Language of document : ECLI:EU:T:2013:400





Tribunalens dom (fjärde avdelningen) av den 6 september 2013 – Export Development Bank of Iran mot rådet

(förenade målen T‑4/11 och T‑5/11)

”Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran i syfte att hindra kärnvapenspridning – Frysning av tillgångar – Motiveringsskyldighet – Rätten till försvar – Rätt till ett effektivt domstolsskydd – Oriktig bedömning”

1.                     Domstolsförfarande – Beslut som medan domstolsförfarandet pågår ersätter det under tiden återkallade angripna beslutet – Huruvida nya yrkanden får framställas– Gränser – Hypotetiska och ännu inte antagna rättsakter (se punkt 32)

2.                     Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Förordningar som rådet antagit inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och som avser restriktiva åtgärder mot Iran – Akter som medför genomförandeåtgärder i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF – Villkoret direkt och personligen berörd ej uppfyllt – Avvisning (Artiklarna 263 fjärde stycket FEUF och 275 FEUF; rådets förordningar nr 961/2010 och nr 267/2012) (se punkterna 36 och 40–43)

3.                     Domstolsförfarande – Beslut eller förordning som medan domstolsförfarandet pågår ersätter den angripna rättsakten – Ny omständighet – Utvidgning av de ursprungliga yrkandena och grunderna (se punkterna 48–51)

4.                     Unionsrätt – Grundläggande rättigheter – Personkrets som omfattas av tillämpningsområdet – Juridiska personer som är en del av staten i tredjeländer – Omfattas – Staten i tredjelandet står som garant för att de grundläggande rättigheterna iakttas inom landets territorium – Saknar betydelse (Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 17, 41 och 47) (se punkterna 58 och 61–63)

5.                     Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Räckvidd – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar som tillhör personer, enheter eller organ som deltar i eller ger stöd till kärnvapenspridning – Skyldighet att underrätta den berörde om skälen för beslutet samtidigt som den rättsakt som går den berörde emot antas eller omedelbart därefter – Gränser – Unionens eller dess medlemsstaters säkerhet eller internationella förbindelser (Artikel 296 andra stycket FEUF, rådets beslut 2010/413/Gusp, artikel 24.3, rådets förordningar nr 423/2007, artikel 15.3, nr 961/2010, artikel 36.3, och nr 267/2012, artikel 46.3) (se punkterna 70–72 samt 75 och 76)

6.                     Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Räckvidd – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar som tillhör personer, enheter eller organ som deltar i eller ger stöd till kärnvapenspridning – Skyldighet att tydligt ange på vilket sätt mottagaren av beslutet har deltagit och givit stöd på vägnar av enheter som deltar i kärnvapenspridning – Alltför vaga skäl – Otillräcklig omständighet för att kunna medföra ogiltigförklaring av de angripna rättsakterna (Artikel 296 andra stycket FEUF; rådets beslut 2010/413/Gusp, artikel 24.3; rådets förordningar nr 423/2007, artikel 15.3, nr 961/2010, artikel 36.3, och nr 267/2012, artikel 46.3) (se punkterna 70–72, 93–95 samt 102 och 103)

7.                     Unionsrätt – Principer – Rätten till försvar – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar som tillhör personer, enheter eller organ som deltar i eller ger stöd till kärnvapenspridning – Skyldighet att underrätta den berörde om vilka omständigheter som läggs denne till last vid antagandet av den rättsakt som går den berörde emot eller omedelbart därefter – De berörda har yttrat sig efter det att de restriktiva åtgärderna vidtogs – Rätten att yttra sig har iakttagits, med undantag för de skäl som är alltför vaga (Rådets beslut 2010/413/Gusp; rådets förordningar nr 961/2010 och nr 267/2012) (se punkterna 73–76 samt 107, 108 och 113)

8.                     Unionsrätt – Principer – Rätt till ett effektivt domstolsskydd – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar som tillhör personer, enheter eller organ som deltar i eller ger stöd till kärnvapenspridning – Skyldighet att underrätta den berörde om vilka omständigheter som läggs denne till last vid antagandet av den rättsakt som går den berörde emot eller omedelbart därefter – Den berörde har underrättats om de precisa skälen och rätten till ett effektivt domstolsskydd har därigenom iakttagits, med undantag för de skäl som är alltför vaga (Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 47) (se punkterna 77 och 111–113)

9.                     Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran som vidtagits som ett led i kampen mot kärnvapenspridning – Frysning av tillgångar som tillhör personer, enheter eller organ som deltar i eller ger stöd till kärnvapenspridning – Domstolsprövning av lagenligheten – Räckvidd – Bedömning av de faktiska omständigheterna och prövning av bevisningen – Oriktig bedömning av rådet i fråga om huruvida restriktiva åtgärder skulle vidtas (Rådets beslut 2010/413/Gusp, bilaga II; rådets förordningar nr 961/2010, bilaga VIII, nr 1245/2011 och nr 267/2012, bilaga IX) (se punkterna 118, 120–122 och 124)

