Preliminär utgåva
FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT
CAMPOS SÁNCHEZ-BORDONA
föredraget den 27 juni 2024(1)
Mål C‑579/23 P
Cunsorziu di i Salamaghji Corsi – Consortium des Charcutiers Corses,
Charcuterie Fontana,
Costa et fils,
L’Aziana,
Charcuterie Passoni,
Orezza — Charcuterie la Castagniccia,
Salaisons réunies,
Salaisons Joseph Pantaloni,
Antoine Semidei,
L’Atelu Corsu
mot
Europeiska kommissionen
”Överklagande – Jordbruk – Förordning (EU) nr 1151/2012 – Skydd för ursprungsbeteckningar (SUB) och geografiska beteckningar (SGB) – Avslag på ansökningar om ’Jambon sec de l’Île de Beauté’, ’Lonzo de l’Île de Beauté’ och ’Coppa de l’Île de Beauté’ – Villkor för registrering av dessa namn – Anspelning på de tidigare skyddade ursprungsbeteckningarna ’Jambon sec de Corse/Prisuttu’, ’Lonzo de Corse/Lonzu’ och ’Coppa de Corse/Coppa di Corsica’ – Omfattningen av Europeiska kommissionens granskning av ansökan om registrering”
1. Överklagandet avser tribunalens dom av den 12 juli 2023,(2) i vilken den ogillade talan om ogiltigförklaring av genomförandebeslut (EU) 2021/1879,(3) i vilket ansökan om registrering av tre skyddade geografiska beteckningar (nedan kallade SGB) avslogs.
2. Europeiska unionen har ett väl utvecklat system för skydd av registrerade namn på jordbruksprodukter och livsmedel.(4) Detta system har sedan den 13 maj 20224 förstärkt, ändrats och konsoliderats genom förordning (EU) 2024/1143,(5) som inrättat en enhetligare ordning för geografiska beteckningar för vin, spritdrycker och jordbruksprodukter och som upphäver förordning nr 1151/2012. Denna nya förordning nr 2024/1143 är inte tillämplig i förevarande mål, men bestämmelserna i den är nästan desamma som de i förordning nr 1151/2012 vad beträffar de frågor som hänskjutits i detta fall.
3. Genom förordning nr 1151/2012 inrättas ett gemensamt och centraliserat skyddssystem för hela unionen, oavsett om det gäller skyddade ursprungsbeteckningar (nedan kallade SUB) eller skyddade geografiska beteckningar (SGB).
4. Ansökningar om skydd för en skyddad geografisk beteckning behandlas genom ett sammansatt administrativt förfarande som involverar de nationella myndigheterna och Europeiska kommissionen.
5. Hittills har domstolen huvudsakligen behandlat tvister som rör det ”nationella” skedet av detta förfarande. Detta överklagande ger domstolen möjlighet att pröva i vilken utsträckning kommissionen, i det ”europeiska” skedet av förfarandet, får vägra att registrera(6) flera skyddade geografiska beteckningar som tidigare godkänts av de franska myndigheterna.
I. Tillämpliga bestämmelser: Förordning nr 1151/2012
6. Skäl 58 har följande lydelse:
”För att säkerställa att de registrerade ursprungsbeteckningarna och geografiska beteckningarna samt garanterade traditionella specialiteterna uppfyller de villkor som fastställs i denna förordning bör de nationella myndigheterna i den berörda medlemsstaten granska ansökningar om registrering med iakttagande av gemensamma minimiregler som även omfattar ett nationellt invändningsförfarande. Kommissionen bör därefter granska ansökningarna för att försäkra sig om att de inte innehåller några uppenbara felaktigheter och att unionsrätten och intressen som företräds av aktörer utanför ansökningsmedlemsstaten har beaktats.”
7. Artikel 13 (”Skydd”) har följande lydelse:
”1. Registrerade namn ska skyddas mot följande:
…
b) Varje missbruk, imitation eller anspelning, även när produkternas eller tjänsternas verkliga ursprung anges eller det skyddade namnet har översatts eller åtföljs av uttryck som ’stil’, ’typ’, ’metod’, ’sådan som tillverkas i’, ’imitation’, eller liknande, även när produkterna i fråga används som ingredienser.
…
3. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga administrativa och rättsliga åtgärder för att förebygga eller stoppa olaglig användning av skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som avses i punkt 1 som produceras eller saluförs i den medlemsstaten.
…”
8. I artikel 49 (”Ansökan om registrering av namn”) föreskrivs följande:
”1. Ansökningar om registrering av ett namn inom ramen för de kvalitetsordningar som avses i artikel 48 får endast lämnas in av en grupp som arbetar med de produkter vilkas namn ska registreras.
…
2. Om en ansökan inom ramen för den ordning som anges i avdelning II avser ett geografiskt område i en medlemsstat eller om en ansökan inom den ordning som anges i avdelning III lämnas in av en grupp som är etablerad i en medlemsstat, ska ansökan ställas till myndigheterna i medlemsstaten.
Medlemsstaten ska granska ansökan på lämpligt sätt för att kontrollera om den är motiverad och uppfyller villkoren i respektive ordning.
3. Medlemsstaten ska som ett led i den granskning som avses i punkt 2 andra stycket i denna artikel inleda ett nationellt invändningsförfarande, genom vilket det säkerställs att ansökan i fråga offentliggörs på ett tillfredsställande sätt och en rimlig tidsfrist föreskrivs under vilken fysiska eller juridiska personer som har ett berättigat intresse och är etablerade eller bosatta på den medlemsstatens territorium kan framföra invändningar mot ansökan.
Medlemsstaten ska undersöka huruvida de invändningar som gjorts inom ramen för ordningen i avdelning II kan tas upp till prövning mot bakgrund av de kriterier som avses i artikel 10.1 eller huruvida invändningar som gjorts inom ramen för ordningen i avdelning III kan tas upp till prövning mot bakgrund av de kriterier som avses i artikel 21.1.
