Talan väckt den 18 mars 2011 - Modelo Continente Hipermercados mot kommissionen
(Mål T-174/11)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Modelo Continente Hipermercados SA, filial i Spanien (Alcorcón, Spanien) (ombud: advokaterna J. Buendía Sierra, E. Abad Valdenebro, M. Muñoz de Juan, R. Calvo Salinero)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
fastställa att talan om ogiltigförklaring kan tas upp till sakprövning och bifalla den såvitt avser de grunder som anges i denna ansökan och, följaktligen, ogiltigförklara artikel 1.1 i det angripna beslutet i den del som det slås fast att artikel 12.5 i Texto Refundido de la Ley del Impuesto de Sociedades (nedan kallad TRLIS) innefattar komponenter av statligt stöd,
i andra hand ogiltigförklara artikel 1.1 i den del som det i denna slås fast att artikel 12.5 i TRLIS innefattar komponenter av statligt stöd när den tillämpas på förvärv av andelar som innebär förvärv av kontrollen,
i tredje hand ogiltigförklara beslutet på grund av väsentligt förfarandefel,
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Talan rör kommissionens beslut av den 28 oktober 2009 (statligt stöd nr C 45/2007, f.d. NN 51/2007, f.d. Cp9/2007) om avskrivning av skatt på finansiellt mervärde vid förvärv av betydande aktieinnehav i utländska företag (EUT L 7, 2011, s. 48).
Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.
Första grunden: Åsidosättande av artikel 107.1 FEUF, på grund av att kommissionen fann att åtgärden utgör statligt stöd
Kommissionen har inte styrkt att den aktuella skatteåtgärden gynnar "vissa företag eller viss produktion". Kommissionen har bara förutsatt att åtgärden är selektiv på den grunden att den är tillämplig enbart på förvärv av andelar i utländska företag och inte på förvärv av andelar i inhemska företag. Sökanden anser att resonemanget är lika felaktigt som paradoxalt. Det faktum att en tillämpning av skatteåtgärden - i likhet med vilken skattebestämmelse som helst - grundar sig på att vissa objektiva rekvisit ska vara uppfyllda innebär inte att den de jure eller de facto är selektiv. Kommissionens resonemang har till effekt att samtliga skattebestämmelser prima facie måste betraktas som selektiva.
Vidare utgör den särbehandling, som prima facie följer av artikel 12.5 i TRLIS, absolut ingen selektiv förmån utan syftar till att i skattehänseende jämställa samtliga förvärv av andelar, oberoende av om de är inhemska eller utländska. På grund av att det är omöjligt att genomföra gränsöverskridande fusioner så kan avskrivningen av skatt på finansiellt mervärde bara ske på nationell nivå. Det finns skattelagstiftning som tillåter detta. Genom artikel 12.5 i TRLIS utsträcks bara denna möjlighet till förvärv i utländska företag, den transaktion som närmast motsvarar nationella fusioner och därför utgör en del av det spanska systemets logik och systematik.
Kommissionens beslut är i andra hand oproportionerligt, eftersom dess tillämpning på situationer där kontrollen av utländska företag övertas åtminstone borde assimileras med situationer som avser inhemska fusioner, vilket vore motiverat med hänsyn till det spanska systemets logik och systematik.
Andra grunden: Väsentligt förfarandefel, eftersom kommissionen inte följde förfarandet för befintligt stöd
I det angripna beslutet underkändes argumenten om åtgärdens funktionsmässiga likvärdighet genom att det inte godtogs att gränsöverskridande fusioner inom EU i praktiken är omöjliga. Enligt kommissionen innebar de senare antagna direktiven (samtliga efter det att den aktuella åtgärden vidtogs) att alla hinder som kan ha funnits försvann. Sökanden anser härvid att även om kommissionens inställning godtogs och det antogs att direktiven faktiskt eliminerade hindren för gränsöverskridande fusioner, vilket inte är fallet, skulle det i vilket fall som helst vara fråga om befintligt stöd. Förfarandet för kontroll av befintligt stöd skiljer sig väsentligen från förfarandet i detta ärende, varför kommissionen har gjort sig skyldig till ett väsentligt förfarandefel.
Tredje grunden: Åsidosättande av artikel 107.1 FEUF på grund av felaktig rättstillämpning vid identifieringen av föremålen för åtgärden
Kommissionen borde vidare, även under antagandet att artikel 12.5 i TRLIS innehåller komponenter som utgör statligt stöd, ha gjort en utförlig ekonomisk bedömning i syfte att avgöra vilka personer som omfattades av det potentiella stödet. Sökanden anser att mottagarna av stödet (i form av överpris för förvärv av andelar) är aktiesäljarna och inte, såsom kommissionen har påstått, de spanska företag som har tillämpat nämnda åtgärd.
____________