Mål T‑86/05

K & L Ruppert Stiftung & Co. Handels-KG

mot

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

”Gemenskapsvarumärke – Invändningsförfarande – Ansökan om registrering av figurmärket CORPO LIVRE – Nationella och internationella ordmärken LIVRE – Bevis på användning av de äldre varumärkena har förebringats för sent”

Sammanfattning av domen

1.      Gemenskapsvarumärke – Förfarandebestämmelser – Tidsfrister

(Kommissionens förordning nr 2868/95, artikel 71.1 och 71.2)

2.      Gemenskapsvarumärke – Förfarandebestämmelser – Invändningsförfarande

(Kommissionens förordning nr 2868/95, regel 22.1)

1.      Det följer av regel 71.1 andra meningen i förordning nr 2868/95 om genomförande av rådets förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärken att den förlängning av frister som harmoniseringsbyrån fastställer inte är automatisk, utan kan vara befogad beroende på omständigheterna i varje särskilt ärende och på framställningen av begäran om förlängning. Detta gäller så mycket mer i ett förfarande inter partes, i vilket en fördel för den ena parten utgör en nackdel för den andra. Harmoniseringsbyrån måste i sådana ärenden säkerställa att den är opartisk i förhållande till parterna.

Det ankommer på den part som begär förlängning att åberopa sådana omständigheter som kan medföra att denna är befogad. Det är nämligen i den partens intresse som förlängningen har begärts och eventuellt beviljas. Om omständigheterna beror uteslutande på den part som har begärt förlängningen, är denna för övrigt den enda som kan ge harmoniseringsbyrån användbara upplysningar om dessa omständigheter. För att invändningsenheten skall kunna bedöma om sådana omständigheter föreligger att en förlängning är befogad, måste dessa omständigheter därför anges i begäran om förlängning.

Det följer dessutom av systematiken i regel 71 att regel 71.2, i vilken föreskrivs att om det finns två eller flera parter i förfarandet får harmoniseringsbyrån förlänga en period under förutsättning av de andra parternas samtycke, inte innehåller ett ensamt villkor för att en frist skall förlängas, utan att denna bestämmelse innebär att ytterligare villkor läggs till de villkor som anges i regel 71.1, nämligen att förlängningen skall begäras innan den utsatta fristen löper ut och att förlängningen skall vara lämplig under de aktuella omständigheterna.

(se punkterna 21, 22, 55 och 56)

2.      Det följer av regel 22.1 andra meningen i förordning nr 2868/95om genomförande av rådets förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärken att om bevis för användning av det äldre varumärket förebringas efter det att den utsatta fristen har löpt ut innebär detta i princip att invändningen skall avvisas, och harmoniseringsbyrån har härvid inget utrymme för skönsmässig bedömning. Frågan huruvida det äldre varumärket verkligen har använts är nämligen en prejudiciell fråga som därmed måste besvaras innan själva invändningsförfarandet avgörs.

(se punkt 49)