4. Om medlemsstaten efter bedömning av eventuella mottagna invändningar anser att förordningens krav är uppfyllda, får medlemsstaten fatta ett positivt beslut om ansökan och registrera ett ansökningsärende hos kommissionen. Medlemsstaten ska i sådana fall informera kommissionen om invändningar som kan tas upp till prövning vilka mottagits från fysiska eller juridiska personer som lagligt har salufört produkterna i fråga och som kontinuerligt använt de berörda beteckningarna under minst fem år före den dag för offentliggörande som avses i punkt 3.
Medlemsstaten ska se till att dess positiva beslut offentliggörs och att fysiska eller juridiska personer som har ett berättigat intresse i ärendet ges tillfälle att överklaga.
Medlemsstaten ska se till att den version av produktspecifikationen som ligger till grund för dess positiva beslut offentliggörs och att den finns tillgänglig i elektronisk form.
Vad gäller skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar ska medlemsstaten också se till att den version av produktspecifikationen som ligger till grund för kommissionens beslut enligt artikel 50.2 offentliggörs på tillfredsställande sätt.
5. Om en ansökan inom ramen för den ordning som anges i avdelning II avser ett geografiskt område i ett tredjeland eller om en ansökan inom den ordning som anges i avdelning III lämnas in av en grupp som är etablerad i ett tredjeland ska ansökan ställas till kommissionen, antingen direkt eller via myndigheterna i det berörda tredjelandet.
…”
9. Kommissionens granskning och offentliggörande med avseende på eventuella invändningar
”1. Kommissionen ska på lämpligt sätt granska ansökningar som mottas enligt artikel 49 för att avgöra om de är motiverade och uppfyller villkoren för respektive ordning. Granskningen bör slutföras inom sex månader. Om denna tidsfrist överskrids ska kommissionen skriftligen informera sökanden om orsakerna till förseningen.
Kommissionen ska minst varje månad offentliggöra en förteckning över namn för vilka registreringsansökningar har inlämnats, med uppgift om vilken dag de lämnats in.
…”
10. I artikel 52 (”Beslut om registrering”) föreskrivs följande:
”1. Om kommissionen på grundval av den information kommissionen har tillgång till från den granskning som utförts enligt artikel 50.1 anser att villkoren för registrering inte är uppfyllda ska den anta genomförandeakter om att avslå ansökan. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 57.2.
2. Om kommissionen inte mottar något meddelande om invändning eller någon motiverad invändning som kan tas upp till prövning enligt artikel 51, ska den utan att tillämpa det förfarande som avses i artikel 57.2 anta genomförandeakter om registrering av namnet.
3. Om kommissionen mottar en motiverad invändning som kan tas upp till prövning ska den, efter de lämpliga samråd som avses i artikel 51.3, och med hänsyn tagen till resultatet av dessa, antingen
a) om parterna har nått en överenskommelse, registrera namnet genom genomförandeakter som antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 57.2 och, om det är nödvändigt, ändra den information som har offentliggjorts enligt artikel 50.2, förutsatt att sådana ändringar inte är väsentliga, eller
b) om en överenskommelse inte har nåtts, anta genomförandeakter med beslut om registrering. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 57.2.
4. Registreringsakter och beslut om avslag ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.”
II. Bakgrund
11. I punkterna 4–9 i den överklagade domen redogör tribunalen för bakgrunden till tvisten enligt följande:
12. Namnen ”Jambon sec de Corse”/”Jambon sec de Corse – Prisuttu”, ”Lonzo de Corse”/”Lonzo de Corse – Lonzu” och ”Coppa de Corse”/”Coppa de Corse – Coppa di Corsica” registrerades den 28 maj 2014 som skyddade ursprungsbeteckningar (SUB).(7)
13. I december 2015 ingav Consortium des Charcutiers Corses sju ansökningar om registrering av skyddade geografiska beteckningar (SGB) till de franska nationella myndigheterna i enlighet med förordning nr 1151/2012. De sju ansökningarna avsåg följande namn: ”Jambon sec de l’Île de Beauté”, ”Coppa de l’Île de Beauté”, ”Lonzo de l’Île de Beauté”, ”Saucisson sec de l’Île de Beauté”, ”Pancetta de l’Île de Beauté”, ”Figatelli de l’Île de Beauté” och ”Bulagna de l’Île de Beauté”.
14. Den 20 april 2018 antog Ministre de l’Agriculture et de l’Alimentation (jordbruks- och livsmedelsministern, Frankrike) och Ministre de l’Économie et des Finances (ekonomi- och finansministern, Frankrike) sju förordningar om godkännande av de sju motsvarande produktspecifikationerna i syfte att översända dem till Europeiska kommissionen för godkännande.
15. Samtidigt ingavs ansökningar till Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen, Frankrike) den 27 juni 2018, varigenom vilka den sammanslutning som innehar(8) produktspecifikationerna för de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Jambon sec de Corse – Prisuttu”, ”Lonzo de Corse – Lonzu” och ”Coppa de Corse – Lonzu” väckte talan om ogiltigförklaring av förordningarna av den 20 april 2018 om godkännande av produktspecifikationerna för namnen ”Jambon sec de l’Île de Beauté”, ”Coppa de l’Île de Beauté” och ”Lonzo de l’Île de Beauté”. Sammanslutningen ansåg bland annat att ordet ”Île de Beauté” (den vackra ön) imiterade eller anspelade på ordet ”Corse” (Korsika) och därmed medförde en förväxling med de namn som redan hade registrerats som skyddade ursprungsbeteckningar.
16. Den 17 augusti 2018 skickade de franska myndigheterna de sju ansökningarna om registrering av de aktuella namnen på de korsikanska charkuterivarorna som skyddade geografiska beteckningar till kommissionen.
