Language of document : ECLI:EU:T:2011:510

TRIBUNALENS BESLUT (sjunde avdelningen)

den 21 september 2011 (*)

”Talan om ogiltigförklaring – Reach – Identifiering av borsyra och dinatriumtetraborat, vattenfritt, som ämnen som inger mycket stora betänkligheter – Inte direkt berörd – Avvisning”

I mål T‑346/10,

Borax Europe Ltd, med säte i London (Förenade kungariket), företrätt av advokaten K. Nordlander och H. Pearson, solicitor,

sökande,

mot

Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA), företrädd av M. Heikkilä och W. Broere, båda i egenskap av ombud, biträdda av advokaterna J. Stuyck och A.‑M. Vandromme,

svarande,

med stöd av

Europeiska kommissionen, företrädd av P. Oliver och E. Manhaeve, båda i egenskap av ombud, biträdda av K. Sawyer, barrister,

intervenient,

angående en talan om ogiltigförklaring av ECHA:s beslut av den 18 juni 2010 i vilket borsyra (EG‑nummer 233-139-2) och dinatriumtetraborat, vattenfritt, (EG‑nummer 215-540-4) identifierats som ämnen som uppfyller villkoren i artikel 57 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, s. 1) och om att uppta dessa ämnen i kandidatförteckningen för upptagande i bilaga XIV till den förordningen, i enlighet med artikel 59 i samma förordning,

meddelar

TRIBUNALEN (sjunde avdelningen)

sammansatt av ordföranden A. Dittrich (referent) samt domarna I. Wiszniewska-Białecka och M. Prek,

justitiesekreterare: E. Coulon,

följande

Beslut

 Målets bakgrund

1        Sökanden, Borax Europe Ltd, är ett bolag bildat enligt engelsk rätt. Det bedriver import och försäljning inom Europeiska unionen av borsyra (EG‑nummer 233-139-2) och av dinatriumtetraborat, vattenfritt (EG‑nummer 215-540-4) (nedan tillsammans kallade borater), som tillhandahålls dem av deras moderbolag, som är bildat enligt amerikansk rätt.

2        Borater används för tillverkning av glas och glasfiber för isolering. De används även i rengöringsmedel och städprodukter samt som behandling för träskydd.

3        Borater har upptagits i bilaga I till rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EGT 196, s. 1), genom kommissionens direktiv 2008/58/EG av den 21 augusti 2008 om ändring, för anpassning till tekniska framsteg för trettionde gången, av rådets direktiv 67/548/EEG (EUT L 246, s. 1), vilket trädde i kraft den 5 oktober 2008. Borater klassificerades sålunda bland reproduktionstoxiska ämnen i kategori 2.

4        Genom ikraftträdandet den 20 januari 2009 av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, s. 1), har bilaga I till direktiv 67/548 upphävts, och innehållet i bilagan, i dess lydelse före ändringen genom direktiv 2008/58, har överförts till del 3 i bilaga VI till förordning nr 1272/2008. I sistnämnda bilaga omnämndes därmed inte borater när förordning nr 1272/2008 trädde i kraft.

5        Genom ikraftträdandet den 25 september 2009 av kommissionens förordning (EG) nr 790/2009 av den 10 augusti 2009 om ändring, för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (EUT L 235, s. 1), har klassificeringen av borater bland reproduktionstoxiska ämnen i kategori 2 återgivits i del 3 i bilaga VI till förordning nr 1272/2008. Enligt artikel 2.2 och 2.3 i förordning nr 790/2009 ska denna klassificering gälla från och med den 1 december 2010, men kan tillämpas före den tidpunkten.

6        Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken Slovenien sände den 8 mars 2010 en dokumentation till Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) vilken de upprättat rörande identifieringen av borsyra som ett ämne som uppfyller villkoren i artikel 57 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, s. 1), senare ändrad bland annat genom förordning nr 1272/2008 genom hänvisning till klassificeringen av borsyra bland reproduktionstoxiska ämnen i kategori 2 i del 3 i bilaga VI till förordning nr 1272/2008.

7        Konungariket Danmark sände samma dag ECHA en dokumentation som det hade upprättat rörande identifieringen av dinatriumtetraborat, vattenfritt, som ett ämne som uppfyller villkoren i artikel 57 c i förordning nr 1907/2006, genom att hänvisa till klassificeringen av dinatriumtetraborat, vattenfritt, bland reproduktionstoxiska ämnen i kategori 2 i del 3 i bilaga VI till förordning nr 1272/2008.

