TRIBUNALENS DOM (nionde avdelningen)
den 5 november 2014 (*)
”Offentlig upphandling av tjänster – Anbudsförfarande – Datortjänster innefattande programvaruutveckling, underhåll, rådgivning och stöd avseende olika typer av IT‑applikationer – Förkastande av ett anbud från en anbudsgivare – Onormalt lågt anbud – Artikel 139.1 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 – Motiveringsskyldighet – Val av rättslig grund – Maktmissbruk”
I mål T‑422/11,
Computer Resources International (Luxembourg) SA, Dommeldange (Luxemburg), företrädd av advokat S. Pappas,
sökande,
mot
Europeiska kommissionen, inledningsvis företrädd av S. Delaude och D. Calciu, därefter av S. Delaude, båda i egenskap av ombud, biträdda av advokat E. Petritsi,
svarande,
angående en talan om ogiltigförklaring av det beslut som Europeiska unionens publikationsbyrå meddelade den 22 juli 2011 att inte välja de anbud som lämnats av ett konsortium bestående av sökanden och ett annat bolag i delarna 1 och 3 i anbudsförfarande AO 10340 Datortjänster – programvaruutveckling, underhåll, rådgivning och stöd avseende olika typer av IT‑applikationer (EUT 2011/S 66‑106099), och tilldela ramavtalen till andra anbudsgivare,
meddelar
TRIBUNALEN (nionde avdelningen),
sammansatt av tillförordnade ordföranden O. Czúcz samt domarna I. Pelikánová och A. Popescu (referent),
justitiesekreterare: handläggaren C. Kristensen,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 25 juni 2014,
följande
Dom
Bakgrund till tvisten
1 I meddelande om upphandling av den 5 april 2011, vilket offentliggjordes i tillägget till Europeiska unionens officiella tidning (EUT 2011/S 66-106099), med en rättelse offentliggjord i EUT 2011/S 70-113065, inledde Europeiska unionens publikationsbyrå upphandlingsförfarandet AO 10340 (”Datortjänster – programvaruutveckling, underhåll, rådgivning och stöd avseende olika typer av IT‑applikationer”).
2 Av meddelandet om upphandling framgick att datatjänsterna delades in i fyra delar. De två delar som är aktuella i denna dom är del 1 som avser ”stöd och specialiserade administrativa applikationer”, och del 3 som avser ”produktions- och mottagningskedjor”.
3 Syftet med anbudsinfordran var att för varje del sluta nya ramavtal för tjänster, vilka skulle ersätta de utgående ramavtalen. Publikationsbyrån hade i sina specifikationer preciserat att anbudsgivarna för varje del skulle väljas ut i enlighet med kaskadsystemet och att ramavtal skulle ingås för fyra år med de anbudsgivare som gett de tre ekonomiskt mest fördelaktiga buden, ordnade utifrån bästa kvalitet för pengarna.
4 I meddelandet om upphandling och specifikationerna föreskrevs att anbuden för varje del skulle bedömas utifrån kriterierna i specifikationerna. För varje anbud skulle det fastställas i vilken utsträckning det uppfyllde nämnda kriterier, och de tre antagna anbuden skulle vara de som erbjöd bäst kvalitet för pengarna. Kvaliteten, det vill säga teknisk utvärdering, räknades som 50 procent och priset, det vill säga ekonomisk utvärdering, för 50 procent (punkt 2.9 i specifikationerna).
5 Sökanden, Computer Resources International (Luxembourg) SA, och Intrasoft International SA lämnade inom ramen för ett konsortium (nedan kallat konsortiet) anbud för delarna 1 och 3 (nedan kallade sökandens anbud).
6 Publikationsbyrån riktade den 27 juni 2011 en begäran om information till konsortiet genom sökanden. Konsortiet ombads förklara hur priset per arbetsdag per anställd hade beräknats i de finansiella anbuden. Frågan uppkom vid närmare granskning av priset och publikationsbyrån pekade på att det kunde anses vara onormalt lågt i den mening som avses i artikel 139 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 357, s. 1) (nedan kallade genomförandebestämmelserna).
7 Den 29 juni 2011 besvarade sökanden, i egenskap av ombud för konsortiet, publikationsbyråns begäran om information av den 27 juni 2011 (nedan kallat svaret av den 29 juni 2011). Sökanden angav att det i anbudet angivna priset per arbetsdag per anställd kunde förklaras med konsortiets interna organisation och optimeringen av balansen mellan konsortiets verksamhet i Luxemburg och Rumänien. Konsortiet hade följt luxemburgisk och rumänsk arbetslagstiftning, särskilt vad avser minimilöner. Vad gäller konsortiets verksamhet i Rumänien tillade sökanden att minimilönen, med hänsyn till att kontraktet skulle löpa i fyra år, hade fördubblats med beaktande av inflationen i den medlemsstaten. Sökanden gav publikationsbyrån detaljerad information om att den hade följt de båda nationella arbetslagstiftningarna vid avgivande av sina anbud.
8 I skrivelse av den 22 juli 2011 (nedan kallat det angripna beslutet) underrättade publikationsbyrån sökanden, i egenskap av företrädare för konsortiet, dels om att den förkastade konsortiets anbud i delarna 1 och 3 på grund av att de ansågs onormalt låga, dels om namnet på de anbudsgivare vilkas anbud hade valts ut. Publikationsbyrån angav även att konsortiet kunde begära kompletterande information om varför dess anbud förkastades.
