Överklagande ingett den 27 november 2006 av L & D, S.A. av den dom som förstainstansrätten (fjärde avdelningen) meddelade den 7 september 2006 i mål T-168/04, L & D, S.A. mot harmoniseringsbyrån

(Mål C-488/06 P)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: L & D, S.A. (ombud: S. Miralles Miravet, abogado)

Övriga parter i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) och Julios Sämann Ltd

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen skall

upphäva förstainstansrättens dom i sin helhet,

ogiltigförklara punkterna 1 och 3 i det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 15 mars 2004, i den del beslutet innebär dels att invändningsenhetens beslut delvis upphävs och att ansökan om registrering av varumärke för varor i klasserna 3 och 5 avslås, dels att var och en av parterna skall bära de kostnader som de har haft i förfarandena vid invändningsenheten och vid överklagandenämnden, och

förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta samtliga kostnader.

Grunder och huvudargument

Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 40/94¹

Förstainstansrätten åsidosatte artikel 8.1 b i förordning nr 40/94 genom att slå fast i) att det äldre gemenskapsvarumärket med nr 91 991 hade förvärvat särskiljningsförmåga, ii) att det figurmärke med ordelement för vilket det ansökts om registrering, Aire Limpio med nr 252 288, och det äldre gemenskapsfigurmärket med nr 91 991 var av liknande slag, och iii) att det förelåg risk för förväxling.

Åsidosättande av artikel 73 i förordning nr 40/94

Harmoniseringsbyråns invändningsenhet (beslut av den 25 februari 2003) och överklagandenämnden (beslut av den 15 mars 2004) begränsade sin prövning till det varumärke för vilket det ansökts om registrering, Aire Limpio med nr 252 288, och det äldre gemenskapsfigurmärket med nr 91 991. Förstainstansrätten grundade sig emellertid även på handlingar som avser andra varumärken, särskilt handlingar som avser det internationella varumärket ARBRE MAGIQUE med nr 328 915. Den överklagade domen grundas följaktligen på ett varumärke som motparten själv uteslöt från den jämförelse som gjordes för att avgöra huruvida det fanns en risk för förväxling. Klaganden kunde därigenom inte försvara sig på ett tillräckligt sätt mot de påståenden och uppgifter som avsåg andra varumärken än gemenskapsvarumärket med nr 91 991, vilka lades till grund för domslutet i den överklagande domen från förstainstansrätten.

____________

¹ - Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3).