17. När det gäller ansökningarna om registrering som skyddad geografisk beteckning av namnen ”Jambon sec de l’Île de Beauté”, ”Lonzo de l’Île de Beauté” och ”Coppa de l’Île de Beauté”, skickade kommissionen den 12 februari 2019 och den 24 november 2020 två skrivelser till de franska myndigheterna med begäran om förtydliganden, särskilt vad gäller frågan huruvida dessa namn eventuellt inte kunde registreras.
18. De nationella myndigheterna svarade att de ansåg att de två produktgrupperna (det vill säga registrerade skyddade ursprungsbeteckningar och ansökningar om skydd som skyddad geografisk beteckning) tydligt skilde sig åt vad gäller produkterna och att namnen föreföll vara tillräckligt åtskilda.
19. Genom dom av den 19 december 2019 (som rörde namnet ”Jambon sec de l’Île de Beauté” (SGB)), och två domar av den 13 februari 2020 (avseende namnen ”Coppa de l’Île de Beauté” (SGB) respektive ”Lonzo de l’Île de Beauté” (SGB)), ogillade Conseil d’État talan som väckts av den sammanslutning som förvaltar de skyddade ursprungsbeteckningarna i de tre målen.
20. Conseil d’État fann att ”… [s]ökandena saknar … fog för att hävda att den angripna förordningen strider mot bestämmelserna i artikel 13.1 b i förordning [nr 1151/2012]” (punkt 5 i de tre domarna från Conseil d’État).
21. Efter att ha prövat ansökningarna om registrering av de sju skyddade geografiska beteckningarna för korsikanska charkuterivaror avslog kommissionen registreringen av tre av dem i genomförandebeslut 2021/1879. Däremot godkände den de övriga fyra ansökningar som lämnats in av de franska myndigheterna.(9)
III. Förfarandet vid tribunalen
22. Den 20 januari 2022 väckte Consortium des Charcutiers Corses och flera anslutna producenter talan vid tribunalen om ogiltigförklaring av det angripna beslutet.
23. Den 12 juli 2023 ogillade tribunalen talan om ogiltigförklaring och förpliktade sökandena att ersätta rättegångskostnaderna.
24. Sökandena hade åberopat två grunder till stöd för sin talan: a) att kommissionen överskridit gränserna för sina befogenheter och b) att de nationella myndigheterna och Conseil d’État på ett tillfredsställande sätt hade styrkt att de tre registreringsansökningarna var förenliga med artiklarna 7 och 13 i förordning nr 1151/2012.
25. De skäl som enligt tribunalen låg till grund för att talan ogillades var i korthet följande:
– Kommissionen, som enligt artikel 52.1 i förordning nr 1151/2012 ska avslå ansökan om registrering om den anser att villkoren för registrering inte är uppfyllda, är inte skyldig att registrera ett namn om den anser att det är olagligt att använda namnet i handeln.
– Frågan om anspelning påverkar möjligheten att få de aktuella namnen registrerade, enligt artikel 7.1 a i förordning nr 1151/2012. Denna bestämmelse, jämförd med artikel 13.1 b i samma förordning, kan utgöra en giltig rättslig grund för att avslå en ansökan om registrering av ett namn.(10)
– Även om de nationella myndigheterna, när de har överlämnat en ansökan om registrering till kommissionen, anser att nämnda ansökan uppfyller villkoren i förordning nr 1151/2012, så är kommissionen inte bunden av nämnda myndigheters bedömning.
– Kommissionen har, vad gäller dess beslut att registrera en beteckning som skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, ett utrymme för skönsmässig bedömning, eftersom den är skyldig att i enlighet med artikel 50 i förordning nr 1151/2012 kontrollera att villkoren för registrering är uppfyllda.
– När det gäller de korsikanska skyddade geografiska beteckningarna hade kommissionen gjort en grundlig granskning av klagandenas ansökningar.
– Kommissionen överskred inte sina befogenheter då den avslog de ansökningar om registrering av skyddade geografiska beteckningar som de nationella myndigheterna hade överlämnat.(11) Kommissionen har olika stort utrymme för skönsmässig bedömning beroende på om det rör sig om det första skedet i förfarandet (det vill säga insamlingen av de handlingar som ska ingå i registreringsansökan och som de nationella myndigheterna eventuellt kommer att lämna in till kommissionen), eller det andra skedet i detta förfarande (det vill säga kommissionens egen prövning av registreringsansökningarna).
– Medan kommissionen, vad gäller det första skedet, endast har ett ”begränsat, eller till och med obefintligt” utrymme för skönsmässig bedömning, är så inte fallet när det gäller beslutet att registrera ett namn som skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning med avseende på de villkor för registrering som föreskrivs i artikel 7.1 a i förordning nr 1151/2012, jämförd med artikel 13.1 b i samma förordning. I det sistnämnda fallet har kommissionen ett självständigt utrymme för skönsmässig bedömning.
– Kommissionen gjorde sig inte skyldig till en oriktig bedömning när den fann att de tre avslagna skyddade geografiska beteckningarna anspelar på de namn som skyddas av de föregående ursprungsbeteckningarna, när det har godtagits att begreppen ”Corse” och ”Île de Beauté” är synonyma och betecknar samma geografiska område. Den begreppsmässiga närheten mellan de två termerna har i själva verket påvisats.
IV. Förfarandet vid EU-domstolen
26. Den 19 september 2023 ingav Consortium des Charcutiers Corses och de anslutna producenterna detta överklagande.
27. De har yrkat att domstolen ska
– ogiltigförklara den överklagade domen,
– ogiltigförklara det angripna beslutet,
– förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna såväl i förfarandet i första instans som i målet om överklagande.
28. Kommissionen har i sin tur yrkat att domstolen ska
– ogilla överklagandet,
– förplikta klagandena att ersätta rättegångskostnaderna.
29. Till stöd för överklagandet har klagandena åberopat fyra grunder:
– Åsidosättande av artiklarna 7 och 13 i förordning nr 1151/2012.
– Åsidosättande av artiklarna 49, 50 och 52 i förordning nr 1151/2012.
