet av att i början av år 1995 utarbeta en ny plan för Team
berodde på två andra yttre och oförutsebara faktorer, nämligen
valutakursförändringarna i förhållande till dollarn och en recession på
världsmarknaden för underhåll (se framställningarna i detta hänseende av Aer
Lingus styrelseordförande i Aer Lingus årsrapport för den period som avslutades
den 31 december 1994).
- 105.
- Teams verksamhet var för det fjärde endast subsidiär i förhållande till koncernen
Aer Lingus totala verksamhet och utgjorde 12 procent av dess omsättning.
- 106.
- Förstainstansrätten anser mot bakgrund av dessa omständigheter, särskilt med
hänsyn till Teams subsidiära betydelse i förhållande till koncernen Aer Lingus totala
verksamhet och den oförutsebara naturen hos de faktorer som orsakade Teams
förluster, att kommissionen var berättigad att fastställa att de svårigheter som
Teams situation innebar kunde övervinnas genom införandet av det nya
ovannämnda villkoret utan att det förfarande som anges i artikel 93.2 i fördraget
behövde återupptas.
- 107.
- En sådan lösning gjorde det nämligen möjligt för kommissionen att försäkra sig om
dels att Teams svårigheter inte innebar att omstruktureringsplanen ifrågasattes för
hela koncernen, dels att omstruktureringsplanens framgång inte heller skulle
äventyras på grund av det innehållande av utbetalningen av den andra delen av
stödet som skulle ha blivit följden om det förfarande som anges i artikel 93.2 i
fördraget hade inletts.
- Regionala linjer till Förenade kungariket
- 108.
- Vad beträffar sökandens argument avseende de regionala linjerna till Förenade
kungariket (se ovan punkt 46 och följande) framgår av det omtvistade beslutet att
dessa linjer gick med förlust vid tidpunkten då beslutet fattades, till skillnad från
Aer Lingus trafik med destination Nordamerika, förbindelsen mellan Dublin och
London och de europeiska linjerna vars resultat var tillfredsställande (tjugoförsta
stycket). Av 1993 års beslut (avsnitt II första stycket punkt 5) framgår även att den
irländska regeringen har förklarat att kapitaltillskottet inte [skulle] användas för
att subventionera linjer som [gick] med förlust och att den [skulle] förplikta
bolaget att, efter dess omstrukturering, driva de stora kategorierna av linjer på ett
ur affärsmässig synpunkt livskraftigt sätt.
- 109.
- Det skall emellertid konstateras att artikel 1 i 1993 års beslut inte innehåller något
uttryckligt villkor som syftar till att säkerställa att en grupp av Aer Lingus linjer
aldrig skall gå med förlust.
- 110.
- Förstainstansrätten anser för övrigt att den irländska regeringen inte ens
underförstått har förpliktat sig att se till att samtliga av Aer Lingus förlustbringande
linjer skulle avvecklas före utbetalningen av den andra delen av stödet, det vill säga
under det första året efter godkännandet av den omstruktureringsplan som var
avsedd att genomföras under tre år.
- 111.
- Av parternas inlagor framgår för övrigt att konkurrensförhållandet på de regionala
linjerna med destination Förenade kungariket har utvecklats efter det att det
omtvistade beslutet fattades, bland annat på grund av att sökanden själv har
inrättat ny trafik.
- 112.
- Det är mot bakgrund av dessa omständigheter som kommissionen inför
förstainstansrätten har hävdat att det, på grundval av den granskning som Coopers
& Lybrand på dess begäran utförde i slutet av år 1994, var för tidigt att avgöra
huruvida Aer Lingus strategi på dessa regionala linjer med destination Förenade
kungariket skulle anses motiverad på lång sikt.
- 113.
- I det omtvistade beslutet (tjugoförsta och tjugoandra stycket) angav kommissionen
således följande:
[...] Den irländska regeringen skall verifiera linjernas långsiktiga trafikering. Denna
verifiering skall göras på grundval av en jämförelse mellan de intäkter och
kostnader som helt fördelar sig på linjen i fråga och med hänsyn till behovet att
göra investeringen lönsam. I detta hänseende kommer år 1995 att vara avgörande.
Då kommer det att visa sig huruvida Aer Lingus kommer att fortsätta att utvecklas
i rätt riktning och ur affärsmässig synpunkt bli livskraftigt på lång sikt.
Aer Lingus skall därför visa att det är i stånd att trafikera dessa linjer med en
acceptabel lönsamhetsnivå [...]
- 114.