8        ECHA publicerade därefter på sin webbplats uppmaningar för berörda parter att yttra sig angående den dokumentation som sammanställts rörande borater. Efter att ha mottagit synpunkter på de ifrågavarande sammanställningarna, i synnerhet från Europeiska boratassociationen, i vilken sökanden är medlemmar, överlämnade ECHA dessa undersökningar till sin medlemsstatskommitté. Den kommittén kom, den 9 juni 2010, enhälligt överens om att borater skulle identifieras såsom ämnen som inger mycket stora betänkligheter och uppfyller villkoren i artikel 57 c i förordning nr 1907/2006.

9        Den 18 juni 2010 offentliggjordes en förteckning, i vilken borater innefattades, över ämnen som kunde komma att upptas i bilaga XIV till förordning nr 1907/2006 (nedan kallad kandidatförteckningen), på ECHA:s webbplats.

 Förfarandet och parternas yrkanden

10      Sökanden har, i en skrivelse som inkom till Tribunalens kansli den 18 augusti 2010, väckt talan om ogiltigförklaring av ECHA:s beslut, offentliggjort den 18 juni 2010, i vilket borater identifierades såsom ämnen som inger mycket stora betänkligheter och uppfyller villkoren i artikel 57 i förordning nr 1907/2006, samt i vilket dessa ämnen upptas i kandidatförteckningen enligt artikel 59 i den förordningen (nedan kallat det angripna beslutet).

11      Europeiska kommissionen ansökte i en skrivelse som inkom till Tribunalens kansli den 10 december 2010 om tillstånd till att intervenera till stöd för ECHA:s yrkanden i förevarande mål. Kommissionens ansökan beviljades, efter att parterna hörts, genom beslut den 12 januari 2011 av ordföranden på Tribunalens sjunde avdelning.

12      Genom särskild handling som inkom till tribunalens kansli den 14 december 2010 framställde ECHA en invändning om rättegångshinder i enlighet med artikel 114.1 i tribunalens rättegångsregler. Sökanden inkom med sitt yttrande över kommissionens invändning om rättegångshinder den 31 januari 2011.

13      Sökanden har i en skrivelse som inkom till tribunalens kansli den 31 januari 2011 begärt sekretess i förhållande till intervenienten för sina inlagor. Denna begäran har inte bestritts.

14      Kommissionen, har i en skrivelse som inkom till tribunalens kansli den 18 februari 2011, avstått från att yttra sig enbart i avvisningsfrågan.

15      Sökanden har i sin ansökan yrkat att tribunalen ska

–        pröva talan i sak,

–        ogiltigförklara det angripna beslutet i den mån borater upptagits som ett ämne som uppfyller villkoren i artikel 57 c i förordning nr 1907/2006 och fastställer att borater ska upptas i kandidatförteckningen, samt

–        förplikta ECHA att betala rättegångskostnaderna.

16      I sin invändning om rättegångshinder har ECHA yrkat att tribunalen ska

–        avvisa talan och

–        förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna.

17      Sökanden har i sitt yttrande över invändningen om rättegångshinder yrkat att tribunalen ska

–        lämna invändningen om rättegångshinder utan bifall,

–        pröva talan i sak,

–        förplikta ECHA att tillhandahålla en kopia av det angripna beslutet och

–        ogiltigförklara det angripna beslutet, i den mån borater upptagits som ett ämne som uppfyller villkoren i artikel 57 c i förordning nr 1907/2006 och dessa upptas i kandidatförteckningen.

 Bedömning

18      Enligt artikel 114.1 och 114.4 i rättegångsreglerna ska, om en part så begär, tribunalen meddela beslut i fråga om rättegångshinder utan att pröva själva sakfrågan. Enligt artikel 114.3 ska återstoden av förfarandet vara muntligt om inte tribunalen bestämmer annat. Tribunalen anser att målet är tillfredsställande utrett genom handlingarna i målet och att det inte är nödvändigt att inleda det muntliga förfarandet.

19      ECHA har till stöd för sitt avvisningsyrkande anfört två grunder, nämligen att sökanden inte är direkt berörd och att det angripna beslutet, som inte är en regleringsakt i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF, inte berör dem personligen.