– Åsidosättande av artikel 50 i förordning nr 1151/2012 och principen om god förvaltning.
– Åsidosättande av artiklarna 7 och 13 i förordning nr 1151/2012 och tribunalens motiveringsskyldighet vid bedömningen.
30. Av dessa fyra grunder har domstolen funnit det nödvändigt att föredra ett förslag till avgörande med avseende på de två första. Jag skall undersöka dessa och börja med den andra grunden, vilken jag anser vara prioriterad ur logisk synvinkel, eftersom den rör kommissionens befogenheter snarare än innehållet i dess beslut.
V. Den andra grunden
A. Parternas argument
31. Klagandena har gjort gällande att tribunalen har åsidosatt den fördelning av befogenheter mellan de nationella myndigheterna och kommissionen som föreskrivs i artiklarna 49 och 50 i förordning nr 1151/2012 för förfarandet för registrering av en skyddad geografisk beteckning.(12)
32. Enligt klagandena har kommissionen ett begränsat utrymme för skönsmässig bedömning i registreringsförfarandet och har endast möjlighet att kontrollera att den ansökan om skyddad geografisk beteckning som de nationella myndigheterna har lämnat in är formellt riktig och att undersöka huruvida de nationella myndigheterna har gjort en uppenbart oriktig bedömning i det nationella skedet av förfarandet.
33. Kommissionen bestrider detta resonemang och bekräftar att tribunalens resonemang och lösning i den överklagade domen är relevanta.
B. Bedömning
34. Registrering av en skyddad geografisk beteckning prövas i ett sammansatt administrativt förfarande, i vilket de behöriga myndigheterna i medlemsstaten och kommissionen medverkar. Detta anges i skäl 58 i förordning nr 1151/2012.(13)
35. Förfarandet för registrering av en skyddad geografisk beteckning(14) består av ett första nationellt skede, som regleras i artikel 49 i förordning nr 1151/2012. Det inleds med en ansökan om registrering av den skyddade geografiska beteckningen, som lämnas in av den berörda producentgruppen till myndigheterna i den medlemsstat där produktionsområdet är geografiskt beläget.
36. Den nationella myndigheten ska granska ansökan på lämpligt sätt för att kontrollera om den är motiverad och uppfyller de materiella villkoren i förordning nr 1151/2012.(15) Medlemsstaten ska säkerställas att ansökan offentliggörs på ett tillfredsställande sätt och att en rimlig tidsfrist föreskrivs under vilken fysiska eller juridiska personer som har ett berättigat intresse och är etablerade eller bosatta på den medlemsstatens territorium kan framföra invändningar mot ansökan.(16)
37. De nationella myndigheterna ska bedöma de invändningar som gjorts och avgöra om ansökan uppfyller kraven i förordning nr 1151/2012. Om bedömningen är positiv får de fatta ett positivt beslut. De ska även säkerställa att den produktspecifikation som ligger till grund för deras positiva beslut offentliggörs och att den finns tillgänglig i elektronisk form.(17) Medlemsstaten ska dessutom se till att dess positiva beslut offentliggörs och att fysiska eller juridiska personer som har ett berättigat intresse i ärendet ges tillfälle att överklaga.(18)
38. Om den nationella myndighetens beslut är positivt, avslutas det första skedet genom att beslutet översänds till kommissionen, vilken även ska informeras om mottagna invändningar som kan tas upp till prövning.(19)
39. När det gäller ansökningar om registrering av skyddade geografiska beteckningar från tredjeland finns det naturligtvis inget nationellt skede. Förfarandet äger rum vid kommissionen, som fattar alla beslut.(20)
40. Det europeiska skedet av registreringsförfarandet för att skydda en geografisk beteckning inleds genom den granskning som kommissionen ska göra, efter att den mottagit det nationella beslutet, för att avgöra om ansökan är motiverad och uppfyller de villkor som föreskrivs för skyddade geografiska beteckningar.
41. Om kommissionen till följd av denna granskning (som inte bör ta längre tid än sex månader) anser att ”villkoren för registrering inte är uppfyllda”, ska den avslå ansökan om registrering av den skyddade geografiska beteckningen.(21) Om kommissionen däremot beviljar ansökan ska den offentliggöra det sammanfattande dokumentet och hänvisningen till offentliggörandet av produktspecifikationen i Europeiska unionens officiella tidning.(22)
42. Efter offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning får myndigheterna i en medlemsstat eller ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person med ett berättigat intresse som är etablerad i ett tredjeland lämna in ett meddelande om invändning. Kommissionen ska vidarebefordra meddelandet om invändning till den myndighet i medlemsstaten som lämnade in ansökan,(23) och ett förfarande inleds därefter om denna invändning bekräftas.(24)
43. Om inte något meddelande om invändning (eller någon motiverad invändning som kan tas upp till prövning) har inkommit, ska kommissionen anta beslutet att registrera den skyddade geografiska beteckningen. Kommissionen ska förfara på samma sätt om den mottagit en motiverad invändning som kan tas upp till prövning och parterna har nått en överenskommelse efter de samråd som avses i artikel 51.3 i förordning nr 1151/2012. Om en överenskommelse inte har nåtts, ska kommissionen, i förekommande fall, anta genomförandeakter för registrering av den skyddade geografiska beteckningen.(25)
44. Under alla förhållanden ska registreringsakter och beslut om avslag om registrering av den skyddade geografiska beteckningen offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.(26)
45. Domstolen har i sin praxis haft tillfälle att klargöra vad som kännetecknar detta sammansatta administrativa förfarande. Till skillnad från de sammansatta förfaranden som finns inom bankunionen(27) (där det nationella skedet endast är förberedande för det europeiska skedet, där beslutsfattandet koncentreras till unionsinstitutionen eller unionsorganet), har det nationella skedet av registreringsförfarandet för en skyddad geografisk beteckning en självständig ställning, eftersom de nationella myndigheterna fattar beslut med verkan för tredje man (och inte endast förberedande), som är underkastade kontroll av nationella domstolar.
