Talan väckt den 30 juli 2021 – UniCredit och UniCredit Bank mot kommissionen
(Mål T-453/21)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: UniCredit SpA (Rom, Italien), UniCredit Bank AG (München, Tyskland) (ombud: advokaterna I. Vandenborre, S. Dionnet, M. Siragusa, G. Rizza och B. Massella Ducci Teri)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökandena yrkar att tribunalen ska
helt eller delvis ogiltigförklara kommissionens beslut C(2021) 3489 final av den 20 maj 2021 i ärende COMP/AT.40324 – Europeiska statsobligationer (nedan kallat beslutet) i vilket det konstateras att sökandena har åsidosatt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet genom att från den 9 september 2011 till den 28 november 2011 delta i en enda fortlöpande överträdelse i sektorn för Europeiska statsobligationer, och/eller undanröja böterna,
alternativt kraftigt sätta ned bötesbeloppet under utövande av dess obegränsade behörighet,
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna, och
som en åtgärd för processledning eller bevisupptagning förplikta kommissionen att ge in den icke konfidentiella versionen av yttranden ingivna av tredje man till kommissionens GD Konkurrens under undersökningsförfarande AT.40324 efter meddelandet om invändningar och muntliga förhör, så att dessa kan läggas till handlingarna i målet.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökandena elva grunder.
Första grunden: Kommissionen åsidosatte sin motiveringsskyldighet då beslutet inte innehåller någon definition av den/de relevanta marknaden/marknaderna.
Andra grunden: Det har i beslutet felaktigt slagits fast att UniCredit var delaktig i en enda fortlöpande överträdelse koncentrerad till primärmarkanden trots att UniCredits aktör inte var verksam på denna marknad.
Tredje grunden: Kommissionens konstaterande att UniCredit var delaktig i en enda fortlöpande överträdelse i form av en konkurrensbegränsning genom syfte saknar stöd av samtida bevisning och är otillräckligt motiverat.
Fjärde grunden: Kommissionen gjorde fel när det fastställde UniCredits delaktighet i en konkurrensbegränsning genom syfte utan att bedöma agerandets potentiella inverkan på sekundärmarknaden.
Femte grunden: Kommissionen gjorde fel när den fastställde UniCredits delaktighet i en konkurrensbegränsning genom syfte utan att bedöma det ekonomiska sammanhanget.
Sjätte grunden: Kommissionen gjorde en felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna med avseende på hur länge sökandena deltog i den påstådda kartellen.
Sjunde grunden: Den metod som användes för att beräkna böterna i beslutet var felaktig då kommissionen i) använde en felaktig indikator för beräkningen av försäljningsvärdet, ii) underlät att använda de bästa uppgifter som fanns tillgängliga i syfte att fastställa böterna, iii) underlät att bedöma lämpligheten av de alternativa uppgifter som UniCredit tillhandahållit och iv) åsidosatte sin motiveringsskyldighet.
Åttonde grunden: Den metod som kommissionen använde för att beräkna indikatorn för parternas försäljningsvärden var uppenbart orimlig och olämplig för dess avsedda syfte då det inte på ett korrekt sätt kunde återge UniCredits och övriga parters relativa vikt i den påstådda överträdelsen.
Nionde grunden: Kommissionen åsidosatte proportionalitetsprincipen och principen om att straff ska vara individuella genom att sätta ned rörliga delen av grundbeloppet för UniCredits böter med endast 1 procent i förhållande till övriga parter.
Tionde grunden: Kommissionen åsidosatte proportionalitetsprincipen och principen om att straff ska vara individuella genom att inte nämnvärt justera grundbeloppet för böterna a) på grundval av punkt 37 i riktlinjerna för beräkning av böter och/eller b) med hänsyn till förmildrande omständigheter. Det slutliga bötesbeloppet reflekterade därför inte de objektiva skillnaderna mellan den situation som UniCredit befann sig i och den situation som övriga parter befann sig i.
Elfte grunden: Kommissionen påförde UniCredit oproportionerliga och orättvisa böter som tribunalen, under utövande av sin obegränsade behörighet, bör korrigera.
____________