Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour de cassation (Belgien) den 23 december 2011 - Martin y Paz Diffusion SA mot David Depuydt och Fabriek van Maroquinerie Gauquie SA
(Mål C-661/11)
Rättegångsspråk: franska
Nationell domstol
Cour de cassation
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Martin y Paz Diffusion SA
Motparter: David Depuydt och Fabriek van Maroquinerie Gauquie SA
Tolkningsfrågor
1.1 Ska artiklarna 5.1 och 8.1 i rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar tolkas så, att den ensamrätt som är knuten till det registrerade varumärket inte längre kan göras gällande av varumärkesinnehavaren mot tredje man, för samtliga varor som avses vid registreringen,
när varumärkesinnehavaren under lång tid har delat upp rätten att använda sig av varumärket med denne tredje man inom ramen för en form av samägande för en del av de avsedda varorna?
när varumärkesinnehavaren, i samband med denna uppdelning av rätten att använda sig av varumärket, gett tredje man sitt oåterkalleliga samtycke till att denne tredje man använder varumärket för dessa varor?
1.2 Ska dessa artiklar tolkas så, att tillämpningen av en nationell bestämmelse - såsom en bestämmelse om att innehavaren av en rättighet inte får utnyttja sin rättighet på ett sätt som är att betrakta som vårdslöst eller som rättsmissbruk - kan leda till att varumärkesinnehavaren slutligt förhindras att utnyttja denna ensamrätt för en del av de avsedda varorna? Eller ska dessa artiklar tolkas så, att denna nationella bestämmelse ska tillämpas på så sätt att endast andra sanktionsåtgärder kan vidtas mot detta utnyttjande som är att betrakta som vårdslöst eller som rättsmissbruk?
2.1 Ska artiklarna 5.1 och 8.1 i rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar tolkas så, att den nationella domstolen - då innehavaren av ett registrerat varumärke återtar sitt åtagande gentemot tredje man att inte använda varumärket för vissa varor, och därigenom själv har för avsikt att börja använda sig av varumärket igen - ändå slutligt kan förbjuda varumärkesinnehavaren att själv börja använda sig av varumärket igen, av det skälet att varumärkesinnehavaren på så sätt ägnar sig åt illojal konkurrens, eftersom det skulle innebära att varumärkesinnehavaren drar fördel av reklam som tredje man tidigare investerat i för varumärket, och att det skulle kunna leda till förväxling hos omsättningskretsen. Eller ska dessa bestämmelser tolkas så, att den nationella domstolen ska vidta en annan sanktionsåtgärd som inte slutligt hindrar varumärkesinnehavaren från att börja använda sig av varumärket igen?
2.2 Ska dessa artiklar tolkas så, att det är berättigat att slutligt förbjuda varumärkesinnehavaren att använda varumärket om tredje man sedan flera år gjort investeringar för att informera allmänheten om de varor beträffande vilka tredje man fått samtycke från varumärkesinnehavaren till att använda detta varumärke?
____________1 - EGT L 40, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178.