Mål T‑2/23
Romagnoli Fratelli SpA
mot
Gemenskapens växtsortmyndighet (CPVO)
Tribunalens dom (tredje avdelningen) av den 17 april 2024
”Växtsorter – Beviljande av gemenskapens växtförädlarrätt för potatissorten Melrose – Underlåtenhet att betala den årliga avgiften inom föreskriven tid – Avregistrering av skydd – Ansökan om återställande av försutten tid – Villkor för underrättelse om beslut och meddelanden från Växtsortmyndigheten”
1. Talan om ogiltigförklaring – Rättsakter mot vilka talan kan väckas – Begrepp – Akter som har bindande rättsverkningar – Beslut av Gemenskapens växtsortmyndighet (CPVO) om att avslå en ansökan om återställande av försutten tid – Omfattas
(Artikel 263 fjärde och femte styckena FEUF; rådets förordning nr 2100/94, artikel 80)
(se punkterna 18 och 19)
2. Europeiska unionens byråer – Gemenskapens växtsortmyndighet (CPVO) – Överklagandeförfarande – Möjlighet för Växtsortmyndigheten att utesluta att såväl överklagandenämnden som tribunalen är behöriga att pröva beslut som Växtsortmyndigheten har fattat till följd av en ansökan om återställande av försutten tid – Föreligger ej
(Artiklarna 2 och 19 FEU; artikel 263 fjärde och femte styckena FEUF; rådets förordning nr 2100/94, artiklarna 80 och 81.1)
(se punkterna 21, 22 och 24–29)
3. Jordbruk – Enhetlig lagstiftning – Växtförädlarrätt – Förfarandebestämmelser – Återställande av försutten tid – Villkor för tillämpning – Restriktiv tolkning
(Rådets förordning nr 2100/94, artikel 80.1)
(se punkterna 37 och 38)
4. Jordbruk – Enhetlig lagstiftning – Växtförädlarrätt – Förfarandebestämmelser – Underrättelse – Underrättelse via en personlig sida – Villkor – Användaren aktiverar möjligheten för Gemenskapens växtsortmyndighet (CPVO) att kommunicera elektroniskt – Tillåtet
(Rådets förordning nr 2100/94, artikel 79; kommissionens förordning nr 874/2009, artiklarna 64.4 och 65)
(se punkterna 62–70 och 73)
Resumé
Genom denna dom ogillar tribunalen den talan om ogiltigförklaring som Romagnoli Fratelli SpA (nedan kallad klaganden) väckt mot det beslut som meddelats av Gemenskapens växtsortmyndighet (CPVO) (nedan kallat det överklagade beslutet). Efter att ha prövat huruvida det finns ett rättsmedel mot de beslut som Växtsortmyndigheten fattar till följd av en ansökan om återställande av försutten tid uttalar sig tribunalen för första gången om lagenligheten av den personliga sida som kallas ”MyPVR” såsom Växtsortmyndighetens officiella delgivningskanal.
I december 2009 ingav klaganden, med stöd av förordning nr 2100/94(1), en ansökan om gemenskapens växtförädlarrätt för potatissorten Melrose till Växtsortmyndigheten. Efter det att denna växtförädlarrätt hade beviljats sände Växtsortmyndigheten i oktober 2021 via sin personliga sida MyPVR en debetnota till klaganden avseende betalningen av den årliga avgiften för gemenskapens växtförädlarrätt i fråga.
Eftersom debetnotan inte betalades skickade Växtsortmyndigheten i januari 2022, återigen via den personliga MyPVR-sidan, en formell påminnelse till klaganden, varvid klaganden anmodades att inom en månad betala den årliga avgiften. Eftersom klaganden var inaktiv på den personliga sidan skickade Växtsortmyndigheten via e‑post en sista påminnelse till klaganden i februari 2022. I mars 2022 upphävde Växtsortmyndigheten gemenskapens växtförädlarrätt i fråga, eftersom den årliga avgiften inte hade betalats inom den föreskrivna fristen.