9 I skrivelse av den 25 juli 2011 underrättade sökanden publikationsbyrån om att bolaget inte var införstått med det angripna beslutet samtidigt som det begärde förklaringar bland annat vad avser de kriterier varigenom sökandens anbud ansågs vara onormalt låga. Sökanden anmodade publikationsbyrån att för delarna 1 och 3 tillställa sökanden de tekniska utvärderingarna av sökandens anbud och de anbud som hade godtagits enligt kaskadsystemet, liksom de poäng som dessa anbud tilldelats. Sökanden efterfrågade även en bekräftelse på att ”det onormalt låga anbudet enbart avsåg de externa priserna [det vill säga priserna för tjänster som ska tillhandahållas utanför publikationsbyråns lokaler], eftersom de interna priserna [det vill säga priserna för tjänster som ska tillhandahållas i publikationsbyråns lokaler var] samma som dem som [hade] föreslagits och antagits” i anbud som hade getts i tidigare anbudsförfaranden och som hade antagits av den upphandlande myndigheten. Sökanden gjorde slutligen gällande att de genomsnittliga externa priserna var högre i det nu aktuella anbudsförfarandet än de genomsnittliga priser som lades fram i ett tidigare anbudsförfarande, i vilket de inte hade förkastats såsom onormalt låga.
10 Den 27 juli 2011 tillbakavisade publikationsbyrån dessa ifrågasättanden och tillställde sökanden utdrag ur utvärderingsrapporten, varav ett utdrag avsåg skälen till att sökandens anbud ansågs vara onormalt låga med anledning av priset. Av detta utdrag framgick att de förklaringar som sökanden gav i egenskap av företrädare för konsortiet i sitt svar av den 29 juni 2011 (nedan kallade förklaringarna av den 29 juni 2011) avseende tillhandahållandet av tjänster och personalens stationering i Rumänien, motsade anbuden och kunde därför inte godtas. De andra utdragen ur utvärderingsrapporten innehöll information om utvärderingen av anbud som getts av sökanden och utvalda anbudsgivare. Publikationsbyrån bedömde i övrigt att sökandens anbud inte kunde jämföras med anbud i tidigare anbudsförfaranden och att, i vart fall, vissa av sökandens jämförelser var felaktiga.
Förfarandet och parternas yrkanden
11 Genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 5 augusti 2011 väckte sökanden förevarande talan.
12 Genom särskild handling som inkom till tribunalens kansli samma dag ansökte sökanden med stöd av artikel 114.1 i tribunalens rättegångsregler om interimistiska åtgärder.
13 Sedan Europeiska kommissionen och publikationsbyrån på begäran av tribunalens kansli bekräftat att kommissionen var att se som enda svarande i målet, godkände tribunalen (andra avdelningen) i beslut av den 28 september 2011 att partställningen korrigerades vad avsåg svaranden.
14 Genom beslut av den 5 oktober 2011, Computer Resources International (Luxembourg), T‑422/11 R (EU:T:2011:566), avslog tribunalens ordförande sökandens ansökan om interimistiska åtgärder med motiveringen att sökanden inte visat att det förelåg risk för att sökanden, om de begärda interimistiska åtgärderna inte vidtogs, skulle åsamkas en allvarlig och irreparabel skada.
15 I samband med att sammansättningen av tribunalens avdelningar ändrades, förordnades referenten att tjänstgöra på nionde avdelningen, varför målet tilldelades denna avdelning.
16 På grundval av referentens rapport beslutade tribunalen (nionde avdelningen) att inleda det muntliga förfarandet. Eftersom en ledamot av nionde avdelningen hade fått förhinder, utsåg tribunalens ordförande i enlighet med artikel 32.3 i rättegångsreglerna en annan domare, så att avdelningen blev beslutför. Parterna utvecklade sin talan och svarade på tribunalens frågor vid förhandlingen den 25 juni 2014.
17 Sökanden har yrkat att tribunalen ska
– ogiltigförklara det angripna beslutet, och
– förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
18 Kommissionen har yrkat att tribunalen ska
– ogilla överklagandet, och
– förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna.
Rättslig bedömning
19 Sökanden har åberopat tre grunder till stöd för sin talan. Som första grund har det gjorts gällande åsidosättande av en väsentlig formföreskrift. Den andra grunden avser åsidosättande av tillämpligt förfarande. Såvitt avser den tredje grunden har sökanden gjort gällande maktmissbruk eller felaktig rättslig grund.
20 Publikationsbyrån förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning i fråga om vad som ska beaktas vid ett beslut att sluta avtal efter anbudsinfordran. Tribunalens prövning ska därför begränsas till att avse en kontroll av att reglerna för handläggning och för motivering har följts, att uppgifterna om de faktiska omständigheterna är materiellt riktiga, och att det inte har förkommit någon allvarligt och uppenbart oriktig bedömning eller maktmissbruk (se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 december 2011, Evropaïki Dynamiki/kommissionen, T‑377/07, EU:T:2011:731, punkt 22 och där angiven rättspraxis).
Grunden avseende åsidosättande av en väsentlig formföreskrift
21 Sökanden har gjort gällande att för det fall ett anbud förkastas på grund av att det däri lämnade priset är onormalt lågt ska det uttryckligen motiveras enligt artikel 139 i genomförandebestämmelserna. Motiveringen ska motsvara det specifika skäl som beslutet att förkasta anbudet grundar sig på. Det angripna beslutet innehöll emellertid ingen motivering avseende de specifika skäl som den upphandlande myndigheten beaktade när den slöt sig till att sökandens anbud var onormalt låga. En väsentlig formföreskrift åsidosattes således i det angripna beslutet, vilket inte kan avhjälpas genom hänvisning till andra handlingar.
22 Kommissionen har gjort gällande att sökandens argumentation saknar grund.
23 Sökandens grund i denna del får förstås så att den i huvudsak gör gällande ett åsidosättande av motiveringsskyldigheten i det angripna beslutet.