46. I domen GAEC Jeanningros(28) befäste domstolen sin praxis rörande det nationella skedet av förfarandena för registrering av skyddade geografiska beteckningar. Domstolen betonade särskilt att myndigheterna i den berörda medlemsstaten har en särskild och självständig beslutsbehörighet i detta nationella skede.
47. Enligt domstolen har det ”genom förordning nr 1151/2012 … införts ett system för kompetensfördelning. Detta system kännetecknas särskilt av att kommissionen endast kan fatta beslut om att registrera ett namn som skyddad geografisk beteckning om den berörda medlemsstaten har lämnat in en ansökan härom, varvid en sådan ansökan endast får inges om medlemsstaten har kontrollerat att den är motiverad. Detta system för fördelning av behörighet kan huvudsakligen förklaras med att registreringen förutsätter en kontroll av att ett visst antal villkor är uppfyllda, vilket i stor utsträckning förutsätter ingående kunskap om omständigheter som är speciella för den berörda medlemsstaten, omständigheter som de behöriga myndigheterna i denna stat är bäst lämpade att kontrollera.”(29)
48. Enligt denna praxis ska den nationella myndigheten handha förfarandet för registrering av en skyddad geografisk beteckning, bland annat(30) av följande skäl:
– Producentgrupperna ska inleda detta förfarande vid den behöriga nationella myndigheten i den medlemsstat inom vars territorium den skyddade ursprungsbeteckningen finns. Dessa grupper får inte ansöka direkt hos kommissionen.
– De nationella myndigheterna ska kontrollera om förslaget är förenligt med de materiella kraven i förordning nr 1151/2012, eftersom det är de som har de mest ingående kunskaperna för att kunna kontrollera särdragen hos de produkter för vilka man vill registrera en skyddad geografisk beteckning.
– Det är myndigheten i medlemsstaten som är behörig att godkänna eller avslå en ansökan om registrering av den skyddade geografiska beteckningen i det nationella skedet. Den avgör således huruvida det efterföljande skedet ska inledas, genom att ansökan vidarebefordras till kommissionen. Utan ett positivt beslut från den nationella myndigheten får kommissionen inte registrera en skyddad geografisk beteckning.
– Den nationella myndigheten har möjlighet att dra tillbaka en ansökan om registrering av en skyddad geografisk beteckning som vidarebefordrats till kommissionen fram till dess att kommissionen registrerar den.
49. Eftersom kontrollen av det nationella skedet av detta sammansatta förfarande ligger hos den nationella myndigheten, är dess beslut inte endast förberedelser för det efterföljande kommissionsbeslutet, utan har en självständig ställning och medför rättsverkningar för de som ansökt om den skyddade geografiska beteckningen. EU-domstolen godtar därför att nationella domstolar prövar nationella myndigheters beslut om registrering av en skyddad geografisk beteckning.(31)
50. Klagandena anser att den omständigheten att det nationella skedet av förfarandet har en självständig ställning försvagar det europeiska skedet av förfarandet, eftersom kommissionen bör begränsa sig till att kontrollera att den nationella myndighetens handlingar är fullständiga och att den nationella myndigheten inte har gjort en uppenbart oriktig bedömning.
51. Mot bakgrund av detta, och eftersom tribunalen i den överklagade domen inte ansåg att det europeiska skedet av förfarandet ger kommissionen ett så begränsat utrymme för skönsmässig bedömning, har klagandena gjort gällande att tribunalen har gjort en felaktig rättstillämpning vid tolkningen av artiklarna 49 och 50 i förordning nr 1151/2012.
52. Jag anser tvärtom att tribunalen inte har gjort en felaktig rättstillämpning.
53. Kommissionen granskar de ansökningar som de nationella myndigheterna har lämnat in ”för att försäkra sig om att de inte innehåller några uppenbara felaktigheter och att unionsrätten och intressen som företräds av aktörer utanför ansökningsmedlemsstaten har beaktats”.(32)
54. Artikel 50.1 i förordning nr 1151/2012 bekräftar att kommissionen ”på lämpligt sätt [ska] granska ansökningar som mottas enligt artikel 49 för att avgöra om de är motiverade och uppfyller villkoren för respektive ordning”. Som en följd av denna granskning får kommissionen avslå ansökan om den ”anser att villkoren för registrering inte är uppfyllda” (artikel 52.1 i förordningen).
55. Även om begreppet ”på lämpligt sätt granska” inte definieras i förordning nr 1151/2012, framgår det av ovannämnda bestämmelser i denna förordning att kommissionen inte är bunden av de nationella myndigheternas bedömning utan att den har ett självständigt utrymme för skönsmässig bedömning. Tribunalen slog med rätta fast detta i den överklagade domen (punkt 44).
56. I det europeiska skedet av förfarandet måste kommissionen kontrollera tre aspekter, som var och en har sin egen logik:
– Det får inte ha förekommit några uppenbara felaktigheter i samband med att medlemsstatens myndigheter behandlade ansökan om registrering av den skyddade geografiska beteckningen.
– Intressen som företräds av aktörer utanför ansökningsmedlemsstaten ska ha beaktats.(33)
– Den ansökan om registrering av den skyddade geografiska beteckningen som lämnats in av de nationella myndigheterna ska vara i överensstämmelse med tillämpliga unionsrättsliga bestämmelser.
57. Kommissionen har således i första hand befogenhet att kontrollera uppenbara fel som de nationella myndigheterna kan ha begått i det nationella skedet av förfarandet för registrering av en skyddad geografisk beteckning. Detta är logiskt, eftersom dessa myndigheter i det här skedet har en självständig beslutsbefogenhet som står under de nationella domstolarnas kontroll.
