Talan väckt den 24 september 2009 - Republiken Italien mot europeiska gemenskapernas kommission

(Mål T-379/09)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Republiken Italien (ombud: advokaten F. Arena,)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

ogiltigförklara kommissionens beslut K (2009) 5497 slutligt av den 13 juli 2009 om statligt stöd nr C 6/2004 (ex NN 70/01) och C 5/2005 (ex NN 71/04) varigenom Italien beviljat jordbrukare som bedriver växthusodling befrielse från att betala punktskatt på bränsle som används för att värma upp växthusen,

förplikta Europeiska gemenskapernas kommission att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Den italienska regeringen har väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot kommissionens beslut K (2009) 5497 slutligt av den 13 juli 2009 om statligt stöd nr C 6/2004 (ex NN 70/01) och C 5/2005 (ex NN 71/04) varigenom Italien beviljat jordbrukare som bedriver växthusodling befrielse från att betala punktskatt på bränsle som används för att värma upp växthusen.

Talan baseras på fem grunder.

Genom den första grunden gör sökanden gällande att det omtvistade beslutet innebär ett åsidosättande av artikel 87.1 i EG-fördraget, eftersom de bestämmelser som anses som stöd som är oförenliga med den gemensamma marknaden inte uppfyller kravet på selektivitet. Samtliga aktörer inom jordbrukssektorn har nämligen möjlighet att åtnjuta den lägre punktskattesatsen på bränsle avsett för uppvärmning av växthus. Vidare föreligger det en avsevärd skillnad mellan växthusodling och utomhusodling; för den senare typen av odlingar ingår det inte några kostnader för uppvärmning i produktionskostnaden.

Genom den andra grunden åberopar sökanden förutom åsidosättande av artikel 87.1 i EG-fördraget även att de aktuella bestämmelserna inte förorsakar någon som helst snedvridning av konkurrensen. Till stöd för sin inställning hänvisar sökanden vidare till gemenskapens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogssektorn åren 2007-2013. I punkt 167 i dessa riktlinjer anges det uttryckligen att hel eller delvis nedsättning av skatt på bränsle som används för primär jordbruksproduktion inte orsakar någon snedvridning av konkurrensen mot bakgrund av jordbrukens småskalighet inom Europeiska unionen.

Genom sin tredje grund gör sökanden gällande att beslutet saknar motivering vad gäller den påstådda snedvridningen av konkurrensen.

Med den fjärde grunden hävdar sökanden att artikel 8 i direktiv 92/81/EG¹, artikel 15 i direktiv 2003/96/EG² och artiklarna 33, 36 och 87 i EG-fördraget åsidosatts. Sökanden anser särskilt att skattenedsättningarna uttryckligen tilläts i de ovannämnda direktiven och att prövningen av dess förenlighet med gemenskapsrätten under alla omständigheter ska ske med beaktande av såväl konkurrensreglerna som i synnerhet bestämmelserna om den gemensamma jordbrukspolitiken. Sökanden anser i detta avseende att den gemensamma jordbrukspolitiken har företräde framför konkurrensreglerna. De omtvistade bestämmelserna är förenliga med de målsättningar som föreskrivs i artikel 33 i fördraget varför tillämpning av reglerna om statligt stöd inte ska ges företräde.

Genom den femte och sista grunden gör sökanden gällande att artikel 87.3 i EG-fördraget har åsidosatts och menar att undantaget i den regeln, under alla omständigheter, är tillämpligt. Sökanden hänvisar härvid till att undantaget är tillämpligt av miljöskäl såsom erinras i punkt 3.5 i gemenskapens riktlinjer för stöd inom jordbrukssektorn 2000.

____________

¹ - Rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor (EGT L 316, s. 12 ; Svensk specialutgåva Område 9 Volym 2 s. 91)

² - Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, s. 51)