Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesverwaltungsgericht (Österrike) den 27 februari 2023 – XXXX
(Mål C-116/23, Sozialministeriumservice)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesverwaltungsgericht
Parter i det nationella målet
Klagande: XXXX
Motpart: Sozialministeriumservice
Tolkningsfrågor
1. Är närståendepenning en förmån vid sjukdom i den mening som avses i artikel 3 i förordning (EG) nr 883/20041 , eller möjligen en annan förmån enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 883/2004?
2. För den händelse att närståendepenning är en förmån vid sjukdom, är den då en kontantförmån i den mening som avses i artikel 21 i förordning (EG) nr 883/2004?
3. Är en närståendepenning en förmån för den vårdande personen eller för den långvarigt vårdbehövande personen?
4. Omfattas därmed en situation av förordning (EG) nr 883/2004 när en person som är italiensk medborgare och ansöker om närståendepenning sedan den 28 juni 2013 är stadigvarande bosatt i Österrike, i delstaten Oberösterreich, och sedan den 1 juli 2013 sammanhängande har arbetat i Österrike i samma delstat och hos samma arbetsgivare – varför det inte föreligger något som tyder på att sökanden ska anses vara gränsarbetare – och där denne med arbetsgivaren har ingått ett avtal om ledighet för närståendevård för att vårda sin far, som är italiensk medborgare och varaktigt bosatt i Italien (Sassuolo) för den tid som målet gäller, nämligen den 1 maj 2022 till den 13 juni 2022, och hos motparten har ansökt om närståendepenning?
5. Utgör artikel 7 i förordning (EG) nr 883/2004 alternativt icke-diskrimineringsprincipen såsom den kommit till uttryck i olika bestämmelser i unionsrätten (till exempel artikel 18 FEUF, artikel 4 i förordning (EG) nr 883/2004 och liknande) ett hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken förmånen närståendepenning är avhängig av att den långvarigt vårdbehövande personen uppbär en österrikisk biståndsförmån enligt nivå 3 eller högre?
6. Utgör den unionsrättsliga effektivitetsprincipen eller den unionsrättsliga icke-diskrimineringsprincipen såsom den kommit till uttryck i olika bestämmelser i unionsrätten (till exempel artikel 18 FEUF, artikel 4 i förordning (EG) nr 883/2004 och liknande) när sådana faktiska omständigheter föreligger som de förevarande ett hinder för tillämpningen av en nationell bestämmelse eller nationell fast rättspraxis, i vilka det inte ges något utrymme för en omtolkning av ”ansökan om närståendepenning” till ”ansökan om ledighet för vård i livets slutskede”, eftersom det är otvetydigt att berört formulär ska användas för ”ansökan om närståendepenning” och inte för ”ansökan om ledighet för vård i livets slutskede” liksom det också är helt klart att ett avtal ingåtts med arbetsgivaren, vilket avser ”vård av nära anhörig” och inte ”vård i livets slutskede” – trots att det underliggande sakförhållandet, på grund av att klagandens långvarigt vårdbehövande far avled under den aktuella tiden, i princip också skulle uppfylla villkoren för närståendepenning grundad på ledighet för vård i livets slutskede om endast ett annat avtal hade ingåtts med arbetsgivaren och en annan ansökan hade ingetts till myndigheten?
7. Utgör artikel 4 i förordning (EG) nr 883/2004 eller någon annan bestämmelse i unionsrätten (t.ex. artikel 7 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna) hinder för en nationell bestämmelse (21c § punkt 1 Bundespflegegeldgesetz (federal lag om långtidsvårdbidrag, genom vilken en biståndsförmån inrättas, nedan kallad BPGG)) enligt vilken förmånen närståendepenning är avhängig av att den långvarigt vårdbehövande personen uppbär en österrikisk biståndsförmån enligt nivå 3 eller högre, medan denna förmån enligt en annan nationell bestämmelse (21c § punkt 3 BPGG) under samma sakförhållande inte är avhängig av ett motsvarande villkor?
____________
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1).