58. EU-domstolens hänvisning (domen GAEC Jeanningros, punkt 25) till kommissionens ”begränsade eller till och med obefintliga utrymme för skönsmässig bedömning” i förfaranden för ändring av produktspecifikationen och för registrering av skyddade geografiska beteckningar, avser, såsom tribunalen med rätta påpekade, det nationella skedet av förfarandet.(34) Resonemanget i andra domar från EU-domstolen ska förstås på samma sätt.(35)
59. I det europeiska skedet av dessa förfaranden har kommissionen emellertid, såsom tribunalen påpekar,(36) ett självständigt utrymme för skönsmässig bedömning och är inte bunden av de nationella myndigheternas bedömning. Kommissionen kan bevilja eller avslå en ansökan om registrering av en skyddad geografisk beteckning på grundval av sin bedömning av huruvida villkoren är uppfyllda eller inte.
60. Kommissionens självständiga beslutanderätt i det europeiska skedet av detta förfarande sträcker sig längre än till att endast kontrollera formella och uppenbara fel i den nationella handläggningen av ansökan. Kommissionen måste göra en fullständig granskning av den registreringsansökan som godkänts av de nationella myndigheterna för att kontrollera att den uppfyller kraven i förordning 1151/2012.
61. Denna fullständiga granskning kan leda till att kommissionen fattar ett beslut som skiljer sig från det som de nationella myndigheterna har fattat. Så har delvis skett i förevarande mål.(37)
62. Kommissionens befogenhet att behandla och besluta om gränsöverskridande invändningar från berörda parter från andra medlemsstater mot registreringen av en skyddad geografisk beteckning (artikel 51 i förordning 1151/2012), bekräftar dess självständiga behörighet att besluta om registreringsansökningar.(38)
63. På samma sätt kräver en enhetlig tillämpning av villkoren för registrering av skyddade geografiska beteckningar, som föreskrivs i förordning nr 1151/2012, att kommissionen i det europeiska skedet av förfarandet har en självständig befogenhet att fastställa den enhetliga praxis som ska följas av medlemsstaternas myndigheter. Om den inte hade haft en sådan självständig beslutanderätt skulle det ha funnits en betydande risk för att villkoren för registrering av en skyddad geografisk beteckning tillämpas på olika sätt i medlemsstaterna.
64. Det europeiska skedet av förfarandet skulle inte vara självständigt om kommissionen var tvungen att följa de nationella myndigheternas bedömningar och inte kunde avslå registreringsansökningar som dessa myndigheter godkänt. Det förfarande för registrering av skyddade geografiska beteckningar som inrättas genom förordning 1151/2012 skulle inte längre vara ett verkligt sammansatt förfarande om dess europeiska skede skulle undergrävas genom att kommissionens befogenheter drastiskt minskas.
65. Jag anser därför, i likhet med tribunalen, att kommissionen har befogenhet att kontrollera att den ansökan om registrering av en skyddad geografisk beteckning som lämnats in av de nationella myndigheterna är förenlig med tillämpliga bestämmelser i unionsrätten. Överklagandena kan således inte vinna bifall såvitt avser den andra grunden.
VI. Den första grunden
A. Parternas argument
66. Klagandena har gjort gällande att tribunalen rättsstridigt har kompletterat villkoren för registrering av en skyddad geografisk beteckning, såsom de definieras i artiklarna 5, 6 och 7 i förordning nr 1151/2012, med ett krav på att den beteckning för vilken ansökan om registrering av en skyddad geografisk beteckning görs inte får strida mot det skydd mot anspelning som föreskrivs i artikel 13.1 b i nämnda förordning.
67. Enligt klagandena anges det med rätta i den överklagade domen (punkterna 29 och 30) att artikel 13 i förordning nr 1151/2012 inte avser registrering utan omfattningen av skyddet för registrerade namn och att den därför ”inte i sig kan utgöra rättslig grund för att avslå en ansökan om registrering”.
68. I punkterna 32–40 i den överklagade domen frångick tribunalen emellertid denna slutsats och gjorde sig skyldig till flera felaktiga rättstillämpningar:
– För det första godtar den att kommissionen är behörig att tillämpa artikel 13 i förordning nr 1151/2012, trots att punkt 3 i den bestämmelsen förbehåller medlemsstaterna denna behörighet.
– För det andra krävs det enligt artikel 7 i förordning nr 1151/2012 endast att namnet används i handeln eller i dagligt tal, vilket är en objektiv faktisk omständighet vars lagenlighet inte är föremål för kommissionens subjektiva bedömning. Artikel 13 i denna förordning är inte relevant för registreringsförfarandet.
– För det tredje saknar kommissionen, i motsats till vad tribunalen slog fast (punkterna 38 och 39 i den överklagade domen), de medel och den djupgående kunskap om lokala traditioner, konsumtionsvanor, historia och kultur samt de faktiska omständigheterna i ärendet som de nationella myndigheterna besitter. De nationella myndigheterna hade just uteslutit risken för anspelning i det här fallet.
69. Kommissionen motsätter sig dessa argument och förespråkar en kombinerad tillämpning av artiklarna 7.1 a och 13.1 b i förordning nr 1151/2012, vilket tribunalen har godtagit. Denna tillämpning görs för första gången på grund av den särskilda situation som uppstått i samband med ansökningarna om registrering av de aktuella geografiska beteckningarna.
B. Bedömning
70. Det särskilda situation som kommissionen hänvisar till har sin grund i ett händelseförlopp som bör erinras om:
– Namnen ”Jambon sec de Corse”/”Jambon sec de Corse – Prisuttu”, ”Lonzo de Corse”/”Lonzo de Corse – Lonzu” och ”Coppa de Corse”/”Coppa de Corse – Coppa di Corsica” registrerades den 28 maj 2014 som skyddade ursprungsbeteckningar (SUB) i enlighet med motsvarande förordningar.
– Genom dessa förordningar beviljades vissa företag som är etablerade på Korsika och som använder dessa namn en övergångsperiod, som löpte ut den 27 april 2017, för att fortsätta att framställa produkter med andra egenskaper än de som anges i produktspecifikationen.
