Talan väckt den 20 april 2010 - GEA Group mot kommissionen
(Mål T-189/10)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: GEA Group AG (Bochum, Tyskland) (ombud: advokaterna A. Kallmayer, I. du Mont och G. Schiffers)
Svarande: Europeiska kommissionen
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
ogiltigförklara artikel 1 i ändringsbeslutet, i den mån där fastställs att sökanden åläggs böter, eller
i andra hand reducera bötesbeloppet som sökanden ålagts, och
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Klaganden vänder sig mot kommissionens beslut K (2009) 727 slutlig av den 8 februari 2010, om ändring av kommissionens beslut K (2009) 8682 slutlig av den 11 november 2009 i ärende COMP/38.589 - Värmestabilisatorer, bland annat med avseende på de ändringar som gjorts avseende klaganden (nedan kallat ändringsbeslutet). Ändringen avser artikel 2 nr 31 och 32 i kommissionens beslut K (2009) 8682 slutlig angående sökandens solidariska ansvar.
Till stöd för sin talan anger sökanden fem grunder.
Som första grund hävdas att sökandens rätt till försvar åsidosatts, då denne inför utfärdandet av ändringsbeslutet varken hördes eller på något annat sätt var delaktig i förfarandet. Som andra grund hävdar sökanden att grunderna för ändringsbeslutet är bristfälliga, då det endast beaktats att den övre gräns som anges i artikel 23.2 i förordning (EG) nr 1/2003
1 försummats, medan det saknas individuella grunder avseende sökanden. Inom ramen för den tredje grunden hävdar sökanden att de rättsliga grunderna för ändringsbeslutet är bristfälliga, ett beslut som redan vunnit laga kraft, gentemot vissa adressater, eller mot vilket talan väckts. Som fjärde grund hävdar sökanden att ändringen av bötesbeloppet till dennes nackdel är otillbörligt. Som sista grund hävdas preskription, då ändringsbeslutet utfärdats efter det att preskriptionstiden löpt ut, i enlighet med artikel 25.6 i förordning nr 1/2003.
____________1 - Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, s. 1).