Begäran om förhandsavgörande framställd av Sąd Najwyższy (Polen) den 18 april 2024 – X.Y.
(Mål C-273/24, Naski) 1
Rättegångsspråk: polska
Hänskjutande domstol
Sąd Najwyższy
Parter i det nationella målet
Klagande: X.Y.
Ytterligare rättegångsdeltagare: Prokurator Generalny, Rzecznika Praw Obywatelskich
Tolkningsfrågor
När en medlemsstats domstol i sista instans (Högsta domstolen), efter att ha erhållit en tolkning av unionsrätten från EU-domstolen avseende de rättsliga följderna av ett åsidosättande av grundläggande bestämmelser i den medlemsstatens lagstiftning om utnämning till domare vid Högsta domstolen, när nämnda åsidosättande består i följande:
a) Republiken Polens president utnämner domare i Högsta domstolen, trots att Nationella domstolsrådets beslut att föreslå vederbörande utnämningar dessförinnan överklagats till den behöriga nationella domstolen (Naczelny Sąd Administracyjny, nedan kallad Högsta förvaltningsdomstolen, Polen). Högsta förvaltningsdomstolen sköt upp verkställigheten av beslutet i enlighet med nationell rätt och på grundval av att överklagandeförfarandet inte avslutats. Beslutet ansågs vara rättsstridigt av Högsta förvaltningsdomstolen, som därefter slutgiltigt upphävde det, vilket innebar att genom denna rättsakt fråntogs utnämningen till en tjänst som domare vid Högsta domstolen den nödvändiga rättsliga grunden enligt artikel 179 i Republiken Polens konstitution i form av en ansökan till Nationella domstolsrådet om utnämning till en tjänst som domare,
b) nomineringsförfarandet genomförs av ett nationellt organ (Nationella domstolsrådet) utan hänsyn till principen om insyn och integritet, vilket – med beaktande av de omständigheter som berör rådets inrättande (i den del som rör domarna) och dess funktionssätt – inte uppfyller kraven för att anses vara ett konstitutionellt organ som ska värna domstolarnas oberoende och domarnas oavhängighet, eftersom det har inrättats i enlighet med Ustawa o zmianie ustawy o Krajowej Radzie Sądownictwa oraz niektórych innych ustaw (lagen om ändring av lagen om Nationella domstolsrådet och vissa andra lagar) av den 8 december 2017 (Dz.U. 2018, position 3),
– ska avgöra den rättsfråga som hänskjutits till den domstolen med tillämpning av den tolkning av unionsrätten som Europeiska unionens domstol har gjort, ska då bestämmelserna i artiklarna 2, 6.1, 6.3 och 19.1 andra stycket [FEU] samt artikel 267 FEUF, jämförda med artikel 47 i [stadgan], tolkas så, att de utgör hinder för att en person som utnämnts till domare vid Högsta domstolen, i strid med de bestämmelser i medlemsstatens nationella rätt som beskrivs ovan i punkt 1 a och b, deltar i den dömande sammansättning som ska pröva den rättsfrågan och även så att de utgör hinder för ändringar i den dömande sammansättningen av en medlemsstats domstol som har hänskjutit en tolkningsfråga till EU-domstolen, när sådana ändringar har skett efter det att EU-domstolen genom ett förhandsavgörande besvarat denna fråga och dessa ändringar inte var motiverade av objektiva skäl (till exempel dödsfall eller pensionering av en domare som är ledamot i den dömande sammansättning som har hänskjutit tolkningsfrågan),
– och att de utgör hinder för att det i det mål som rör denna rättsfråga fattas några som helst beslut, däribland beslut om bland annat den dömande sammansättningen i Högsta domstolen eller om det datum för förhandling som fastställts för prövning av målet av en person som utnämnts till ordförande vid den domstolen, leder arbetet på tvistemålsavdelningen och även utnämnts till domare vid domstolen i strid med de bestämmelser i medlemsstatens nationella rätt som beskrivs ovan i punkt 1 a och b, eller av någon annan person som utnämnts till domare vid Högsta domstolen, likaså i strid med de bestämmelser i medlemsstatens nationella rätt som beskrivs ovan i punkt 1 a och b, varför sådana beslut eller rättshandlingar måste anses sakna rättsverkan,
– och att en domare vid Högsta domstolen, vars utnämning inte var behäftad med någon av de brister som beskrivs i punkt 1 a eller b ovan, för att förhindra att målet prövas av en domstol som inte utgör en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag i den mening som avses i unionsrätten, har rätt och skyldighet att vägra att delta i en kollegial dömande sammansättning vid Högsta domstolen, som till övervägande del består av personer som har utnämnts till domare vid den domstolen i strid med de bestämmelser i medlemsstatens nationella rätt som beskrivs ovan i punkt 1 a och b, och om ovanstående fråga besvaras jakande, även så att en domare som utnämnts till domare vid Högsta domstolen i ett förfarande som inte är behäftat med de brister som avses i punkt 1 a eller b och som är referent i målet rörande rättsfrågan, har befogenhet att utse den sammansättning som ska pröva denna fråga utan att beakta de bestämmelser i nationell rätt som ger ordföranden för Högsta domstolen, som leder arbetet på tvistemålsavdelningen, behörighet att utse dömande sammansättningar i mål som prövas av den domstolens tvistemålsavdelning i syfte att säkerställa unionsrättens effektivitet och den tolkning av unionsrätten som EU-domstolen gjort, samt så att de utgör hinder för att personer som utnämnts till domare vid Högsta domstolen i strid med de bestämmelser i medlemsstatens nationella rätt som beskrivs ovan i punkt 1 a och b, eller någon annan person som utnämnts till domare vid Högsta domstolen i strid med de bestämmelser i medlemsstatens nationella rätt som beskrivs ovan i punkt 1 a och b, har en ledande befattning vid Högsta domstolen (bland annat som ordförande för den domstolen, inbegripet befattning som förste ordförande för den domstolen eller avdelningschef på domstolens avdelningar) eller någon annan befattning i dess organ (till exempel som ledamot eller vikarie för en ledamot i dess kollegium eller som särskild utredare för disciplinära mål), som endast får innehas av lagligen utnämnda domare vid Högsta domstolen, och att nämnda personer utövar någon som helst verksamhet som omfattas av behörigheten för domare vid den domstolen vilka innehar ovannämnda befattningar på grund av deras eventuella faktiska eller rättsliga inflytande på dess dömande verksamhet?
____________
1 Förevarande mål har getts ett fiktivt namn. Detta namn är inte någon av rättegångsdeltagarnas verkliga namn.