– De berörda producenterna fick därmed möjlighet att anpassa sig till kraven i den produktspecifikation som antagits på unionsnivå eller, om så inte var fallet, att byta det försäljningsnamn som använts.
– Under övergångsperioden skapade dessa företag under 2014 och saluförde från och med 2015 produkter under namnen ”Jambon sec de l’Île de Beauté”, ”Lonzo de l’Île de Beauté” och ”Coppa de l’Île de Beauté”.
– De franska myndigheterna tolererade att de tre ursprungsbeteckningarna som registrerades 2014, med de tre namnen som hänvisar till samma typ av korsikanska charkuterivaror, existerade parallellt mellan 2015 och april 2017.
– De företag som omfattades av övergångsperioden lämnade ansökningarna om registrering av namnen ”Jambon sec de l’Île de Beauté”, ”Lonzo de l’Île de Beauté” och ”Coppa de l’Île de Beauté” som skyddade geografiska beteckningar till kommissionen den 17 augusti 2018, det vill säga vid en tidpunkt då dessa namn inte längre kunde användas lagligen, eftersom övergångsperioden hade löpt ut.
– De franska myndigheterna godkände dessa tre registreringsansökningar med motiveringen att de inte anspelade på de registrerade ursprungsbeteckningarna.(39) De anförde i detta avseende följande: (i) De båda produktgrupperna (dvs. de med de registrerade skyddade ursprungsbeteckningarna och de för vilka man ansökte om skyddade geografiska beteckningar) var klart olika när det gällde råvaror (ras, slaktvikt), beskrivningar, produktspecifikationer, produktionsvolym och försäljningspris. ii) Skillnaderna mellan namnen var tillräckligt stora, uttalet av namnen skiljde sig åt, det var inte fråga om homonymer och de hade olika beteckningar (SUB och SGB).(40) (iii) Mot bakgrund av skillnaderna mellan produkterna och namnen och det som anges ovan är konsumenterna fullkomligt medvetna om skillnaden i kvalitet mellan produkten med det namn som registrerats som SUB och den produkt som släppts ut på marknaden med namnet ”Île de Beauté” iv) Skillnaderna är tillräckligt stora mellan de tre namnen som innehåller uttrycket ”Île de Beauté” och de tre motsvarande namnen som registrerats och som innehåller uttrycket ”Corse” och omfattar samma geografiska område.
– I det angripna beslutet avvisade kommissionen emellertid de franska myndigheternas argument och avslog ansökan om registrering av de tre skyddade geografiska beteckningarna, eftersom den ansåg att det handlade om namn som kunde anspela på beteckningar som redan registrerats för en liknande produkt, vilket gör det omöjligt att uppfylla de krav på registrering som avses i artikel 7.1 a i förordning (EU) nr 1151/2012.
– Mot bakgrund av detta anser kommissionen att namnen i de tre ansökningarna om skyddad geografisk beteckning har använts i handeln eller i vardagsspråket i strid med artikel 13.1 b i förordning nr 1151/2012. Ansökningarna uppfyller därför inte villkoren för registrering i artikel 7.1 a i nämnda förordning.
71. Kommissionens resonemang, som tribunalen anslöt sig till i den överklagade domen, förefaller mig vara korrekt och jag instämmer inte i klagandenas argument till stöd för den första grunden för överklagandet.
72. Enligt artikel 7.1 a i förordning nr 1151/2012 ska en skyddad geografisk beteckning överensstämma med en specifikation som minst ska innehålla ”det namn som ska skyddas som en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, så som det används, antingen i handeln eller vardagsspråket, och endast på de språk som används eller tidigare använts för att beskriva den specifika produkten i det bestämda geografiska området”.
73. Jag har redan upprepat att det i det europeiska skedet av förfarandet för att registrera en skyddad geografisk beteckning ankommer på kommissionen att avslå ansökan om de nödvändiga villkoren inte är uppfyllda. Ett av dessa villkor är att produktspecifikationen ska innehålla ett produktnamn som är lagligt att använda i handeln.
74. Användningen av ett namn är olaglig om det strider mot det skydd mot anspelning som föreskrivs i artikel 13.1 b i förordning nr 1151/2012. Enligt den bestämmelsen ska registrerade namn skyddas mot … ”varje missbruk, imitation eller anspelning, även när produkternas eller tjänsternas verkliga ursprung anges …”.
75. Tribunalen påpekade i den överklagade domen (punkterna 36 och 37) med rätta att om en skyddad geografisk beteckning skulle registreras trots att denna anspelar på en redan registrerad skyddad ursprungsbeteckning, så skulle det skydd som föreskrivs i artikel 13.1 b i förordning nr 1151/2012 förlora sin ändamålsenliga verkan. När detta namn väl har registrerats som en skyddad geografisk beteckning, skulle det namn som tidigare registrerats som skyddad ursprungsbeteckning inte längre skulle kunna åtnjuta det skydd som föreskrivs i den bestämmelsen mot den skyddade geografiska beteckningen. Följaktligen får produktspecifikationen i en ansökan om registrering av en skyddad geografisk beteckning inte innehålla ett namn som anspelar på namnet på en tidigare registrerad skyddad ursprungsbeteckning.
76. Klagandena gör gällande att det ankommer på de nationella myndigheterna, och inte på kommissionen, att kontrollera överträdelser av artikel 13 i förordning nr 1151/2012. Jag instämmer inte med denna uppfattning, av följande skäl:
– I artikel 13.3 i förordning 1151/2012 anges endast att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga eller stoppa olaglig användning av skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar. Det innefattar förbud mot namn som anspelar på dem.(41)
– Det finns emellertid inget i denna bestämmelse som hindrar kommissionen från att förbjuda användningen av namn som anspelar på tidigare registrerade namn.