24 När Europeiska unionens institutioner ges stort utrymme för skönsmässig bedömning bör dock särskilt stor vikt läggas vid att de garantier som tillhandahålls av unionens rättsordning i fråga om administrativa förfaranden uppfylls. Dessa garantier innebär bland annat att den behöriga institutionen är skyldig att i tillräcklig omfattning motivera sina beslut. Det är endast under sådana förhållanden som domstolen kan pröva om de faktiska och rättsliga omständigheter som är av betydelse för utövandet av den skönsmässiga befogenheten föreligger (se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 november 1991, Technische Universität München, C‑269/90, EU:C:1991:438, punkt 14, dom av den 10 september 2008, Evropaïki Dynamiki/kommissionen, T‑465/04, EU:T:2008:324, punkt 54).
25 I ett förfarande vid offentlig upphandling är det artikel 100.2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, s. 1) (nedan kallad budgetförordningen), och artikel 149 i genomförandebestämmelserna som föreskriver vad som omfattas av den motiveringsskyldighet som ankommer på den upphandlande myndigheten gentemot den anbudsgivare som inte har valts ut i ett förfarande vid offentlig upphandling. Det är inte, såsom sökanden verkar göra gällande, artikel 139 i genomförandebestämmelserna, vilken avser det förfarande som gäller för den upphandlande myndigheten innan den förkastar ett anbud som den bedömer vara onormalt lågt.
26 Det följer av artikel 100.2 i budgetförordningen och artikel 149 i genomförandebestämmelserna liksom av fast rättspraxis att den upphandlande myndigheten ska anses ha uppfyllt sin motiveringsskyldighet om den till att börja med omedelbart meddelar de anbudsgivare som fått avslag anledningen till varför deras anbud har förkastats och sedan till varje anbudsgivare som har avgett ett giltigt anbud, och vilka uttryckligen begärt detta, inom 15 kalenderdagar från det att anbudsgivarens skriftliga begäran inkommit meddelar upplysningar om och fördelarna med det anbud som antagits samt namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 9 september 2010, Evropaïki Dynamiki/ECNN, T‑63/06, EU:T:2010:368, punkt 111 och där angiven rättspraxis, och av den 12 december 2012, Evropaïki Dynamiki/Efsa, T‑457/07, EU:T:2012:671, punkt 45).
27 Detta tillvägagångssätt överensstämmer med syftet med den motiveringsskyldighet som anges i artikel 296 andra stycket FEUF, enligt vilken det klart och tydligt ska framgå hur den institution som har antagit rättsakten har resonerat, så att de som berörs därav kan få kännedom om skälen för den vidtagna åtgärden och så att domstolen ges möjlighet att utöva sin prövningsrätt (domarna i de ovan i punkt 26 nämnda målet Evropaïki Dynamiki/ECNN, EU:T:2010:368, punkt 112 och där angiven rättspraxis, och Evropaïki Dynamiki/Efsa, EU:T:2012:671, punkt 46 och där angiven rättspraxis).
28 Det ska erinras om att frågan huruvida kravet på motivering är uppfyllt ska bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, särskilt rättsaktens innehåll, de anförda skälen och det intresse av att få förklaringar som de vilka rättsakten är riktad till, eller andra personer som direkt eller personligen berörs av den, kan ha (se dom av den 2 april 1998, kommissionen/Sytraval och Brink’s France, C‑367/95 P, EU:C:1998:154, punkt 63 och där angiven rättspraxis, och domen i det ovannämnda målet Evropaïki Dynamiki/kommissionen, punkt 24, EU:T:2008:324, punkt 49).
29 För att avgöra om publikationsbyrån har uppfyllt kravet på motivering ska det angripna beslutet, som innehåller beslutet att förkasta sökandens anbud, prövas. Det finns även anledning att pröva skrivelsen av den 27 juli 2011, som tillställdes sökanden inom den tid som anges i artikel 149.3 i genomförandebestämmelserna som svar på sökandens uttryckliga begäran av den 25 juli 2011 att erhålla ytterligare upplysningar avseende det angripna beslutet.
30 Genom skrivelse av den 22 juli 2011 meddelade publikationsbyrån sökanden skälet till att den förkastade bolagets anbud, nämligen att de var onormalt låga. Publikationsbyrån underrättade även sökanden om att den kunde erhålla ytterligare upplysningar om skälen till att anbuden inte antogs.
31 Såsom anges i punkt 10 ovan, uppgav publikationsbyrån för sökanden i skrivelsen av den 27 juli 2011, sedan sökanden begärt förklaringar, att dess anbud inte kunde jämföras med anbud i tidigare anbudsförfaranden och att, i vart fall, vissa av sökandens jämförelser var felaktiga. Publikationsbyrån tillställde sökanden ett utdrag ur utvärderingsrapporten, där det framgick varför sökandens anbud bedömdes vara onormalt låga med anledning av priset.
32 I utdraget ur utvärderingsrapporten framgick att förklaringarna av den 29 juni 2011 inte hade undanröjt tvivlen gällande de föreslagna priserna i sökandens anbud.
33 Denna slutsats nåddes till att börja med sedan fyra uppgifter som sökanden gett i konsortiets namn och för dess räkning citerats eller återgetts enligt följande.
”1. ʼVårt konsortium har kunnat optimera och balansera verksamheten i Luxemburg och verksamheten ´near [shore]/off shore´ i Rumänienʼ,
2. ’Närhet till personal: föreslagen personal kommer att vara stationerad antingen i Luxemburg (externt/internt), för att säkerställa en närhet, som är av synnerlig vikt för projektet, eller i Rumänien (externt)’,
3. [Konsortiet] har själv beräknat en minimidagslön för Luxemburg om 138 euro,
4. ʼRealistiska allmänna omkostnader: konsortiets allmänna omkostnader ingår (administration, infrastrukturkostnader, rese- och levnadsomkostnader för de personer som är ´near shore/off shore´, kostnader för företagets förvaltning, anläggningskostnader, kostnader för allmän infrastruktur m.m.).ʼ”
34 Vidare angavs det i utdraget ur utvärderingsrapporten vad avser punkterna 1 och 2 (”AD 1 + 2”) (se punkt 33 ovan) att verksamheten ”near [shore]/off shore” i Rumänien inte nämndes i sökandens anbud och att all föreslagen personal befann sig i Luxemburg. Det angavs vidare i den del av nämnda anbud som avser den tekniska kvaliteten på den föreslagna personalen att ”[a]lla föreslagna tekniska kandidater uppfyllde villkoren om minst tre års universitetsutbildning och lika lång erfarenhet” och att ”samtliga [arbetade] inom pendlingsavstånd från [publikationsbyrån]”.