- Även om det är riktigt att den strategi som det hänvisas till i det omtvistade
beslutet, enligt vilken de regionala linjerna med destination Förenade kungariket
som används för att underhålla Aer Lingus nordatlantiska linjer, endast delvis kan
motivera ett accepterande av de fortsatta förlusterna på de regionala linjerna i
fråga, medför inte de uppgifter som sökanden har lämnat att förstainstansrätten
kan bortse från kommissionens förklaring att den vid tidpunkten för
omständigheterna ansåg att det var för tidigt att uttala sig i frågan huruvida den
praxis som Aer Lingus tillämpade på dessa linjer var motiverad på lång sikt.
- 115.
- Förstainstansrätten anser, med hänsyn till samtliga av dessa omständigheter, bland
annat konkurrensförhållandets utveckling efter det att 1993 års beslut fattades samt
den omständigheten att dessa regionala linjer till Förenade kungariket endast
utgjorde en del av den luftfart som Aer Lingus bedrev, att sökanden inte har
förmått visa att kommissionen, genom att fastställa att det var lämpligt att behandla
de svårigheter som eventuellt uppkom till följd av Aer Lingus trafikering av
regionala linjer med destination Förenade kungariket genom att uppställa villkoret
att dessa linjers långsiktiga trafikering närmare skulle verifieras före utbetalningen
av den tredje delen av stödet, i stället för att inleda det förfarande som anges i
artikel 93.2 i fördraget före utbetalningen av den andra delen av stödet, har
överskridit det utrymme för skönsmässig bedömning som den har vid administrering
och övervakning av ett stöd som är fördelat på olika delar.
- 116.
- Kommissionens lösning gjorde det nämligen möjligt för den att på ett lämpligt sätt
försäkra sig om att linjerna i fråga skulle bli lönsamma före utbetalningen av den
tredje delen av stödet, nämligen under den period som förutsågs för att genomföra
omstruktureringsplanen, utan att löpa risken att framgången av denna plan skulle
äventyras till följd av att det förfarande som anges i artikel 93.2 i fördraget inleddes
på nytt.
- Flygplan av typen BAe 146
- 117.
- Förstainstansrätten anser för det första att den inte kan godta sökandens argument
att Aer Lingus förvärv av tre flygplan av typen BAe 146, med 110 platser, för att
ersätta fyra flygplan av typen Saab SF 340, med 34 platser, innebar en överträdelse
av artikel 1 d i 1993 års beslut på grund av det ökade platsantal som detta
medförde (se ovan punkt 54).
- 118.
- Förstainstansrätten anser nämligen att den i bestämmelsen avsedda förpliktelsen
att inte utvidga Aer Lingus flygplansflotta endast avsåg det antal flygplan som
detta bolag förfogade över när 1993 års beslut fattades.
- 119.
- En sådan tolkning överensstämmer bland annat med innehållet i 1993 års beslut,
enligt vilket det
- tas hänsyn till (avsnitt II första stycket punkt 5) en försäkran från den
irländska regeringen om att Aer Lingus inte kommer att utöka sinflygplansflotta under den period som omstruktureringen varar, utom såvitt
avser dess eventuella behov av ytterligare flygplan för att trafikera de
transatlantiska linjerna under högsäsong sommartid för det fall att det skulle
ersätta sina nuvarande plan av typen B-747-100 med mindre plan,
- preciseras (i en fotnot nederst på sidan) vilka plan det rörde sig om under
den aktuella tiden.
- 120.
- Förstainstansrätten konstaterar emellertid att platsantalet angavs i artikel 1 g i
1993 års beslut, som i förekommande fall ändrades enligt det förfarande som
angavs i artikel 1 h. Det är dessa senare bestämmelser som återspeglar den
irländska regeringens förpliktelse (avsnitt II första stycket punkt 5 i 1993 års beslut)
att begränsa det platsantal som erbjuds till försäljning på den reguljärtrafik som
Aer Lingus svarar för på linjerna mellan Irland och Förenade kungariket.
- 121.
- Eftersom bytet av de fyra flygplanen av typen Saab SF 340 mot tre plan av
typen BAe 146 utgör en minskning av Aer Lingus flygplansflotta med en enhet, har
artikel 1 d i 1993 års beslut inte överträtts. Vad beträffar den omständigheten att
platsantalet på så sätt ökades är det tillräckligt att konstatera att Aer Lingus inte
har överskridit de tak som angavs i artikel 1 g i 1993 års beslut, såsom den i
enlighet med artikel 1 h i beslutet hade ändrats genom kommissionens beslut av
den 30 november 1994 (se ovan punkt 6).
- 122.