– Kommissionen ska vidta åtgärder för att förhindra missbruk av skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar, vilket inte endast gagnar köparna, utan även de producenter som har gjort ansträngningar för att garantera att produkter som lagligen bär sådana beteckningar har de förväntade egenskaperna.(42)
– Denna tolkning är förenlig med skäl 19 i förordning nr 1151/2012, enligt vilket det är en prioritering att säkerställa enhetlig efterlevnad av reglerna om immateriella rättigheter knutna till namn som är skyddade i unionen.
77. EU-domstolen har slagit fast att ”systemet för skydd av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar [syftar] väsentligen … till att garantera konsumenterna att jordbruksprodukter med ett registrerat namn har vissa särskilda egenskaper till följd av att de kommer från ett visst geografiskt område, så att deras geografiska härkomst innebär en kvalitetsgaranti. Producenter på jordbruksområdet kan därmed tillförsäkra sig större inkomster genom verkliga insatser för att förbättra kvaliteten och förhindra att tredje man orättmätigt drar nytta av det goda anseende som är en följd av produkternas kvalitet.”(43)
78. Förbudet mot anspelning i artikel 13.1 b i förordning (EU) nr 1151/2012 syftar till att förhindra att utomstående producenter drar otillbörlig fördel av ryktet för redan registrerade skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.
79. Enligt EU-domstolen ”omfattar begreppet ’anspelning’ det tänkta fallet att det ord som används för att benämna en produkt innehåller en del av en skyddad geografisk beteckning eller en skyddad ursprungsbeteckning, så att det aktuella produktnamnet får konsumenten att som referensbild tänka på den vara som omfattas av den nämnda beteckningen”.(44) Det viktigaste är att konsumenten kopplar ihop det ord som används för att beteckna den aktuella produkten och den skyddade geografiska beteckningen och att kopplingen är tillräckligt direkt och entydig.
80. Rättspraxis avseende begreppet anspelning(45) har huvudsakligen etablerats som svar på begäranden om förhandsavgörande avseende varumärken eller namn som skyddas av skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar. Mindre vanligt förekommande är avgöranden som rör överklaganden av domar som meddelats av tribunalen, i vilka det begreppet i sin tur har tolkats (och tillämpats).
81. EU-domstolen har slagit fast att de bedömningar som tribunalen gör, där den godtar, eller avfärdar, att ett nytt särskiljande kännetecken (i förekommande fall en ansökan om skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning) anspelar på ett redan skyddat namn, är ”faktiska bedömningar” som i princip inte kan angripas i ett överklagande till domstolen.(46)
82. Mot bakgrund av detta kan klagandenas kritik mot tribunalen för att den i förevarande mål har bekräftat kommissionens slutsats att det föreligger en anspelning inte godtas. Det rör sig om en faktisk fråga som tribunalen har sista ordet i och som inte kan prövas i ett överklagande.
83. Om domstolen skulle godta att resonemanget på denna punkt kan prövas i ett mål om överklagande, instämmer jag i tribunalens slutsats att den anspelning som låg till grund för det omtvistade beslutet förelåg.
84. De omtvistade namnen som använts i handeln sedan 2015 hänvisar till samma geografiska område (ön Korsika) som de skyddade ursprungsbeteckningarna. ”Île de Beauté” är ett vanligt uttryck som för en fransk konsument syftar på ön Korsika.(47) Även om det inte är beteckningar som är helt eller delvis homonyma,(48) är de synonyma och det kan inte uteslutas att det finns en anspelning, som inte kräver fonetisk likhet.
85. De kvalitativa skillnaderna mellan de produkter för vilka ansökan om skyddad geografisk beteckning har lämnats in och de produkter som redan omfattas av skyddade ursprungsbeteckningar, framgår inte av märkningen och är endast kända av en särskilt välinformerad allmänhet. Dessa skillnader tyder på en lägre kvalitet på de produkter som omfattas av de skyddade geografiska beteckningarna och på en mindre stark koppling till produktionsområdet.(49) Konsumenternas uppfattning är inte tillräcklig för att bekräfta att de sökta skyddade geografiska beteckningarna är självständiga i förhållande till de registrerade ursprungsbeteckningarna, utan stöd av objektiva studier och undersökningar.(50)
86. Klagandena har slutligen gjort gällande att den överklagade domen utgör hinder för att olika typer av beteckningar används för liknande varor inom samma territorium.
87. Även om tribunalen inte uttryckligen tog ställning till detta argument i den överklagade domen, granskade den fall av samexistens mellan skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar(51) och fann inte att det förelåg någon felaktig rättstillämpning i dess resonemang i denna fråga. De exempel på samexistens mellan skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som klagandena har åberopat har godkänts enligt bestämmelser som redan har upphävts (SUB ”Corse/Vin de Corse” och SGB ”Île de Beauté”) eller innan unionens system för skydd av geografiska beteckningar trädde i kraft (SUB ”Aceto balsamico tradizionale di Modena” och SGB ”Aceto Balsamico di Modena”).
88. Enligt förordning nr 1151/2012 bör det i princip vara uteslutet att två liknande namn förekommer samtidigt för samma produkter och inom samma territorium, eftersom en senare skyddad geografisk beteckning skulle försvaga det skydd som en tidigare skyddad ursprungsbeteckning åtnjuter enligt den förordningen och undergräva dess anseende.
89. Sammanfattningsvis ska även den första grunden för överklagandet avvisas.
VII. Rättegångskostnader
90. Eftersom detta förslag till avgörande endast avser två av grunderna för överklagandet, utan att någon ställning tas till de övriga grunderna, kan jag inte uttala mig om huruvida klagandena ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.
VIII. Förslag till avgörande
91. Jag föreslår följaktligen att domstolen ska ogilla överklagandet av tribunalens dom av den 12 juli 2023 i mål T‑34/22, Cunsorziu di i Salamaghji Corsi – Consortium des Charcutiers Corses m.fl./kommissionen (T‑34/22, EU:T:2023:386), såvitt avser den första och den andra grunden.