35 Vad gäller punkterna 2 och 3 (”AD 2 + 3”) (se punkt 33 ovan), angavs det att vissa priser som konsortiet föreslog per arbetsdag per anställd för externa tjänster, nämligen ”INF-SYS-TRAI – 105 euro” och ”INF-SYS-END-USE-SUP – 105 euro”, var lägre än den lägsta dagslönen i Luxemburg, såsom den hade beräknats av sökanden i svaret av den 29 juni 2011.
36 Vad gäller punkt 4 (”AD 4”) preciserades det att utvärderingskommittén ”tvivlade på att en högt kvalificerad ANA-PROG [skulle godta] att arbeta för minimilönen” och att, tvärtemot sökandens påståenden i svaret av den 29 juni 2011, de allmänna omkostnaderna inte kunde inräknas i priset per arbetsdag per anställd.
37 I utdraget ur utvärderingsrapporten fanns även två allmänna anmärkningar varigenom utvärderingskommittén uttryckte tvivel att de anställda ”PRO-MAN” och ”TEC‑CONS”, vilka var högt kvalificerade, skulle vara beredda att arbeta externt för 200 respektive 210 euro per arbetsdag per anställd.
38 I nämnda utdrag fanns slutligen slutsatsen att förklaringarna av den 29 juni 2011, som avsåg platsen för tjänsterna och personalens stationering, stod i strid med sökandens anbud och därför inte kunde antas.
39 Med beaktande av det angripna beslutet och publikationsbyråns skrivelse av den 27 juli 2011, hade sökanden möjlighet att ta del av de precisa skälen till beslutet att inte anta anbuden. Publikationsbyrån ger nämligen en tydlig motivering till beslutet att förkasta anbuden dels genom att lyfta fram de förklaringar som den bedömde som nya i förhållande till anbuden och de motsägelser som den ansåg fanns mellan anbuden och förklaringarna av den 29 juni 2011, dels genom att ta upp att den uppfattade anbuden som onormalt låga med anledning av priset.
40 Publikationsbyrån fann således att sökandens anbud grundades på personal i Luxemburg som arbetade inom pendlingsavstånd från publikationsbyrån, och inte på personal i Rumänien och de tjänster som tillhandahölls i den medlemsstaten. Av detta drog publikationsbyrån slutsatsen att nämnda anbud var onormalt låga dels eftersom de angivna lönerna för vissa av profilerna var lägre än den lägsta dagslönen i Luxemburg, såsom den hade beräknats av sökanden i svaret av den 29 juni 2011, dels eftersom det för andra profiler inte var ekonomiskt sett realistiskt att den i anbuden föreslagna personalen skulle godta att arbeta i Luxemburg för den föreslagna lönen.
41 Mot bakgrund av det anförda har publikationsbyrån i sina skrivelser och i utdraget ur utvärderingsrapporten bilagd skrivelsen av den 27 juli 2011 i tillräcklig mån motiverat varför den förkastade sökandens anbud. Publikationsbyrån uppfyllde därför de villkor som föreskrivs i artikel 100.2 i budgetförordningen och artikel 149 i genomförandebestämmelserna.
42 Denna slutsats påverkas inte av sökandens argument enligt vilket det saknar betydelse att sökanden kunde informeras om egenskaperna och fördelarna med de antagna anbuden, eftersom beslutet att förkasta anbuden inte grundades på en jämförelse mellan dessa anbud och de anbud som antogs.
43 Publikationsbyrån har nämligen i det angripna beslutet upplyst sökanden om möjligheten att bli underrättad om de antagna anbudens egenskaper och fördelar. Om sökanden inte hade varit intresserad av uppgifterna, så hade sökanden inte behövt efterfråga desamma. Enligt artikel 100.2 i budgetförordningen och artikel 149.3 i genomförandebestämmelserna var publikationsbyrån dock skyldig att upplysa sökanden om denna möjlighet.
44 Sökandens argumentation om att det angripna beslutet har åsidosatt ett väsentligt krav i artikel 147.3 i genomförandebestämmelserna påverkar vidare inte omständigheten att avslaget av sökandens anbud är tillräckligt motiverat. Enligt sökanden är det visserligen så, att beslutet som anges i den bestämmelsen endast behöver ange varför ett anbud inte uppfyller urvalskriterierna eller varför ett anbud inte är det bästa med beaktande av tilldelningskriterierna. Emellertid finns det enligt sökanden en särskild bestämmelse för det fall ett anbud förkastas på grund av att det är onormalt lågt. Det angripna beslutet har således åsidosatt detta väsentliga krav.
