Domstolens beslut (sjätte avdelningen) av den 22 juni 2021 – Prosecutor of the regional prosecutor’s office in Ruse, Bulgarien
(mål C-206/20)(1)
”Begäran om förhandsavgörande – Artikel 99 i domstolens rättegångsregler – Straffrättsligt samarbete – Europeisk arresteringsorder – Rambeslut 2002/584/RIF – Artikel 8.1 c – Europeisk arresteringsorder som utfärdats för lagföring av åklagarmyndigheten i en medlemsstat på grundval av en frihetsberövande åtgärd som vidtagits av samma myndighet – Ingen domstolsprövning före överlämnandet av den berörda personen – Följder – Effektivt domstolsskydd – Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – Artikel 47”
1. Begäran om förhandsavgörande – Skyndsam handläggning – Villkor – Omständigheter som motiverar skyndsam handläggning
(Domstolens stadga, artikel 23a; domstolens rättegångsregler, artikel 105.1)
(se punkterna 32–43)
2. Begäran om förhandsavgörande – Svar som inte lämnar utrymme för rimligt tvivel – Svaret kan klart utläsas av rättspraxis – Tillämpning av artikel 99 i rättegångsreglerna
(Artikel 267 FEUF; domstolens rättegångsregler, artikel 99)
(se punkterna 36–37)
3. Polissamarbete – Straffrättsligt samarbete – Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna – Utfärdande av en europeisk arresteringsorder för lagföring – Europeisk arresteringsorder och nationellt beslut som ligger till grund för denna arresteringsorder, vilka utfärdats av en åklagare som kan anses utgöra en utfärdande rättslig myndighet i den mening som avses i artikel 6.1 i rambeslutet – Dessa beslut har inte blivit föremål för domstolsprövning i den utfärdande medlemsstaten före det att den eftersökta personen överlämnats av den verkställande medlemsstaten – Iakttagande av kravet på ett effektivt domstolsskydd – Föreligger inte
(Stadgan om de grundläggande rättigheterna, artikel 47; rådets rambeslut 2002/584, i dess lydelse enligt rambeslut 2009/299, artiklarna 6.1 och 8.1 c)
(se punkterna 49, 51, 54 och slutet)
Avgörande
Artikel 8.1 c i rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna, i dess lydelse enligt rådets rambeslut 2009/299/RIF av den 26 februari 2009, jämförd med artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, ska tolkas så, att de krav som följer av den rätt till ett effektivt domstolsskydd som tillkommer en person som är föremål för en europeisk arresteringsorder för lagföring inte är uppfyllda när såväl den europeiska arresteringsordern som det beslut som ligger till grund härför har utfärdats av en åklagare som kan anses utgöra ”utfärdande rättslig myndighet”, i den mening som avses i artikel 6.1 i detta rambeslut, i dess lydelse enligt rambeslut 2009/299, och varken denna arresteringsorder eller detta beslut kan bli föremål för domstolsprövning i den utfärdande medlemsstaten före det att den verkställande medlemsstaten överlämnar den eftersökta personen.