 Grunden för avvisningsyrkandet att sökanden inte är direkt berörd

20      Enligt artikel 263 fjärde stycket FEUF får alla fysiska eller juridiska personer på de villkor som anges i första och andra styckena väcka talan mot en akt som är riktad till dem eller som direkt och personligen berör dem samt mot en regleringsakt som direkt berör dem och som inte medför genomförandeåtgärder.

21      Det är i förevarande mål utrett att det angripna beslutet inte är riktat till sökanden, som således inte är mottagare av denna akt. Under sådana förhållanden har sökanden enligt artikel 263 fjärde stycket FEUF rätt att föra talan mot denna akt enbart om sökanden berörs direkt av den.

22      När det gäller frågan huruvida någon är direkt berörd följer det av fast rättspraxis att villkoret endast är uppfyllt när, för det första, den angripna rättsakten har direkt inverkan på den enskildes rättsliga ställning och, för det andra, akten inte lämnar något utrymme för skönsmässig bedömning för dem till vilka den riktar sig, och som ska genomföra den, vilket innebär att genomförandet ska ha en rent automatisk karaktär och endast följa av unionslagstiftningen utan att några mellanliggande regler tillämpas (domstolens dom av den 5 maj 1998 i mål C‑386/96 P, Dreyfus mot kommissionen, REG 1998, s. I‑2309, punkt 43, av den 29 juni 2004 i mål C‑486/01 P, Front national mot parlamentet, REG 2004, s. I‑6289, punkt 34, och av den 10 september 2009 i de förenade målen C‑445/07 P och C‑455/07 P, kommissionen mot Ente per le Ville vesuviane och Ente per le Ville vesuviane mot kommissionen, REG 2009, s. I‑7993, punkt 45).

23      Sökanden har, för det första, anfört att det angripna beslutet direkt rör den genom att dess rättsliga situation påverkas av den skyldighet, som följer av beslutet, att tillhandahålla ett säkerhetsdatablad eller att uppdatera detta enligt artikel 31 i förordning nr 1907/2006. Enligt artikel 31.1 a, b och c i denna förordning ska leverantören av ett ämne eller en beredning tillhandahålla mottagaren därav ett säkerhetsdatablad, när ämnet uppfyller villkoren för att klassificeras som farligt enligt direktiv 67/548, om ett ämne är långlivat, bioackumulerande och toxiskt eller mycket långlivat och mycket toxiskt enligt kriterierna i förordningens bilaga XIII eller om ett ämne av andra skäl än de ovan angivna uppförs på den förteckning som upprättats i enlighet med artikel 59.1 i förordning nr 1907/2006. I artikel 31.9 a i förordningen föreskrivs i detta avseende att detta säkerhetsdatablad ska uppdateras så snart ny information som kan påverka riskhanteringsåtgärderna eller ny information om faror blir tillgänglig.

24      När det inledningsvis gäller den påstådda skyldigheten att tillhandahålla säkerhetsdatablad enligt artikel 31.1 c i förordning nr 1907/2006, ska det framhållas att borater upptagits i kandidatförteckningen på den grunden att borater enligt artikel 57 c i förordning nr 1907/2006 uppfyller villkoren för att klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 2 enligt direktiv 67/548. Då detta fall anges uttryckligen i artikel 31.1 a i förordningen omfattas det inte av tillämpningsområdet för artikel 31.1 c i denna förordning, som endast gäller när ett ämne upptagits i kandidatförteckningen av andra skäl än dem som avses i artikel 31.1 a eller b. Sökanden var därför inte skyldig att till följd av det angripna beslutet tillhandahålla ett säkerhetsdatablad enligt artikel 31.1 c i förordning nr 1907/2006.

25      När det vidare gäller den påstådda skyldigheten enligt artikel 31.9 a i förordning nr 1907/2006 att uppdatera säkerhetsdatabladet, ska det prövas huruvida identifieringen av borater såsom ämnen som inger mycket stora betänkligheter, i enlighet med förfarandet i artikel 59 i förordning nr 1907/2006, i det angripna beslutet utgör ny information – i den mening som avses i artikel 31.9 a i förordning nr 1907/2006 –, vilken kan utlösa skyldigheten, enligt den bestämmelsen, att uppdatera säkerhetsdatabladet, på ett sådant sätt att det angripna beslutet direkt påverkar sökandens rättsliga situation.