45 Denna invändning ska avfärdas utan att det finns anledning att uttala sig om huruvida den kan tas upp till sakprövning, vilket upptagande kommissionen har bestritt. Artikel 147 i genomförandebestämmelserna avser, såsom anges i dess rubrik, utvärderingsresultaten. Punkterna 1 och 2 i artikeln rör utvärderingsprotokoll medan punkt 3 i artikeln avser den upphandlande myndighetens beslut. Visserligen anges i artikel 147.3 i genomförandebestämmelserna de uppgifter som ska finnas med i beslutet. I bestämmelsen föreskrivs emellertid inte att dessa uppgifter ska preciseras i den skrivelse varigenom beslutets innehåll delges de anbudsgivare som inte väljs ut. Kontakterna mellan den upphandlande myndigheten och anbudsgivarna, bland annat de som inte valts ut, liksom innehållet i kontakterna regleras nämligen i artikel 149 i genomförandebestämmelserna. Artikel 147 i genomförandebestämmelserna saknar således betydelse för frågan om vad den upphandlande myndighetens motivering till anbudsgivare som inte väljs ut ska innehålla vad beträffar den skrivelse varigenom innehållet i den upphandlande myndighetens beslut delges dessa anbudsgivare.
46 Mot bakgrund av ovan angivna skäl kan talan inte vinna bifall såvitt avser denna grund.
Grunden avseende åsidosättande av det tillämpliga förfarandet
47 Sökanden har i denna grund huvudsakligen gjort gällande att förfarandet i artikel 139.1 i genomförandebestämmelserna har åsidosatts och mer allmänt att artikeln har åsidosatts, eftersom sökanden bestritt att det skulle finnas grund för beslutet att förkasta dess anbud med anledning av att de varit onormalt låga.
48 Kommissionen har bestritt sökandens argumentation.
49 I artikel 139.1 i genomförandebestämmelserna anges att om det i en viss upphandling förekommer anbud som verkar vara onormalt låga, ska den upphandlande myndigheten, innan den förkastar dessa anbud av endast detta skäl, skriftligen begära sådana förtydliganden om anbudens sammansättning som den anser sig behöva, och granska anbudets innehåll mot bakgrund av dessa förtydliganden.
50 Om tribunalen skulle bedöma att det finns en motivering till varför sökandens anbud förkastades i skrivelsen av den 27 juli 2011, har sökanden påpekat att publikationsbyråns skäl i skrivelsen att förkasta anbuden var att de föreslagna priserna var onormalt låga. Den motivering som publikationsbyrån ska ha lagt till med hänvisning till utvärderingskommitténs utvärderingsrapport saknar emellertid samband med det skälet och är irrelevant. Sökanden har härvid citerat följande slutsats i rapporten: ”den information som konsortiet har lämnat i sitt svar angående platsen för tjänsterna och personalens stationering stod i strid med [anbuden] och [hade därför inte kunnat] antas”.
51 Genom den första invändningen har sökanden i huvudsak gjort gällande att motiveringen i utvärderingsrapporten till varför dess anbud förkastades saknar samband med det skäl att förkasta anbuden som nämns i det angripna beslutet.
52 Denna invändning kan inte godtas.
53 I den utsträckning sökanden menar att dess anbud har förkastats av ett annat skäl än att priset i desamma var onormalt lågt, hör prövningen av denna invändning till den grund som avser att den rättsliga grunden för det angripna beslutet är felaktig.
54 Tribunalen har vid prövningen av den första grunden redan funnit att publikationsbyrån lämnat en tillräckligt detaljerad motivering av skälet till att förkasta sökandens anbud. Publikationsbyrån angav nämligen de precisa skälen till varför förklaringarna av den 29 juni 2011 inte hade undanröjt tvivlen gällande de föreslagna priserna i sökandens anbud och varför den bedömde att anbuden var onormalt låga med anledning av dessa priser (se punkterna 39–46 ovan).
55 Det finns slutligen anledning att läsa slutsatsen i utdraget ur utvärderingsrapporten som citeras av sökanden i sitt sammanhang (se punkterna 32–38 ovan). Utdraget börjar med att utvärderingskommittén, sedan den granskat svaret av den 29 juni 2011, dragit slutsatsen att sökandens anbud skulle förkastas på grund av ett onormalt lågt pris. Därefter följer en granskning av förklaringarna av den 29 juni 2011 avseende de priser som den upphandlande myndigheten bedömde vara onormalt låga. I granskningen understryks de motsägelser som finns mellan nämnda förklaringar och sökandens anbud, vilka medför att de föreslagna priserna för vissa profiler framstår som ekonomiskt orealistiska och att vissa kostnader inte ingår i priserna. Utdraget avslutas med den av sökanden citerade slutsatsen, som sammanfattar skälen till att förklaringarna av den 29 juni 2011 inte kunde beaktas på grund av att de motsade innehållet i sökandens anbud. Till skillnad från vad sökanden har gjort gällande var denna slutsats inte irrelevant i förhållande till skälet att förkasta dess anbud, det vill säga anbudens onormalt låga pris, och den motivering som publikationsbyrån lade till med hänvisning till utvärderingskommitténs utvärderingsrapport saknade inte samband med nämnda skäl.
56 Vidare har sökanden gjort gällande att den omständigheten att utvärderingskommittén inte beaktade sökandens förtydliganden i svaret av den 29 juni 2011 utgjorde ett åsidosättande av artikel 139 i genomförandebestämmelserna och rättspraxis. Sökanden hävdar med anledning av att dess förklaringar inte beaktades, att det inte fanns ett ändamålsenligt åsiktsutbyte, utan snarare en monolog från publikationsbyråns sida. Visserligen har sökanden medgett att den upphandlande myndigheten inte är skyldig att föra en dialog utan ände med en anbudsgivare, men menar att myndigheten ska bereda anbudsgivaren möjlighet att förtydliga sitt anbud.
57 Det ska inledningsvis erinras om att det framgår av bestämmelserna i artikel 139.1 i genomförandebestämmelserna att den upphandlande myndigheten är skyldig att ge anbudsgivaren möjlighet att klargöra eller förtydliga sitt anbud, innan den förkastar detsamma, om den anser att ett anbud är onormalt lågt. Skyldigheten att kontrollera huruvida ett anbud är seriöst uppkommer först då det föreligger tvivel avseende anbudets tillförlitlighet, mot bakgrund bland annat av att denna artikel huvudsakligen syftar till att förhindra att en anbudsgivare utesluts från förfarandet utan att ha haft möjlighet att förtydliga innehållet i sitt anbud, när detta verkar vara onormalt lågt (dom av den 11 maj 2010, PC‑Ware Information Technologies/kommissionen, T‑121/08, REU, EU:T:2010:183, punkt 72 och där angiven rättspraxis).
