Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 20 maj 2021 (begäran om förhandsavgörande från Schleswig-Holsteinisches Verwaltungsgericht - Tyskland) – L.R. mot Bundesrepublik Deutschland

(Mål C-8/20)(¹ )

(Begäran om förhandsavgörande – Område med frihet, säkerhet och rättvisa – Gränskontroller, asyl och invandring – Asylpolitik – Direktiv 2013/32/EU – Gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd – Ansökan om internationellt skydd – Avvisningsgrunder – Artikel 2 q – Begreppet ’efterföljande ansökan’– Artikel 33.2 d – En medlemsstats avslag på en ansökan om internationellt skydd, på grund av avslag på sökandens föregående ansökan i ett tredjeland som med Europeiska unionen har ingått ett avtal om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en stat som är part i detta avtal – Slutligt beslut som fattats av Konungariket Norge)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Schleswig-Holsteinisches Verwaltungsgericht

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: L.R.

Motpart: Bundesrepublik Deutschland

Domslut

Artikel 33.2 d i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd, jämförd med artikel 2 q i samma direktiv, ska tolkas på så sätt att den utgör hinder för en medlemsstats lagstiftning enligt vilken det är möjligt att avvisa en ansökan om internationellt skydd, i den mening som avses i artikel 2 b i direktivet, som lämnats in till denna medlemsstat av en tredjelandsmedborgare eller statslös person som fått avslag på en tidigare ansökan om att beviljas flyktingstatus i ett tredjeland som genomför Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat, i enlighet med avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Island och Konungariket Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Island eller Norge.

____________

(¹ ) EUT C 87, 16.3.2020.