Till följd av upphävandet ingav sökanden en ansökan om återställande av försutten tid, i enlighet med artikel 80 i förordning nr 2100/94, och betalade den dittills obetalda årliga avgiften. Genom det överklagade beslutet avslog Växtsortmyndigheten klagandens ansökan med motiveringen att den inte uppfyllde villkoren i artikel 80.1 och 80.2 i förordning nr 2100/94.
Tribunalens bedömning
Tribunalen prövar först Växtsortmyndighetens invändning om rättegångshinder avseende att talan inte kan tas upp till prövning mot bakgrund av flera bestämmelser(2) om unionens system för domstolsprövning. Växtsortmyndigheten har gjort gällande att den enligt artikel 263 femte stycket FEUF(3) har rätt att pröva ansökningar om återställande av försutten tid utan möjlighet att överklaga till Växtsortmyndighetens överklagandenämnd eller till tribunalen. En sådan möjlighet att överklaga föreskrivs nämligen varken i förordning nr 2100/94 eller i förordning nr 874/2009(4), vilka utgör ”särskilda villkor och former” i den mening som avses i femte stycket i nämnda artikel. Växtsortmyndigheten menar därför att det överklagade beslutet inte kan överklagas till tribunalen med stöd av artikel 263 fjärde stycket FEUF.
Tribunalen konstaterar i detta hänseende att de ”särskilda villkor och former” som föreskrivs i artikel 263 femte stycket FEUF visserligen medför att en av unionens institutioner, organ eller byråer kan föreskriva interna villkor och former, som gäller i skedet före en domstolsprövning, vilka bland annat reglerar hur en mekanism för egen tillsyn ska fungera eller hur ett förlikningsförfarande ska genomföras. Dessa villkor och former kan däremot inte tolkas på så sätt att de innebär att en unionsinstitution kan undanta tvister som rör tolkningen och tillämpningen av unionsrätten från unionsdomstolens behörighet.
Enligt artikel 81.1 i förordning nr 2100/94 ska dessutom Växtsortmyndigheten, i den mån den förordningen eller bestämmelser som antas enligt den förordningen inte innehåller bestämmelser om handläggningsförfarande, tillämpa de principer inom detta område som är allmänt erkända i medlemsstaterna. Även om det inte i förordning nr 2100/94 uttryckligen föreskrivs att beslut som fattats av Växtsortmyndigheten kan överklagas till Växtsortmyndighetens överklagandenämnd eller direkt till tribunalen till följd av en begäran om återställande av försutten tid, finns det således ändå en möjlighet att överklaga med stöd av artikel 81.1 i den förordningen och artikel 263 fjärde stycket FEUF. Växtsortmyndighetens invändning om rättegångshinder kan således inte godtas.
Vidare prövar tribunalen lagenligheten av den personliga MyPVR-sidan såsom officiell delgivningskanal för översändning av handlingar och beslut från Växtsortmyndigheten. I ett första skede påpekar tribunalen härvid dels att meddelanden och kungörelser från Växtsortmyndigheten som medför att en tidsfrist börjar löpa kan meddelas elektroniskt, dels att formerna för detta ska fastställas av Växtsortmyndighetens ordförande.(5)
I ett andra skede konstaterar tribunalen, på grundval av beslutet av Växtsortmyndighetens ordförande, att denna elektroniska kommunikation via den personliga MyPVR-sidan endast är möjlig om användaren har valt den. På så sätt kommer Växtsortmyndigheten att på ett giltigt sätt kunna meddela beslut, meddelanden och andra handlingar elektroniskt via den personliga sidan.(6) I detta avseende noterar tribunalen att parterna inte bestrider att klaganden hade valt elektronisk kommunikation via MyPVR och att vederbörande hade accepterat version 3.0 av de allmänna villkoren för den personliga sidan. Det råder således inget tvivel om att klaganden har gått med på att ta emot meddelanden och kungörelser från Växtsortmyndigheten via den personliga MyPVR-sidan.
Tribunalen underkänner följaktligen invändningen att den personliga MyPVR-sidan är rättsstridig såsom officiell delgivningskanal, eftersom användaren har aktiverat möjligheten för Växtsortmyndigheten att kommunicera elektroniskt med vederbörande.