58 I den mån publikationsbyrån betvivlar tillförlitligheten av sökandens anbud, ska publikationsbyrån således ge sökanden möjlighet att förtydliga innehållet i de anbud som den bedömer vara onormalt låga.
59 Publikationsbyrån har fullgjort denna skyldighet i det föreliggande fallet.
60 Sökandens argument i repliken är tvetydiga i detta hänseende då den har medgett att den har beretts möjlighet att förklara innehållet i sina anbud, samtidigt som den antyder det motsatta. Som svar på en fråga ställd av tribunalen vid den muntliga förhandlingen, angav sökanden att den endast tillställdes ett föreläggande att avge förklaringar, vilket var otillräckligt för att anse att förfarandet i artikel 139 i genomförandebestämmelserna har iakttagits.
61 I enlighet med artikel 139.1 i genomförandebestämmelserna beredde emellertid publikationsbyrån sökanden möjlighet att förklara innehållet i sina anbud. Publikationsbyrån sände nämligen i skrivelse av den 27 juni 2011 en begäran om information till sökanden, såsom ombud för konsortiet, i vilken den ombads att förklara hur priset per arbetsdag per anställd hade beräknats i anbuden (se punkt 6 ovan). Sökanden besvarade denna begäran genom skrivelse av den 29 juni 2011.
62 I den mån sökanden har hävdat att publikationsbyrån tillställde den det angripna beslutet utan att bereda den tillfälle att lämna mer detaljerade och fullständiga förklaringar som svar på byråns tvivel, är det tillräckligt att konstatera att sökanden i repliken har medgett att publikationsbyrån inte behövde föra en dialog utan ände med konsortiet.
63 Slutligen, i den mån sökanden har bestritt att förklaringarna av den 29 juni 2011 har beaktats, framgår det av utdraget ur utvärderingsrapporten, som delgetts sökanden, att publikationsbyrån beaktade dem när den granskade dem och jämförde dem med sökandens anbud innan de förkastades (se punkterna 31–38 ovan).
64 Sökanden har således inte visat att förfarandet i artikel 139 i genomförandebestämmelserna har åsidosatts.
65 Sökanden anser vidare att publikationsbyråns förtydliganden av den omständigheten att byrån inte beaktade förklaringarna av den 29 juni 2011 saknar grund och gör gällande att publikationsbyrån ibland har tolkat dem fel.
66 På fråga från tribunalen har sökanden under den muntliga förhandlingen bekräftat att den genom invändningen gör gällande att den upphandlande myndigheten gjorde en oriktig bedömning av förklaringarna av den 29 juni 2011 och att det var oriktigt att förkasta sökandens anbud såsom varande onormalt låga i den mening som avses i artikel 139 i genomförandebestämmelserna.
67 Sökanden kan inte påstå att publikationsbyrån gjorde fel när den inskränkte sig till att förklara att de priser som hade föreslagits i anbud i tidigare anbudsförfaranden var irrelevanta av den anledningen att anbudsinfordringarna var oberoende av varandra.
68 Publikationsbyrån preciserade att utvärderingarna i varje anbudsinfordran är oberoende av varandra och att vissa av sökandens jämförelser med ett annat kontrakt var ovidkommande. Byrån lade dock till att jämförelserna dessutom var felaktiga och redovisade skälen härför. Enligt publikationsbyrån var de interna priserna i sökandens anbud och de som presenterats fyra år tidigare inte identiska. Vidare innehöll sökandens anbud, till skillnad från vad den har gjort gällande i sitt svar av den 29 juni 2011, inte lägre priser än de som fanns i de tidigare anbud som sökanden har angivit för bara de externa profilerna.
69 Publikationsbyrån gjorde rätt när den bedömde att en jämförelse mellan de priser som sökanden har föreslagit i sina anbud och priser som har föreslagits i andra anbudsförfaranden är ovidkommande. Tvärtemot sökandens påstående att inget tidigare fall är irrelevant när det rör sig om ”samma marknad”, ska innehållet i ett anbud prövas i förhållande till den anbudsinfordran i vilket den ingår.
70 Vidare har sökanden gjort gällande att utvärderingskommittén gjorde fel när den grundade sitt påstående att de ingivna uppgifterna inte undanröjt tvivlen gällande de föreslagna priserna på den omständigheten att all den personal som konsortiet föreslog befann sig i Luxemburg. Trots att det varken fanns en skyldighet eller åtagande att personalen skulle vara i Luxemburg, utgick utvärderingskommittén från att den av konsortiet föreslagna personalen skulle förbli där. Utvärderingskommittén fortsatte förfarandet utan att beakta förklaringarna av den 29 juni 2011, i vilka sökanden preciserade att vissa anställda i Luxemburg eventuellt skulle stationeras i Rumänien, i förekommande fall på deltid. Sökanden hade i sina anbud föreslagit att ha personal nära endast i direkt anslutning till projektets genomförande.
71 Utvärderingskommitténs påstående under referens ”AD 2 + 3” (se punkt 35 ovan), att ”vissa priser som [konsortiet] föreslog per arbetsdag per anställd för externa, nämligen INF-SYS-TRAI – 105 euro och INF-SYS-END-USE-SUP – 105 euro – [var] lägre än den lägsta dagslönen i Luxemburg, [såsom den hade beräknats av sökanden i svaret av den 29 juni 2011] ”, och ett liknande påstående under referens ”AD 4” (se punkt 36 ovan) är inte relevanta i sammanhanget, eftersom även om lönerna var förhållandevis låga för Luxemburg var avsikten att balansera dessa med de rumänska lönerna, som var avsevärt lägre.
