Talan väckt den 9 juli 2021 – Norddeutsche Landesbank – Girozentrale/SRB
(mål T-412/21)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Norddeutsche Landesbank – Girozentrale (Hannover, Tyskland) (ombud: advokaterna D. Flore och J. Seitz)
Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden (SRB)
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
ogiltigförklara gemensamma resolutionsnämndens beslut av den 14 april 2021 (SRB/ES/2021/22), inbegripet dess bilagor, särskilt bilaga I om ”Resultaten i de harmoniserade bilagorna av den beräkning som är tillämplig på samtliga institut som omfattas av beräkningen av 2021 års förhandbidrag, separat angivet (per institut)”– i den del dessa avser sökanden, och
förplikta gemensamma resolutionsnämnden att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Till stöd för talan åberopar sökanden följande grunder.
Första grunden: Åsidosättande av rätten att bli hörd
Gemensamma resolutionsnämnden har underlåtit att höra sökanden innan det angripna beslutet antogs och därmed åsidosatt artikel 41.1 och 41.2 a i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan).
Andra grunden: Åsidosättande av förfaranderegler
Det angripna beslutet är ogiltigt eftersom det antogs i strid med de allmänna förfaranderegler som följer av artikel 41 i stadgan, artikel 298 FEUF, allmänna rättsprinciper och gemensamma resolutionsnämndens arbetsordning.
Tredje grunden: Bristande motivering av det angripna beslutet
Det angripna beslutet saknar i strid med artikel 296 FEUF tillfredsställande motivering. I synnerhet saknar motiveringen samband med det enskilda fallet och med redogörelsen för de huvudsakliga övervägandena avseende proportionalitet och utrymmet för skönsmässig bedöming.
Beräkningen av det årliga bidraget är vidare obegriplig, särskilt till följd av en inkonsekvent använd terminologi och bristande presentation av viktiga mellansteg.
Fjärde grunden: Åsidosättande av den grundläggande rätten till ett effektivt rättsmedel eftersom det angripna beslutet inte kan överprövas
Den bristande motiveringen av det angripna beslutet innebär att den rättsliga prövnigen betydligt försvåras för sökanden.
Gemensamma resolutionsnämnden har i detta hänseende särskilt åsidosatt principen om ett kontradiktoriskt förfarande, enligt vilken parterna på ett kontradiktoriskt sätt måste kunna dryfta såväl de faktiska omständigheterna som de rättsliga förhållanden som är avgörande för målets utgång.
Femte grunden: Användningen av IPS-indikatorer (Institutional Protection Scheme) strider mot överordnade rättsregler
Vid tillämpningen av IPS-indikatorerna har betydelsen av sökandens medlemskap i Sparkassen-Finanzgruppes institutionella skyddssystem missförståtts.
Enligt artikel 6.5 andra meningen i den delegerade förordningen (EU) 2015/631 borde gemensamma resolutionsnämnden ha beaktat den låga sannolikheten för att det berörda institutet försätts i resolution – och därmed att den gemensamma resolutionsfonden måste tas i anspråk – samt ha iakttagit proportionalitetsprincipen.
Sjätte grunden: Underlåtenheten att iakkta MREL (minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder) inom ramen för pelaren “riskexponering” åsidosätter den delegerade förordningen (EU) 2015/63
Gemensamma resolutionsnämnden borde i enlighet med artikel 6.1 a och 6.2 a i den delegerade förordningen (EU) 2015/63 ha beaktat att sökandens MREL-kvot om 67,6 procent legat över genomsnittet och vida överstigit den av gemensamma resolutionsnämnden fastställda lägstakvoten om 8 procent.
Sjunde grunden: Användningen av riskjusteringsmultiplikatorn strider mot den delegerade förordningen (EU) 2015/63, vilken ska tolkas i ljuset av överordnad rätt
I enlighet med kravet på att riskprofilen ska beaktas och i enlighet med den grundläggande rätten till näringsfrihet enligt artikel 16 i stadgan borde gemensamma resolutionsnämnden, vid fasställandet av riskjusteringsmultiplikatorn, ha tagit hänsyn till den låga sannolikheten för betalningsförsummelse och ha beaktat att sökandens MREL-kvot legat över genomsnittet.
Åttonde grunden (som åberopas i andra hand): Artikel 7.4 andra meningen i den delegerade förordningen (EU) 2015/63 åsidosätter överordnad rätt
Såtillvida artikel 7.4 andra meningen i den delegerade förordningen (EU) 2015/63 föreskriver en relativisering av IPS-indikatorn, strider denna bestämmelse mot den allmänna jämlikhetsprincipen i artikel 20 i stadgan och mot proportionalitetsprincipen, eftersom institut som omfattas av samma instituionella skyddssystem – och därför löper samma risk för obestånd – kan behandlas olika.
____________
1 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 av den 21 oktober 2014 om komplettering av Europaparlementets och rådets direktiv 2014/59/EU avseende förhandsbidrag till finansieringsarrangemenag för resolution (EUT L 11, 2015, s. 44).