Mål T‑639/15-T‑666/15 och T‑94/16
Maria Psara m.fl.
mot
Europaparlamentet
“Tillgång till handlingar – Förordning (EG) nr 1049/2001 – Europaparlamentet – Parlamentsledamöternas användning av ersättningar – Nekad tillgång – Handlingar som inte existerar – Personuppgifter – Förordning (EG) nr 45/2001 – Huruvida överföring av uppgifterna är nödvändig – Konkret och individuell prövning – Tillgång till delar av handlingarna – Orimlig administrativ börda – Motiveringsskyldighet”
Sammanfattning – Tribunalens dom (femte avdelningen i utökad sammansättning) av den 25 september 2018
1. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Avslag på ansökan om tillgång till en handling på grund av att den inte existerar eller att den berörda institutionen inte innehar den – Ansökan om tillgång till handlingar rörande parlamentsledamöternas användning av ersättningar för allmänna utgifter – Handlingar som inte innehas av parlamentet
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001; Beslut av Europaparlamentets presidium av den 19 maj och den 9 juli 2008, artiklarna 25 och 26)
2. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr1049/2001 – Undantag från principen om tillgång till handlingar – Huruvida de handlingar som avses av ansökan om tillgång existerar – Presumtion för att de inte existerar om den berörda institutionen påstått detta – Presumtion som kan kullkastas på grundval av relevanta och samstämmiga uppgifter
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001)
3. Europeiska unionens institutioner – Skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter – Förordning nr 45/2001 – Begreppet personuppgifter – Handlingar avseende ersättningar som betalas ut till Europaparlamentets ledamöter – Omfattas – Personuppgifter som har ett samband med andra uppgifter vilka är av offentlig karaktär – Saknar betydelse
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 45/2001, artikel 2 a)
4. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Skydd för den enskildes privatliv och integritet – Räckvidd – Skyldighet att göra en bedömning i enlighet med unionslagstiftningen om skydd av personuppgifter – Bestämmelserna i förordning nr 45/2001 är tillämpliga fullt ut på samtliga ansökningar om att få tillgång till handlingar innehållande personuppgifter
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 45/2001 och nr 1049/2001, artikel 4.1 b)
5. Europeiska unionens institutioner – Skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter – Förordning nr 45/2001 – Ansökan om tillgång till personuppgifter – Skyldighet att styrka att överföring av dessa uppgifter är nödvändig – Räckvidd – Kontroll av den berörda institutionen – Bedömningskriterier – Sökanden åberopar allmänt formulerade syften vilka har att göra med principen om öppenhet – Avslag
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 45/2001, artikel 8 b, och nr 1049/2001, artikel 4.1 b)
6. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Tillgång nekas – Skyldighet för institutionen att göra en konkret och individuell prövning av handlingarna – Möjlighet att grunda sig på allmänna presumtioner som är tillämpliga på vissa kategorier av handlingar – Gränser
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4)
7. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Skyldighet att bevilja delvis tillgång till de uppgifter som inte omfattas av undantagen – Undantag från skyldigheten om den innebär en orimlig administrativ börda – Maskering av personuppgifter i mer än fyra miljoner handlingar – Delvis tillgång nekas – Tillåtet
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4.6)
8. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Tillgång nekas – Motiveringsskyldighet – Räckvidd – Skyldighet att besvara samtliga argument som angetts i den bekräftande ansökan om tillgång – Föreligger inte
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4)
1. Allmänhetens rätt till tillgång enligt förordning nr 1049/2001, om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, omfattar endast de institutionshandlingar som institutionerna faktiskt förfogar över, eftersom denna rätt inte omfattar handlingar vilka institutionerna inte innehar eller som inte existerar.
Vad avser en ansökan om tillgång till handlingar som i detalj anger på vilket sätt och vid vilken tidpunkt som parlamentsledamöter från varje medlemsstat, under olika perioder, har använt den ersättning som avser allmänna utgifter, är det klarlagt att parlamentsledamöterna, med tillämpning av artiklarna 25 och 26 i Europaparlamentets presidiums beslut om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets ledamotsstadga, varje månad erhåller en schablonersättning, vars storlek för övrigt är känd för allmänheten, efter att ha lämnat in en ansökan i början av mandatperioden. Med beaktande av att det rör sig om en schablonersättning för allmänna utgifter förfogar parlamentet inte över någon handling vilken i detalj anger till vad eller när dess ledamöter har använt nämnda ersättning. Europaparlamentet förfogar följaktligen inte över uppgifterna i fråga och kan därför inte lämna ut de handlingar som har begärts i detta avseende.
(se punkterna 27 och 29-31)
2. Se domen.
(se punkterna 33-35)
3. I förevarande fall innehåller samtliga handlingar som parlamentet förfogar över vilka avser ersättning för resekostnader och dagtraktamenten, i vilka den berörda parlamentsledamoten nödvändigtvis identifieras, om inte annat för att ersättningarna ska kunna betalas ut, upplysningar som avser identifierade fysiska personer i den mening som avses i artikel 2 a i förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter. Så är även fallet med de handlingar som parlamentet förfogar över vilka avser ledamöternas assistentkostnader, i vilka den berörda parlamentsledamoten och mottagaren av nämnda ersättning nödvändigtvis identifieras, om inte annat för att assistentstödet ska kunna betalas ut.