72 Det ska anges att utvärderingskommittén bedömde att de priser som sökanden hade föreslagit i sina anbud för personalens löner var för låga för personer som arbetar i Luxemburg. För vissa föreslagna profiler understeg priserna minimilönen i Luxemburg, såsom den hade beräknats av sökanden i svaret av den 29 juni 2011. Vad gäller vissa andra föreslagna profiler ställde sig utvärderingskommittén tveksam till att högt kvalificerade anställda skulle arbeta för de angivna priserna.
73 Sökanden har visserligen inte bestritt att de i anbuden föreslagna priserna i båda fallen kan uppfattas som för låga för personal som arbetar i Luxemburg.
74 Sökanden har emellertid ifrågasatt utvärderingskommitténs bedömning enligt vilken anbuden hade ändrats om förklaringarna av den 29 juni 2011 hade beaktats. Sökanden har hävdat att den upphandlande myndigheten gjorde fel när den bedömde att det var obligatoriskt att i anbuden ange all den personal som kan komma att ha del i fullgörandet av kontraktet och att sökandens förklaringar utgjorde en ändring av dessa anbud.
75 Enligt sökanden var emellertid skyldigheten att i anbuden ange all den personal som kan komma att ha del i fullgörandet av kontraktet inte så tydlig som kommissionen verkade tro.
76 Sökanden gör gällande att det i punkt 4.3.3.4 (”Projektets genomförande”), ”i specifikationerna [föreskrevs] att endast den personal som den utvalda anbudsgivaren hade föreslagit i sitt anbud av [kommer] tillåtas att utföra de efterfrågade arbetsuppgifterna”. Punkten avsåg emellertid genomförandet av ett specifikt projekt i ramavtalet, nämligen beställningar eller upphandlingskontrakt utifrån tids- och resursöverväganden. Det fanns således tveksamheter om huruvida punkten i specifikationerna avsåg anbudsgivarens anbud i ramavtalet eller uppdragstagarens anbud i ett specifikt projekt.
77 Vidare har sökanden gjort gällande att den enda tolkningen av punkt 4.3.3.4 i specifikationerna som – med beaktande av klausulen 1.4.2 i ramavtalet enligt vilken kontrahenten ska avge förslag på fråga från den upphandlande myndigheten på en särskild beställning eller ett särskilt kontrakt (där förslaget ska innehålla meritförteckningen för de personer som föreslås för genomförandet och intyg på deras tillgänglighet) – är möjlig är att den avser denna särskilda beställning eller detta särskilda kontrakt. Den upphandlande myndigheten tolkade således bestämmelsen på ett felaktigt sätt och skulle inte ha bedömt att förklaringarna av den 29 juni 2011 inte kunde godtas.
78 Sökanden har även gjort gällande att även om tribunalen skulle finna att denna skyldighet avsåg ramavtalet, kan den i vart fall inte ses som en allmän skyldighet. Punkt 3 (”Personal och utbyte”) i punkt 4.3.3.4 i specifikationerna avsåg enbart projekt som omfattade tids- och resursöverväganden och inte projekt till fast pris.
79 Förklaringarna av den 29 juni 2011 avseende var de externa tjänsterna skulle tillhandahållas åsidosatte således inte skyldigheten att endast tillhandahålla sådan personal som angetts i sökandens anbud, eftersom en sådan skyldighet, om den nu finns, endast skulle avse projekt som omfattade tids- och resursöverväganden – vilka enligt administrationen endast skulle utgöra en liten del av projekten och således inte vara avgörande vid fastställande av det sammanlagda priset. Sökanden har följaktligen hävdat att den hade kunnat tillhandahålla tjänsterna till de i anbuden föreslagna priserna och kompensera de högre priserna, för projekt av denna typ med i anbuden angiven personal, med de lägre priserna för projekten till fast pris, vilka priser följer av de fördelaktiga villkoren i Rumänien. Förklaringarna av den 29 juni 2011 medförde således inte att sökandens anbud ändrades.
80 Det ska påpekas att utvärderingskommittén inte konsulterade de i anbuden föreslagna personernas meritförteckningar, men underströk att det inte fanns någon hänvisning i anbuden till konsortiets verksamhet i Rumänien.
81 Utvärderingskommittén underströk dessutom att all den personal som sökanden hade föreslagit i sina anbud befann sig i Luxemburg och att sökanden, i konsortiets namn och för dess räkning, hade preciserat att de föreslagna personerna arbetade inom pendlingsavstånd från publikationsbyrån. Sökanden har inte bestritt att påståendena är riktiga och vidgår att dess anbud inte nämner tillhandahållande av tjänster i Rumänien.
82 Förklaringarna av den 29 juni 2011 utgjorde således, till skillnad från vad sökanden har gjort gällande, en ändring av anbuden och kunde inte godtas.
83 Utan att behöva uttala sig i frågan om, såsom sökanden har gjort gällande, en anbudsgivare hade rätt att ändra de föreslagna personernas meritförteckningar när ramavtalet skulle ingås, räcker det att konstatera att det av sökandens anbud följde att samtliga föreslagna personer arbetade inom pendlingsavstånd från publikationsbyrån, vars säte är i Luxemburg. Varken meddelandet om upphandling eller specifikationerna uppställde emellertid något krav för sökanden att i sina anbud lämna ett sådant förslag på stationeringen av konsortiets personal. Förslaget ska således betraktas som en del i sökandens anbud.