26      När det gäller säkerhetsdatablad föreskrivs i artikel 31.1 i förordning nr 1907/2006 att de ska sammanställas i enlighet med bilaga II till den förordningen. Enligt den bilagan, som innehåller anvisningar för sammanställningen av säkerhetsdatablad, är dessa ett sätt att förmedla viktig säkerhetsinformation om klassificerade ämnen till den eller de användare som befinner sig omedelbart nedanför leverantören i distributionskedjan. Syftet med bilagan är att säkerställa att de obligatoriska avsnitten enligt artikel 31.6 i förordning nr 1907/2006 innehåller enhetlig och riktig information, så att datasäkerhetsbladen gör det möjligt för användare att vidta nödvändiga åtgärder till skydd för människors hälsa och säkerheten på arbetsplatsen samt till skydd för miljön.

27      Enligt sökanden kan identifieringen, i enlighet med förfarandet i artikel 59 i förordning nr 1907/2006, av borater såsom ämnen som inger mycket stora betänkligheter utgöra ny information avseende rubrik 2 (farliga egenskaper) och 15 (gällande föreskrifter) i artikel 31.6 i den förordningen.

28      Vad gäller rubrik 2 (farliga egenskaper) ska enligt punkt 2 i bilaga II till förordning nr 1907/2006 ett ämnes klassificering enligt klassificeringsreglerna i direktiv 67/548 anges. Ett ämnes främsta farliga egenskaper för människor och miljön ska anges tydligt och kortfattat.

29      I förevarande mål rör identifieringen, i enlighet med förfarandet i artikel 59 i förordning nr 1907/2006, av borater såsom ämnen som inger mycket stora betänkligheter inte klassificeringen av dessa ämnen enligt direktiv 67/548. Denna identifiering har skett på den grunden att borater enligt artikel 57 c i förordning nr 1907/2006 uppfyller villkoren för att klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 2 enligt direktiv 67/548. Den omständigheten att borater uppfyller dessa villkor hade redan fastslagits i bilaga I till direktiv 67/548, i dess lydelse enligt direktiv 2008/58, och därefter i del 3 i bilaga VI till förordning nr 1272/2008, i dess lydelse enligt förordning nr 790/2009 (se punkterna 3–5 ovan). De berörda medlemsstaterna har, i enlighet med artikel 59.3 i förordning nr 1907/2006, i sin dokumentation som lämnats till ECHA den 8 mars 2010 hänvisat till att borater upptagits i del 3 i bilaga VI till förordning nr 1272/2008 (se punkterna 6 och 7 ovan).

30      Det är riktigt att sökanden, när det angripna beslutet offentliggjordes den 18 juni 2010, inte var underkastad en obligatorisk klassificering av borater. Efter ikraftträdandet den 20 januari 2009 av förordning nr 1272/2008 har nämligen bilaga I till direktiv 67/548 – i vilken borater upptagits – upphävts, och skyldigheten att klassificera borater enligt de harmoniserade klassificeringar som anges i del 3 i bilaga VI till förordning nr 1272/2008, i dess lydelse enligt förordning nr 790/2009, gäller inte, eftersom det i artikel 2.2 i förordning nr 790/2009 föreskrivs att den inte började gälla i detta avseende förrän den 1 december 2010.

31      De risker som föranlede att borater klassificerades hade emellertid på ett fullgott sätt i rättsligt hänseende definierats vid offentliggörandet av det angripna beslutet. För det första är det uppenbart för alla berörda att dessa risker inte upphört enbart på grund av upphävandet av bilaga I till direktiv 67/548, vars innehåll överförts till del 3 i bilaga VI till förordning nr 1272/2008. För det andra har, efter ikraftträdandet den 25 september 2009 av förordning nr 790/2009, klassificeringen av borater som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 2 åter angivits i del 3 i bilaga VI till förordning nr 1272/2008. Den omständigheten att denna klassificering inte var obligatoriskt tillämplig förrän den 1 december 2010 påverkar inte slutsatsen att villkoren för klassificering var uppfyllda vid den tidpunkt då förordning nr 790/2009 trädde i kraft. Genom artikel 2.2 skjuts enbart de rättsliga förpliktelser som följer av denna klassificering enligt förordning nr 1272/2008, i dess lydelse enligt förordning nr 790/2009, upp till den 1 december 2010. Denna slutsats vinner stöd av att det framgår av artikel 2.3 i förordning nr 790/2009 att de harmoniserade klassificeringarna i del 3 i bilaga VI till förordning nr 1272/2008, i dess lydelse enligt förordning nr 790/2009, får tillämpas före den 1 december 2010.