Det är inte möjligt att göra åtskillnad mellan uppgifterna i fråga beroende på om de hör till den privata eller den offentliga sfären eftersom begreppet ”personuppgifter”, i den mening som avses i artikel 2 a i förordning nr 45/2001, och uttrycket ”uppgifter avseende privatlivet”, inte har samma betydelse. Vidare har frågan huruvida det föreligger en risk för att parlamentsledamöternas legitima intressen skadas inte någon betydelse för kvalificeringen av uppgifterna i fråga som personuppgifter. Den omständigheten att uppgifterna om personerna i fråga har ett nära samband med offentliga uppgifter avseende dessa personer, bland annat på så sätt att de återfinns på parlamentets webbsida, vilket särskilt gäller för parlamentsledamöternas namn, innebär inte heller att dessa uppgifter har förlorat egenskapen av personuppgifter, i den mening som avses i nämnda bestämmelse. Med andra ord är en kvalificering av uppgifterna i fråga såsom personuppgifter inte utesluten av den anledningen att uppgifterna har ett samband med andra uppgifter vilka är av offentlig karaktär, och detta oberoende av frågan huruvida ett utlämnande av dessa uppgifter skulle skada de berörda personernas legitima intressen.
(se punkterna 46-48 och 50-53)
4. Se domen.
(se punkterna 65 och 66)
5. När det är fråga om beslut genom vilka en institution avslår en ansökan om tillgång till information som innehåller personuppgifter med hänvisning till att den omfattas av undantaget i artikel 4.1 b i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, avseende skyddet för den enskildes privatliv och integritet, kan dessa uppgifter bara överföras om mottagaren visar att det är nödvändigt att personuppgifterna överförs och det saknas skäl att anta att den berörda personens legitima intressen skulle kunna skadas, i enlighet med artikel 8 b i förordning nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter, vilken institutionerna måste beakta när de mottar en ansökan om tillgång till handlingar som innehåller personuppgifter.
Det följer sålunda av själva ordalydelsen i artikel 8 b i förordning nr 45/2001 att det krävs att två kumulativa villkor är uppfyllda för att en överföring av personuppgifter ska vara tillåten. I detta sammanhang åligger det den som begär en sådan överföring att visa att den är nödvändig. När detta väl är styrkt ankommer det på den berörda institutionen att pröva om det föreligger någon anledning att anta att den aktuella överföringen skulle kunna skada den berörda personens legitima intressen. Nämnda bestämmelse kräver sålunda att den institution till vilken ansökan riktas först gör en bedömning av huruvida det är nödvändigt, och således proportionerligt, att överföra personuppgifter mot bakgrund av det mål som eftersträvas med ansökan. För att nödvändighetsrekvisitet i artikel 8 b i förordning nr 45/2001, vilket ska tolkas strikt, ska vara uppfyllt krävs sålunda att den som lämnat in ansökan visar att överföringen av personuppgifter är den lämpligaste av de åtgärder som är tänkbara för att uppnå det mål som eftersträvas av den som lämnat in ansökan samt att åtgärden står i proportion till nämnda mål, vilket medför ett krav på att den som lämnat in ansökan lämnar en uttrycklig och legitim motivering i detta avseende.
När sökandena, i syfte att visa att en överföring av uppgifterna i fråga är nödvändig, åberopar olika mål, såsom att säkerställa allmänhetens rätt till information och insyn, vilka har formulerats överdrivet brett och allmänt, kan den berörda institutionen inte klandras för att inte ha kommit fram till att dessa mål underförstått visade att en överföring av dessa personuppgifter var nödvändig. För övrigt räcker inte önskan om att få till stånd en offentlig debatt för att visa att överföringen av personuppgifter är nödvändig, i den mån som ett sådant argument enbart är knutet till målet med ansökan om tillgång till handlingar. Öppenhet har inget automatiskt företräde framför rätten till skydd för personuppgifter.
(se punkterna 69-76, 90 och 91)
6. Se domen.
(se punkterna 102-105)
7. Det kan inte på allvar bestridas att arbetet med att maskera samtliga personuppgifter i de mer än fyra miljoner handlingarna skulle ha utgjort en orimlig administrativ vilket motiverade att tillgång till delar av de berörda handlingarna nekades enligt artikel 4.6 i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.
(se punkterna 127 och 129)
8. Vad avser beslutet att neka tillgång till handlingarna kan den berörda institutionen inte anses ha åsidosatt motiveringsskyldigheten genom att i detta beslut inte ha besvarat samtliga argument som sökandena anförde inom ramen för sina bekräftande ansökningar om tillgång. Motiveringsskyldigheten innebär nämligen inte att den berörda institutionen är skyldig att besvara varje enskilt argument som parterna framställer under förfarandet som föregår antagandet av det slutliga angripna beslutet.
(se punkterna 133 och 134)k