Language of document : ECLI:EU:T:2007:116

FÖRSTAINSTANSRÄTTENS BESLUT (fjärde avdelningen)

den 26 april 2007

Mål T‑415/04

Tebaldi m.fl.

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Befordran – Befordringsförfarandet 2003 – Beslut att inte befordra – Tilldelning av befordringspoäng – Uppenbart att talan skall avvisas”

Saken: Talan om ogiltigförklaring i första hand av förteckningen över vilka tjänstemän som befordrats vid 2003 års befordringsomgång, till den del som denna förteckning inte tar upp sökandenas namn, liksom de förberedande åtgärderna inför detta beslut, och i andra hand av beslutet om poängtilldelning vid 2003 års befordringsomgång.

Avgörande: Talan avvisas, eftersom det är uppenbart att den inte kan prövas i sak. Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad.

Sammanfattning

Tjänstemän – Talan – Berättigat intresse av att få saken prövad

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

2.      Det är uppenbart att en talan som väckts av en tjänsteman i syfte att få den förteckning över tjänstemän som befordrats till en högre lönegrad inom ramen för en befordringsomgång ogiltigförklarad, på grund av att dennes namn inte fanns upptaget i denna förteckning, och i andra hand att få tilldelningen av befordringspoäng beträffande sökanden ogiltigförklarad, inte kan upptas till sakprövning när sökanden i sina inlagor inte har anfört några konkreta omständigheter rörande sin personliga situation i förhållande till den ifrågavarande befordringsomgången, såsom bland annat lönegrad, antalet tjänsteår i lönegraden, det sammanlagda antalet befordringspoäng som erhållits och i de olika kategorierna samt den befordringsgräns som tillämpas för den berörda lönegraden. Det har således inte framkommit på vilket sätt denne har ett personligt intresse av att väcka talan.

När sökanden i sina inlagor för övrigt uttrycker sig i allmänna och abstrakta termer för att bland annat ifrågasätta tilldelningen av befordringspoäng i vissa kategorier utan att ange i vilken mån denna tilldelning påverkar sökandens intressen, utan att åberopa sitt särskilda fall och utan att fastställa ett samband mellan de invändningar som han åberopar och hans personliga situation, rör dessa invändningar inte hans personliga rättsliga situation utan den allmänna situationen för personalen på sökandens institution, och kan inte läggas till grund för ett upptagande av talan till sakprövning. En tjänsteman har nämligen inte rätt att föra talan för rättsintresset eller för institutionernas sak och han kan till stöd för en talan om ogiltigförklaring endast åberopa invändningar som rör hon personligen.

(se punkterna 28–32 och 36)

Hänvisning till domstolen den 30 juni 1983, 85/82, Schloh mot rådet, REG 1983, s. 2105, punkt 14; förstainstansrätten den 25 september 1991, Sebastiani mot parlamentet, T‑163/89, REG 1991. s. II‑715, punkt 25