32      Härav följer att identifieringen av borater som ämnen som ger upphov till mycket stora betänkligheter inte utgjorde ny information rörande de farliga egenskaperna hos dessa ämnen, utan var resultatet av det identifieringsförfarande som avses i artikel 59 i förordning nr 1907/2006. Det angripna beslutet har således inte tillfört någon ny information rörande identifieringen av farliga egenskaper i den mening som avses i rubrik 2 i artikel 31.6 i förordning nr 1907/2006.

33      När det gäller rubrik 15 (Gällande föreskrifter) i artikel 31.6 i förordning nr 1907/2006, ska det framhållas att det i punkt 15 i bilaga II till sagda förordning anges att om ett ämne som behandlas i säkerhetsdatabladet omfattas av särskilda bestämmelser på unionsnivå rörande skyddet för människor och miljön, till exempel tillstånd som lämnas enligt bilaga VII till den förordningen eller begränsningar enligt avdelning VIII i samma förordning, ska dessa bestämmelser så långt som möjligt anges.

34      Det ska i detta avseende inledningsvis konstateras att även om en identifiering enligt förfarandet i artikel 59 i förordning nr 1907/2006 såsom ett ämne som ger upphov till mycket stora betänkligheter kan utlösa en informationsskyldighet för företagen, medför inte detta att det berörda ämnet omfattas av en särskild reglering och därmed att det omfattas av särskilda bestämmelser. Tvärtom påverkar en sådan identifiering inte ämnets utsläppande på marknaden eller dess användning.

35      Vad, för det andra, gäller det förfarande för tillstånd som föreskrivs i del VII i förordning nr 1907/2006 och de begränsningar som föreskrivs i del VIII i den förordningen, nämns, i punkt 15 i bilaga II till den förordningen, endast tillstånd som lämnas samt begränsningar som exempel på vad som omfattas av tillämpningsområdet för den bestämmelsen. Identifieringen, enligt förfarandet i artikel 59 i förordning nr 1907/2006, av ett ämne såsom ett som ger upphov till mycket stora betänkligheter rör inte de begränsningar som föreskrivs enligt del VIII i den förordningen utan utgör en del av det tillståndsförfarande som föreskrivs i del VII i sagda förordning. Det exempel avseende begränsningar som anges i punkt 15 i bilaga II till förordning nr 1907/2006 talar således inte för att denna klassificering omfattas av tillämpningsområdet för rubrik 15 i artikel 31.6 i sagda förordning.

36      När det gäller tillstånd framgår det av del VII i denna förordning att det rör sig om tillstånd som lämnas enligt artikel 60 i samma förordning, vilket utgör en senare del av tillståndsförfarandet (artiklarna 60–64 i förordningen). De kan sökas från ECHA enligt artikel 62.1 i förordningen för en eller flera användningar av ett ämne som inte får släppas ut på marknaden till följd av att det upptagits i bilaga XIV till sagda förordning. Det ska framhållas att, när det gäller tillståndsförfarandet i del VII i förordning nr 1907/2006, ett ämnes identifiering enligt artikel 59 i den förordningen såsom ett ämne som ger upphov till mycket stora betänkligheter inte uttryckligen har angivits av lagstiftaren i punkt 15 i bilaga II till den förordningen. Även om omnämnandet av tillstånd som lämnas enligt del VII i förordningen endast är ett exempel, är detta omnämnande den enda hänvisningen till tillståndsförfarandet i del VII i förordning nr 1907/2006. Medan det inte kan uteslutas att rubrik 15 i säkerhetsdatabladet berörs av andra särskilda bestämmelser på unionsnivå avseende skyddet för människor och miljön, vad gäller det tillståndsförfarande som föreskrivs i del VII i förordning nr 1907/2006, talar detta övervägande även för att enbart tillstånd omfattas av tillämpningsområdet för denna rubrik. Denna slutsats vinner stöd av att det i artikel 31.9 b i förordningen föreskrivs att säkerhetsdatablad ska uppdateras när ett tillstånd har vägrats.