10.                     Talan om ogiltigförklaring – Dom om ogiltigförklaring – Verkningar – Delvis ogiltigförklaring av en förordning och av ett beslut rörande restriktiva åtgärder mot Iran – Ogiltigförklaringen av förordningen börjar gälla först efter utgången av överklagandetiden eller efter det att ett eventuellt överklagande har ogillats – Tillämpning av denna frist vid fastställandet av när ogiltigförklaringen av beslutet ska börja gälla (Artiklarna 264 andra stycket FEUF och 280 FEUF; domstolens stadga, artikel 60 andra stycket; rådets beslut 2010/413/Gusp, bilaga II; rådets förordning nr 267/2012, bilaga IX) (se punkterna 127 och 128)

11.                     Talan om ogiltigförklaring – Dom om ogiltigförklaring – Verkningar – Begränsning därav som förordnas av domstolen – Restriktiva åtgärder mot Iran – Ogiltigförklaring vid två olika tidpunkter av två rättsakter som medför identiska restriktiva åtgärder – Risk för att rättssäkerheten påverkas allvarligt – Rättsverkningarna av den första av dessa rättsakter ska bestå fram till dess att ogiltigförklaringen av den andra börjar gälla (Artikel 264 andra stycket FEUF; domstolens stadga, artiklarna 56 första stycket och 60 andra stycket; rådets beslut 2010/413/Gusp, bilaga II; rådets förordning nr 267/2012, bilaga IX) (se punkterna 129 och 130)

Saken

För det första fastställelse av att rådets beslut 2010/413/Gusp av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp (EUT L 195, s. 39) inte är tillämpligt på sökanden, för det andra ogiltigförklaring av rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EG) nr 423/2007 (EUT L 281, s. 1), av rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning nr 961/2010 (EUT L 88, s. 1), och av rådets förordning (EU) nr 1263/2012 av den 21 december 2012 om ändring av förordning nr 267/2012 (EUT L 356, s. 34), samt samtliga framtida förordningar som kompletterar eller ersätter dessa förordningar, till dess att slutlig dom i målet meddelas, i den del dessa rättsakter berör sökanden, för det tredje ogiltigförklaring av rådets beslut 2010/644/Gusp av den 25 oktober 2010 om ändring av beslut 2010/413 (EUT L 281, s. 81), av rådets beslut 2011/783/Gusp av den 1 december 2011 om ändring av beslut 2010/413 (EUT L 319, s. 71), av rådets genomförandeförordning (EU) nr 1245/2011 av den 1 december 2011 om genomförande av förordning nr 961/2010 (EUT L 319, s. 11), och rådets beslut 2012/829/Gusp av den 21 december 2012 om ändring av beslut 2010/413 (EUT L 356, s. 71), samt samtliga framtida rättsakter som kompletterar eller ersätter dessa rättsakter, till dess att slutlig dom i målet meddelas, i den del dessa rättsakter berör sökanden, och för det fjärde ogiltigförklaring av besluten i skrivelserna av den 28 oktober 2010 och av den 5 december 2011.

Domslut

1)

I den del Export Development Bank of Iran berörs, ogiltigförklaras

–        bilaga II till rådets beslut 2010/413/Gusp av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp, i dess lydelse enligt rådets beslut 2010/644/Gusp av den 25 oktober 2010 och rådets beslut 2011/783/Gusp av den 1 december 2011,

–        beslut 2010/644,

–        bilaga VIII till rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EG) nr 423/2007, i dess lydelse enligt rådets genomförandeförordning (EU) nr 1245/2011 av den 1 december 2011 om genomförande av förordning nr 961/2010,

–        beslut 2011/783,

–        genomförandeförordning nr 1245/2011, och

–        bilaga IX till rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning nr 961/2010.

2)

Rättsverkningarna av bilaga II till beslut 2010/413, i dess lydelse enligt beslut 2010/644 och beslut 2011/783, ska bestå gentemot Export Development Bank of Iran fram till dess att ogiltigförklaringen av bilaga IX till förordning nr 267/2012, i den del den berör Export Development Bank of Iran, börjar gälla.

3)

Det saknas anledning att döma i saken beträffande yrkandet om fastställelse av att beslut 2010/413 inte är tillämpligt på Export Development Bank of Iran.

4)

Talan ogillas i övrigt.

5)

Europeiska unionens råd ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta Export Development Bank of Irans rättegångskostnader.

6)

Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.