Talan väckt den 20 september 2023 – Evroins inshurans grup mot Eiopa

(Mål T-586/23)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Evroins inshurans grup AD (Sofia, Bulgarien) (ombud: advokaterna A. Morogai, H. Drăghici och F. Giurgea)

Svarande: Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det beslut som fattats av överklagandenämnden vid Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (nedan kallad överklagandenämnden) den 19 juli 2023 (BoA-D-2023-02), såsom det uppdaterats av samma överklagandenämnd den 25 juli 2023 (nedan kallat beslut BoA-D-2023-02), och, följaktligen,

ogiltigförklara Eiopas rapport om denna myndighets bedömning av värderingen av försäkringstekniska avsättningar brutto före och netto efter återförsäkring inom ramen för den portfölj för ansvarsförsäkring för motorfordon som innehas av Euroins Romania Asigurare - Reasigurare SA (Eiopa-23-149) av den 28 mars 2023 (nedan kallad Eiopas rapport) eller, alternativt, anmoda överklagandenämnden att ompröva sökandens överklagande av Eiopas rapport, samt

förplikta de europeiska tillsynsmyndigheterna och Eiopa att ersätta Euroins rättegångskostnader i detta förfarande.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

Första grunden: Överklagandenämnden har åsidosatt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010¹ , Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG² och överklagandenämndens förfaranderegler på följande sätt:

Överklagandenämnden gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den slog fast att Eiopas rapport inte utgör ett beslut, i den mening som avses i förordning nr 1094/2010.

Överklagandenämnden gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den slog fast att Eiopas rapport inte utgör ett beslut, i den mening som avses EU-domstolens praxis.

Överklagandenämnden underlät att beakta att bestämmelserna i direktiv 2009/138 leder till slutsatsen att denna rättsakt inte ger Eiopa någon särskild befogenhet att bedöma/utvärdera/verifiera en försäkringsgivares försäkringstekniska avsättningar brutto före och netto efter återförsäkring. Denna ”befogenhet” tillkommer uteslutande och endast medlemsstaterna, genom deras tillsynsmyndigheter.

Andra grunden: Beslut BoA-D-2023-02 har meddelats i strid med allmänna principer i EU-rätten:

Beslut BoA-D-2023-02 har meddelats i strid med proportionalitetsprincipen. Överklagandenämnden kontrollerade inte huruvida Eiopas rapport är förenlig med EU-domstolens fasta praxis, däribland vad gäller frågan huruvida rapporten var lämplig och nödvändig för att uppnå det eftersträvade målet.

Beslut BoA-D-2023-02 har meddelats i strid med likabehandlingsprincipen, främst eftersom överklagandenämnden i sitt beslut inte utrett huruvida Eiopa betett sig på ett partiskt och diskriminerande sätt mot sökanden.

Sökanden hade enligt principen om skydd för berättigade förväntningar, såsom denna princip har tolkats i EU-domstolens praxis, berättigade förväntningar på att Eiopa inte på eget initiativ skulle inleda och genomföra en bedömning.

Principen om effektivt domstolsskydd gäller inte bara när EU-rätten genomförs, utan även för skyddet av de rättigheter som ges i EU-rätten. Rätten att vända sig till överklagandenämnden upprätthölls emellertid inte på ett effektivt sätt, eftersom nämnden vägrade att på ett korrekt sätt bedöma Eiopas rapports verkliga natur och dess verkliga följder.

Tredje grunden: Beslut BoA-D-2023-02 har meddelats i strid med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan).

Artikel 47 i stadgan har inte iakttagits, eftersom sökandens rätt att överklaga Eiopas rapport till överklagandenämnden var illusorisk och således inte effektiv, eftersom överklagandenämnden inte gjorde någon verklig bedömning av de faktiska omständigheter och den bevisning som hade anförts av sökanden.

Fjärde grunden: Överklagandenämnden gjorde, i beslut BoA-D-2023-02, sig skyldig till maktmissbruk när nämnden avvisade överklagandet.

En jämförande tolkning av vissa aspekter i beslut BoA-D-2023-02 leder till slutsatsen att överklagandenämnden har ägnat sig åt ett cirkelresonemang i beslut BoA-D-2023-02 för att komma fram till att Eiopas rapport inte utgör ett beslut, i den mening som avses i förordning nr 1094/2010, utan att ange något stöd för denna slutsats och utan att tillåta bevisning.

Femte grunden: Eiopas rapport har meddelats på ett sätt som ligger utanför Eiopas lagstadgade befogenheter enligt direktiv 2009/138 och förordning nr 1094/2010.

Genom att initiera och genomföra en bedömning av värderingen av försäkringstekniska avsättningar brutto före och netto efter återförsäkring agerade Eiopa utanför sina lagstadgade befogenheter enligt förordning nr 1094/2010. Eiopa agerade på ett sätt som strider mot dess uppdrag att säkerställa tillsynkonvergens inom Europeiska unionen.

____________

¹ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 2010, s. 48).

¹ Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (omarbetning) (EUT L 335, 2009, s. 1).