37      Härav följer att ett ämnes identifiering enligt artikel 59 i förordning nr 1907/2006 såsom ett ämne som ger upphov till mycket stora betänkligheter inte medför att ämnet är föremål för särskilda bestämmelser på unionsnivå avseende skyddet för människor och miljön i den mening som avses i punkt 15 i bilaga II till sagda förordning.

38      Mot denna bakgrund utgör identifieringen, enligt förfarandet i artikel 59 i förordning nr 1907/2006, av borater såsom ämnen som ger upphov till mycket stora betänkligheter inte en sådan ny information som kan påverka riskhanteringsåtgärderna eller som avser faror i den mening som avses i artikel 31.9 a i förordning nr 1907/2006. Sökandena var därmed inte skyldiga att uppdatera säkerhetsdatabladet. Det angripna beslutet påverkade således inte direkt sökandens rättsliga situation till följd av de skyldigheter som föreskrivs i denna bestämmelse.

39      När det, för det andra, gäller vad sökanden anfört om att det angripna beslutet direkt berör sökanden genom att dess rättsliga ställning påverkas av de skyldigheter som följer av artiklarna 7.2, 7.3 och 33 i förordning nr 1907/2006, ska det framhållas att dessa bestämmelser medför en informationsskyldighet för producenter, importörer och leverantörer av varor såsom dessa definieras i artikel 3.4, 3.11 och 3.33 i samma förordning.

40      Enligt artikel 7.2 i sagda förordning ska varje producent eller importör av varor lämna in en anmälan till ECHA när ett ämne uppfyller kriterierna i artikel 57 i denna förordning och har identifierats i enlighet med artikel 59.1 i samma förordning, om mängden av ämnet i dessa varor överstiger totalt 1 ton per producent eller importör och år och ämnet ingår i dessa varor i en koncentration överstigande 0,1 viktprocent. I den mån som artikel 7.2 i förordning nr 1907/2006 inte är tillämplig föreskrivs i artikel 7.3 i samma förordning att producenten eller importören ska lämna vederbörliga anvisningar till varans mottagare. Enligt artikel 7.7 i förordning nr 1907/2006 ska artikel 7.2 och 7.3 i sagda förordning från den 1 juni 2011 börja tillämpas sex månader efter att ett ämne har identifierats enligt artikel 59.1 i förordningen.

41      Enligt artikel 33.1 i förordning nr 1907/2006 ska varje leverantör av en vara som innehåller ett ämne som uppfyller kriterierna i artikel 57 i förordningen och som identifierats enligt artikel 59.1 i den förordningen i en koncentration över 0,1 viktprocent, tillhandahålla mottagaren av varan tillräcklig information som leverantören har tillgång till, med åtminstone ämnets namn, så att varan kan användas på ett säkert sätt. Enligt artikel 33.2 i förordning nr 1907/2006 åligger samma skyldighet leverantören i förhållande till en konsument som begär det. Den berörda informationen ska tillhandahållas kostnadsfritt inom 45 dagar efter det att begäran mottagits.

42      Det är utrett att sökanden varken är producent eller importör av varor eller leverantör av varor i den mening som avses i artikel 3.4, 3.11 och 3.33 i förordning nr 1907/2006. Sökanden är verksam inom import och försäljning av borater. De skyldigheter som föreskrivs i artiklarna 7.2, 7.3 och 33 i sagda förordning kan således endast uttryckligen beröra sökandens kunder, vilka utgör producenter, importörer eller leverantörer av en vara.

43      Sökanden har emellertid, med hänvisning till domstolens dom av den 13 mars 2008 i mål C‑125/06 P, kommissionen mot Infront WM (REG 2008, s. I‑1451), punkt 52, gjort gällande att bolaget är direkt berört av det angripna beslutet, eftersom det påverkar sättet för hur dess kunder tillverkar eller tillhandahåller varor som innehåller borater genom att ålägga dem informationsskyldighet som kan bli föremål för prövning inför nationell domstol och kan ge upphov till straff- eller civilrättsliga sanktioner.