- Vad beträffar sökandens argument att användningen av stödet har medfört en
ökning av överkapaciteten på linjerna i fråga, även om Aer Lingus beläggning på
vissa av dessa linjer var relativt låg under den aktuella tiden, anser
förstainstansrätten att sökanden inte har förmått visa att stödet har använts för att
finansiera förvärvet av flygplanen i fråga. Av förhandlingarna vid förstainstansrätten
framgick nämligen att flygplanen av typen BAe 146 inte köptes av Aer Lingus utan
var föremål för hyresavtal. Sökanden har för övrigt inte lämnat några uppgifter av
sådant slag att de vederlägger kommissionens och Aer Lingus påståenden att
planen av typen BAe 146 hyrdes till ett belopp som understeg det belopp som
betalades för planen av typen Saab SF 340.
- 123.
- Att Aer Lingus i sin årsrapport för det räkenskapsår som avslutades
den 31 december 1994 avsatte 6,5 miljoner IRL till täckning av de kostnader som
uppkom till följd av uppsägningen av avtalen om flygplanen av typen Saab SF 340
är i sig inte tillräckligt för att fastställa att det i 1993 års beslut avsedda stödet har
använts som ett driftsstöd. Såsom kommissionen har angett i sina inlagor, utan att
i detta hänseende motsägas av sökanden, användes huvuddelen av den första delen
av stödet (57 miljoner IRL av 75 miljoner IRL) för att finansiera uppsägningarna
och återstoden för att minska skulden.
- 124.
- Sökanden har inte heller bestritt Aer Lingus påstående att de nya flygplanen av
typen BAe 146 introducerades först från och med maj och juni 1995, det vill säga
sex månader efter det att det omtvistade beslutet hade fattats.
- 125.
- Att kommissionen i det omtvistade beslutet uttryckte viss tvekan huruvida det var
lämpligt att öka Aer Lingus kapacitet på vissa linjer med destination Förenade
kungariket och att den, med hänsyn till kapacitetsökningen i fråga, angav att den
skulle kräva vissa närmare upplysningar om lönsamheten för linjerna mellan Irland
och Förenade kungariket innan den godkände den tredje delen av stödet, är mot
bakgrund av dessa omständigheter inte tillräckligt för att visa att kommissionen
hyste tvivel huruvida den andra delen av stödet var förenligt med den gemensamma
marknaden.
- Koncernen Aer Lingus och flygbolagets finansiella ställning
- 126.
- Vad beträffar sökandens argument om koncernen Aer Lingus och flygbolagets
finansiella ställning (se ovan punkt 55 och följande) konstaterar förstainstansrätten
för det första att sökandens påstående att flygbolaget inte uppnådde det mål som
avsåg en kostnadsminskning om 50 miljoner IRL motsägs av kommissionens
påstående att nämnda bolag uppnådde en kostnadsminskning om 61 miljoner IRL.
Det finns inte heller någon uppgift i handlingarna i målet som stöder sökandens
påstående att de mellan Team och flygbolaget upprätthållna transferpriserna hade
ändrats till nivåer som understeg marknadspriset.
- 127.
- Inte heller den omständigheten att Aer Lingus, enligt dess räkenskaper för de
räkenskapsår som avslutades den 31 mars 1993 och den 31 december 1994,
uppvisade stora förluster, särskilt i fråga om Team, är i sig av sådant slag att det
kan fastslås att kommissionen begick ett fel när den i det omtvistade beslutet
(tionde stycket), på grundval av utlåtandena från Arthur Andersen & Co och
Coopers & Lybrand, konstaterade följande: [flyg-]bolagets lönsamhet har
förbättrats snabbare än vad som förutsågs i planen [...] Det kan nu antas att bolagetåterfår sin livskraft tidigare än vad som beräknades i planen, från år 1994 [...] det
är fråga om en uppmuntrande tendens som låter förutspå omstruktureringsplanens
framgång.
- 128.
- Av Aer Lingus räkenskaper för det räkenskapsår som avslutades
den 31 december 1994, som är den period som är av betydelse för det omtvistade
beslutet, framgår nämligen att koncernen Aer Lingus uppnådde en vinst på
71,1 miljoner IRL före finansiella kostnader och extraordinära poster. Flygbolagets
vinst efter finansiella kostnader, men före avdrag för extraordinära poster, uppgick
till 40,9 miljoner IRL. Av detta följer att sökanden inte på något sätt har förmått
visa att flygbolagets ställning inte var tillfredsställande i slutet av år 1994.
- 129.
