Mål T‑382/06

Tomkins plc

mot

Europeiska kommissionen

”Konkurrens – Konkurrensbegränsande samverkan – Branschen för rörkopplingar av koppar och legeringar av koppar – Beslut i vilket en överträdelse av artikel 81 EG konstateras – Ansvar för det konkurrensbegränsande beteendet – Överträdelsens varaktighet”

Sammanfattning av domen

1.      Konkurrens – Böter – Solidariskt betalningsansvar – Räckvidd

(Artikel 81.1 EG)

2.      Talan om ogiltigförklaring – Talan som väckts separat av ett moderbolag och dess dotterbolag mot ett beslut där kommissionen håller moderbolaget ansvarigt för dotterbolagets konkurrensbegränsande beteende – Tribunalens beaktande, inom ramen för prövningen av moderbolagets talan, av utgången i det mål som anhängiggjorts av dotterbolaget – Åsidosättande av förbudet mot att döma utöver vad som yrkats av parterna (ultra petita) – Föreligger inte

3.      Konkurrens – Konkurrensbegränsande samverkan – Bevis – Bevis på att ett företag kontinuerligt deltagit i en kartell – Bevisbörda

(Artikel 81.1 EG)

1.      Ett moderbolag kan inte hållas ansvarigt i större utsträckning än dotterbolaget, då dotterbolaget inte hållits ansvarigt för den aktuella kartellen för att det självt direkt deltagit i kartellverksamheten. Moderbolaget hålls endast ansvarigt för överträdelsen i egenskap av moderbolag och för dotterbolagets deltagande i kartellen. Den tid som dotterbolaget deltog i överträdelsen är avgörande för i vilken utsträckning som moderbolaget ska hållas ansvarigt.

När det gäller ett beslut där kommissionen håller moderbolaget ansvarigt för dotterbolagets konkurrensbegränsande beteende och därför ålägger moderbolaget solidarisk betalningsskyldighet för dotterbolagets böter, försätts moderbolaget och dotterbolaget i en särskild situation som medför konsekvenser för moderbolaget, som åläggs ansvaret för dotterbolagets beteende om det angripna beslutet ogiltigförklaras eller ändras. Om dotterbolaget inte anses ha begått någon överträdelse, kan nämligen moderbolaget inte hållas ansvarigt för dotterbolagets beteende. Inte heller kan moderbolaget åläggas solidarisk betalningsskyldighet för böterna tillsammans med sitt dotterbolag.

(se punkterna 35, 37, 38 och 45)

2.      När det gäller en talan om ogiltigförklaring får unionsdomstolen inte döma utöver vad som yrkats av parterna (ultra petita). En ogiltigförklaring får därför inte gå utöver vad som yrkats av sökanden. Om en mottagare av ett beslut beslutar att väcka talan om ogiltigförklaring, kan den unionsdomstol vid vilken målet anhängiggjorts endast ta ställning till de delar av beslutet som avser denna mottagare. De delar av beslutet som avser andra mottagare, delar mot vilka talan inte har väckts, omfattas däremot inte av den tvist som unionsdomstolen ska avgöra.

I konkurrensrättsligt hänseende, när det gäller ett beslut där kommissionen håller moderbolaget ansvarigt för dotterbolagets konkurrensbegränsande beteende och därför ålägger moderbolaget solidarisk betalningsskyldighet för dotterbolagets böter, innebär kommissionens beslut att hålla moderbolaget ansvarigt att den delvisa ogiltigförklaringen av beslutet, till följd av att dotterbolaget väckt talan i ett parallellt mål, ska komma moderbolaget till godo.

Tribunalen kan således inte anses döma utöver vad som yrkats av parterna (ultra petita) när den – avseende en talan om ogiltigförklaring som väckts separat av ett moderbolag och dettas dotterbolag – inom ramen för prövningen av moderbolagets talan beaktar utgången av dotterbolagets talan. De yrkanden som framställts i den talan som väckts av moderbolaget har nämligen samma föremål.

(se punkterna 35, 40–42 och 44)

3.      Det ankommer på kommissionen att bevisa hur länge varje bolag har deltagit i kartellen. Det innebär att startdatumet och slutdatumet för deltagandet ska vara kända.

När det inte finns något bevis eller någon omständighet som kan tolkas som ett uttryck för ett företags vilja att ta avstånd från innehållet i avtalet, har kommissionen skäl att anse att den förfogar över tillräcklig bevisning när det gäller kontinuiteten i företagets deltagande i kartellen, till och med den dag då kartellen upphörde, enligt kommissionen, det vill säga den dag då kommissionen genomförde de oanmälda inspektionerna.

(se punkterna 49 och 53)