44      Även om de omtvistade rättigheterna i domen i det ovan i punkt 43 nämnda målet kommissionen mot Infront WM var föremål för vissa rättsliga begränsningar till följd av den angripna rättsakten, är detta inte fallet när det gäller borater i förevarande mål. Den informationsskyldighet som sökandens kunder har, vilken föreskrivs i artiklarna 7 och 33 i förordning nr 1907/2006 och som följer av det angripna beslutet, medför inte att borater underkastas några nya begränsningar eller restriktioner. Visserligen ska producenter, importörer eller leverantörer av en vara lämna information angående ett ämne som, enligt artikel 59 i förordning nr 1907/2006, identifierats såsom ett ämne som ger upphov till mycket stora betänkligheter, samt om huruvida förutsättningarna i artiklarna 7 och 33 i sagda förordning är uppfyllda. Denna informationsskyldighet medför emellertid inte att utsläppandet på marknaden och användningen av de ifrågavarande ämnena begränsas på ett sådant sätt att en leverantörs rättsliga situation påverkas. Sökanden har för övrigt inte gjort gällande att den eventuella informationsskyldighet som sökandens kunder kan ha enligt artiklarna 7 och 33 i förordning nr 1907/2006 med nödvändighet förutsätter att sökanden ska tillhandahålla sina kunder information för att de ska kunna uppfylla en sådan skyldighet.

45      Härav följer att de skyldigheter som föreskrivs i artiklarna 7.2, 7.3 och 33 i förordning nr 1907/2006 inte föranleder slutsatsen att det angripna beslutet direkt påverkar sökandens rättsliga ställning.

46      För det tredje har sökanden anfört att det angripna beslutet berör den direkt genom att beslutet påverkar dess situation materiellt. Enbart den omständigheten att en akt kan påverka en sökandes materiella situation räcker inte för att sökanden ska vara direkt berörd av denna. Endast om det föreligger särskilda omständigheter kan en rättssökande, som gör gällande att rättsakten har inverkan på hans ställning på marknaden, föra talan med stöd av artikel 263 fjärde stycket FEUF (domstolens dom av den 10 december 1969 i de förenade målen 10/68 och 18/68, Eridania m.fl. mot kommissionen, REG 1969, s. 459, punkt 7, och förstainstansrättens beslut av den 18 februari 1998 i mål T‑189/97, Comité d’entreprise de la Société française de production m.fl. mot kommissionen, REG 1998, s. II‑335, punkt 48). I förevarande mål har sökanden endast gjort gällande att dess kunder kommer att upphöra med att köpa varor som upptagits i kandidatförteckningen. De har därmed inte visat att det föreligger några sådana särskilda omständigheter.

47      Mot bakgrund av vad som anförts ovan kan det konstateras att det angripna beslutet inte medför någon direkt påverkan på sökandens rättsliga situation. Då det första villkoret för att en rättsakt ska anses direkt påverka en sökande inte är uppfyllt kan sökanden inte anses vara direkt påverkad av det angripna beslutet.

48      Avvisningsyrkandet ska således bifallas på den grunden att sökanden inte är direkt berörd, utan att det är nödvändigt att pröva den andra grunden för detta yrkande som ECHA åberopat.

 Begäran om processledande åtgärder

49      Sökanden har begärt att tribunalen som en processledande åtgärd ska ålägga ECHA att i enlighet med artikel 66.1 i rättegångsreglerna tillhandahålla en kopia av det angripna beslutet.

50      Det framgår av vad som ovan anförts att tribunalen kunnat avgöra målet utan att vidta processledande åtgärder. För övrigt har det angripna beslutet publicerats på ECHA:s webbplats och bifogats sökandens ansökan. Ändamålet med denna begäran är således förfallet.

51      Sökandens begäran om processledande åtgärder ska således lämnas utan bifall, och sökandens talan ska avvisas.

 Rättegångskostnader

52      Enligt artikel 87.2 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Institutioner som har intervenerat i ett mål ska enligt artikel 87.4 bära sina rättegångskostnader.

53      Sökanden har tappat målet. ECHA har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader. Sökanden ska bära sina rättegångskostnader och ersätta ECHA för dess rättegångskostnader. Kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.

Mot denna bakgrund beslutar

FÖRSTAINSTANSRÄTTEN (sjunde avdelningen)

följande:

1)      Talan avvisas.

2)      Borax Europe Ltd ska bära sina rättegångskostnader och betala Europeiska kemikaliemyndighetens (ECHA) rättegångskostnader.

3)      Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.

Luxemburg den 21 september 2011

Justitiesekreterare

 

       Ordförande

E. Coulon

 

       A. Dittrich


* Rättegångsspråk: engelska.