- Vad beträffar koncernen Aer Lingus är det ostridigt att även om koncernen i slutet
av år 1994 fortfarande inte hade uppnått en sund finansiell ställning, så berodde det
på en kombination av faktorer, bland annat Teams fortsatta förluster,omstruktureringskostnader som var högre än vad som hade förutsetts och den
uppskjutna försäljningen av Copthorne-hotellen. Koncernens förluster, som för det
räkenskapsår som avslutades den 31 december 1994, uppgick till 129,9 miljoner
IRL efter finansiella kostnader och extraordinära poster, berodde till stor del på
extraordinära poster om 139,2 IRL som inte var återkommande.
- 130.
- Vad särskilt avser de omstruktureringskostnader som var högre än vad som hade
förutsetts framgår av det omtvistade beslutet (femtonde stycket) att detta i
huvudsak berodde på kostnader för uppsägningar som hade varit högre än de
förväntade kostnaderna och, i övrigt, på försäljningen av de övertaliga flygplanen.
Kommissionen har i det omtvistade beslutet (sextonde stycket) därefter medgett att
dessa merkostnader till största delen beror på de vidtagna
omstruktureringsåtgärderna och att de, till den del de avser ersättningar för
uppsägning, inte påverkar konkurrensen mellan transportföretagen. Sökanden har
inte lämnat några uppgifter av sådant slag att kommissionens slutsats kan
ifrågasättas.
- 131.
- Av detta följer att sökandens argument om Aer Lingus finansiella ställning inte är
tillräckliga för att fastslå att kommissionen borde ha hyst tvivel huruvida
utbetalningen av den andra delen av stödet var förenlig med den gemensamma
marknaden. Omstruktureringskostnadernas nivå, som var högre än vad som hade
förutsetts, samt överlåtelsen av de övertaliga flygplanen visar tvärtom att den med
Cahill-planen avsedda omstruktureringen väl hade genomförts. Det är mot
bakgrund av dessa omständigheter uppenbart att Aer Lingus var i ännu större
behov av den andra delen av stödet för att genomföra omstruktureringen och
minska sina skulder, i enlighet med den plan som hade godkänts av kommissionen.
- 132.
- Inte heller den omständigheten att kommissionen faktiskt skärpte villkoret i
artikel 1 b i 1993 års beslut genom att begära att det senast åtta veckor före
utbetalningen av den tredje delen av stödet skulle läggas fram en rapport för den
med en detaljerad redovisning av den årliga kostnadsminskningen om 50 miljoner
IRL och de kostnadsbesparingar som hängde samman med olika
förvaltningsåtgärder samt de finansiella prognoserna för perioden fram till och med
den 31 december 1999 (tjugofemte stycket andra strecksatsen i det omtvistade
beslutet) är i sig av sådant slag att det kan fastslås att kommissionen hyste tvivel
huruvida den andra delen av stödet var förenlig med den gemensamma marknaden.
Detta nya villkor som kommissionen uppställde inom ramen för sin behörighet att
administrera och övervaka ett stöd som är fördelat på olika delar syftar tvärtom
endast till att säkerställa att Aer Lingus skall trygga de framsteg som hade gjorts
fram till denna tidpunkt och att kommissionen är i stånd att på nytt bedöma
bolagets finansiella ställning i god tid före utbetalningen av den tredje delen av
stödet.
- Försäljning av hotellkedjan Copthorne.
- 133.
- Vad beträffar sökandens argument att Copthorne-hotellen, vid tidpunkten för det
omtvistade beslutet, fortfarande inte hade sålts i enlighet med Cahill-planen (se
ovan punkt 60 och följande) kan det konstateras
- att det i 1993 års beslut inte fastställs någon bestämd tidpunkt för
försäljningen av Copthorne-hotellen,
- att Aer Lingus i det omtvistade beslutet (nittonde stycket) har erinrats om
att hotellkedjan måste säljas så snart marknadssituationen [medgav] det,
och
- att det är ostridigt att hotellkedjan Copthorne såldes före utbetalningen av
den tredje delen av stödet.
- 134.
- Sökanden har mot bakgrund härav inte visat att den omständigheten att
Copthorne-hotellen inte såldes före utbetalningen av den andra delen av stödet var
av sådant slag att den gav kommissionen anledning att hysa sådana tvivel huruvida
den andra delen av stödet var förenlig med den gemensamma marknaden att
kommissionen borde ha återupptagit det förfarande som anges i artikel 93.2 i
fördraget.
- 135.
- Av det ovan anförda följer sammantaget att sökanden inte har förmått visa att
kommissionen med hänsyn till omständigheterna i målet borde ha återupptagit det
förfarande som anges i artikel 93.2 i fördraget. Förstainstansrätten anser dessutom
att kommissionen inte var skyldig att höra sökanden innan den fattade det
omtvistade beslutet (se domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Sytraval,
punkt 58).
- 136.
- Talan kan därför inte vinna bifall på den grunden att väsentliga formkrav har
åsidosatts.
Grunden att det har gjorts en uppenbart oriktig bedömning
- 137.
- Till stöd för sin grund att kommissionen har gjort en uppenbart oriktig bedömning
beträffande stödets förenlighet med den gemensamma marknaden, i enlighet med
artikel 92.3 c i fördraget, har sökanden i huvudsak anfört de argument som redan
har åberopats i fråga om Team, de regionala linjerna med destination Förenade
kungariket, flygplanen av typen BAe 146, flygbolagets och koncernens finansiella
ställning och försäljningen av hotellkedjan Copthorne. Av det ovan anförda följer
sammantaget att sökanden inte har förmått visa att det har gjorts en sådan
uppenbart oriktig bedömning, vare sig i frågan huruvida stödet var av sådant slag
att det underlättade viss näringsverksamhet eller huruvida det verkade på ett sådant
sätt som stred mot det gemensamma intresset. Det skall understrykas att
kommissionen hade fog för att uppställa ytterligare villkor för att säkerställa att
stödet skulle vara förenligt med den gemensamma marknaden, eftersom det vid
dess prövning i slutet av år 1994 hade framkommit att det förelåg vissa svårigheteri samband med genomförandet av omstruktureringsplanen, särskilt i fråga om Team
och de regionala linjerna med destination Förenade kungariket.
- 138.
- Av detta följer att talan inte kan vinna bifall på den grunden att det har gjorts en
uppenbart oriktig bedömning huruvida den andra delen av stödet var förenlig med
den gemensamma marknaden.
De övriga grunder som sökanden har åberopat
- 139.
- Vad beträffar sökandens övriga grunder (se ovan punkt 65) konstaterar
förstainstansrätten för det första att kommissionen, i motsats till sökandens
påstående, har undersökt det ifrågavarande stödets återverkningar på
konkurrensen, särskilt beträffande de olika kategorier av linjer som Aer Lingus
uppehöll trafik på, såsom det framgår av det omtvistade beslutet.
- 140.
- Förstainstansrätten har inte funnit att kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig
rättstillämpning med avseende på artikel 92.3 c i fördraget.
- 141.
- Förstainstansrätten anser att artikel 1 b i 1993 års beslut inte kan förstås så, att Aer
Lingus åläggs en rättslig skyldighet att genomföra Cahill-planen i alla delar utan
någon möjlighet att anpassa planen med hänsyn till omständigheter som inte
förutsågs vid tidpunkten för beslutet. Sökandens argument att artikel 1 b i 1993 års
beslut har överträtts kan följaktligen inte godtas.
- 142.
- Vad beträffar det omtvistade beslutets motivering följer av en fast rättspraxis att
den motivering som erfordras enligt artikel 190 i fördraget på ett klart och
otvetydigt sätt skall återge det resonemang som institutionen har fört, så att
berörda parter kan få reda på skälen för den vidtagna åtgärden och den behöriga
domstolen ges möjlighet att utöva sin kontroll (domen i det ovannämnda målet
kommissionen mot Sytraval, punkt 63).
- 143.
- Förstainstansrätten har vid sin prövning inte funnit något som medför att beslutet
skall ogiltigförklaras på grund av en bristfällig motivering.
- 144.
- Av det ovan anförda följer sammantaget att talan skall ogillas i sin helhet.
Rättegångskostnader
- 145.
- Enligt artikel 87.2 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta
rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Kommissionen och intervenienten Aer
Lingus har yrkat att sökanden skall förpliktas att ersätta de rättegångskostnader
som de har förorsakats. Eftersom sökanden har tappat målet, skall detta yrkande
bifallas.
- 146.
- Enligt artikel 87.4 första stycket i rättegångsreglerna skall medlemsstater och
institutioner som har intervenerat i ett mål bära sina rättegångskostnader. Av detta
följer att Irland skall bära sina rättegångskostnader.
På dessa grunder beslutar
FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
(andra avdelningen i utökad sammansättning)
- 1.
- Talan ogillas.
- 2.
- Sökanden skall ersätta de rättegångskostnader som kommissionen och
Aer Lingus Group plc har förorsakats.
- 3.
- Irland skall bära sina rättegångskostnader.
KalogeropoulosBriët
Bellamy
Potocki Pirrung
|
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 15 september 1998.
H. Jung
A. Kalogeropoulos
Justitiesekreterare
Ordförande