84 Enligt punkt 1.10 i specifikationerna (”Anbudets giltighetstid”), är ett anbud giltigt i nio månader från fristen för att lämna in anbud och anbudsgivarna ska under den tiden bibehålla samtliga förhållanden som de anger i sina anbud. Såsom kommissionen har angivit följer det av punkt 1.9 i specifikationerna (”Allmänna villkor för att lämna anbud”), att ”anbudsgivaren är bunden av sitt anbud under genomförandet av kontraktat om anbudsgivaren blir utvald”. I punkt 2.7.2 in fine i specifikationerna (”Utvärdering av tekniska kriterier för tilldelning”), anges att ”om anbudsgivares anbud sträcker sig utöver de minimikrav som uppställs i de tekniska specifikationerna, är anbudsgivaren bunden av anbudet under genomförandet av kontraktet för det fall anbudsgivaren väljs ut”.
85 Sökanden kunde således inte ändra sitt förslag i anbuden avseende stationeringen av konsortiets personal utan att förändra villkoren i dessa anbud.
86 Det får anses att de personer som arbetar i Rumänien inte kan betraktas som personer som befinner sig inom pendlingsavstånd från och i närheten av Luxemburg.
87 Publikationsbyrån gjorde således rätt när den bedömde att förklaringarna av den 29 juni 2011, enligt vilka den föreslagna personalen inte nödvändigtvis skulle befinna sig inom pendlingsavstånd från publikationsbyrån, utan även befinna sig i Rumänien, utgjorde en ändring av sökandens anbud. Byrån drog den riktiga slutsatsen att den inte kunde beakta dessa förklaringar, eftersom sökanden inte heller hade bestritt att den upphandlande myndigheten inte kunde godta en ändring av anbuden i det skedet, i enlighet med artikel 99 budgetförordningen och artikel 148 i genomförandebestämmelserna varigenom ändringar av villkoren i de ursprungliga anbuden förbjuds (se, för ett liknande resonemang, dom av den 25 oktober 2012, Astrim och Elyo Italia/kommissionen, T‑216/09, EU:T:2012:574, punkt 95).
88 De priser som anges i sökandens anbud som lön till personalen behövde stämma överens med förslaget i nämnda anbud om personalens lokalisering. Sökanden förklarade emellertid priserna enbart med den omständigheten att om vissa anställda skulle arbeta i Luxemburg, så skulle de andra arbeta i Rumänien. Det ska erinras om att sökanden inte har bestritt att de i anbuden föreslagna priserna kan uppfattas som onormalt låga för personal som arbetar i Luxemburg.
89 Förklaringarna av den 29 juni 2011 kunde således inte undanröja publikationsbyrån tvivel vad avser de priser som föreslogs i sökandens anbud och som den uppfattade som onormalt låga.
90 Av detta följer att sökandens argument att det skulle saknas grund för beslutet att inte anta dess anbud på grund av att priserna i desamma var onormalt låga, inte kan godtas.
91 Denna slutsats påverkas inte av sökandens argument att den inte kunde ändra anbuden, eftersom förklaringarna inte avsåg dessa. Enligt sökanden gjorde den upphandlande myndigheten fel när den lade till ett urvalskriterium till kriterierna för tilldelning, och den handling varigenom nämnda kriterium uppfylldes kunde inte anses utgöra del av anbuden.
92 Sökanden har i detta hänseende hänvisat till artikel 138.2, artikel 137.1 och artikel 137.2 a i genomförandebestämmelserna. Sökanden har vidare åberopat rättspraxis varigenom de kriterier som inte syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet utan som huvudsakligen avser bedömningen av anbudsgivarnas förmåga att utföra projektet i fråga kan följaktligen inte anses utgöra ”kriterier för tilldelning” (dom av den 24 januari 2008, Lianakis m.fl., C‑532/06, REG, EU:C:2008:40, punkterna 29 och 30).
93 Sökanden gör härvid i huvudsak bedömningen att utvärderingskommittén lade till ett kriterium vid utvärderingen av anbuden avseende arbetslagens tekniska värde, vilket utgjorde ett urvalskriterium. Detta medförde att den handling som avsåg nämnda kriterium inte kunde anses utgöra del av sökandens anbud eller ändra dessa.
94 Det får anses att denna invändning har framställts för första gången i samband med repliken, utan att den föranletts av rättsliga eller faktiska omständigheter som framkommit först under förfarandet eller utgör en utvidgning av en grund som har åberopats i ansökan. Den ska därför avvisas med stöd av artikel 48.2 i rättegångsreglerna.
95 Mot bakgrund av ovan angivna skäl kan talan inte vinna bifall såvitt avser denna grund.
Grunden avseende maktmissbruk eller felaktig rättslig grund
96 Sökanden har gjort gällande att beslutet att förkasta dess anbud inte kunde grunda sig på artikel 139 i genomförandebestämmelserna och att det därför har en felaktig rättslig grund. Sökanden hävdar vidare att publikationsbyrån har använt förfarandet i den bestämmelsen i syfte att förkasta sökandens anbud och därigenom missbrukat förfarandet.
97 Kommissionen har bestritt att sökandens argumentation skulle vara välgrundad.
98 Sökanden har gjort gällande att artikel 139 i genomförandebestämmelserna enbart föreskriver att ett anbud kan förkastas om det framstår som onormalt lågt och att artikeln följaktligen inte kan användas för att utesluta en anbudsgivare på den grunden att den inte fullt ut har beskrivit konsortiets funktionssätt vad gäller personal.
99 Enligt sökanden har emellertid dess anbud förkastats enbart på grund av att de inte var tillräckligt fullständiga och detaljerade, eftersom de inte berörde den del av bolaget som använde sig av arbetskraft i Rumänien. I sin granskning av sökandens svar av en 29 juni 2011 ska utvärderingskommittén ha angett att ”den ovannämnda verksamheten ’utlokaliserad’ till Rumänien inte nämnts i sökandens anbud”. Detta utelämnande i sökandens anbud ska ha gett utvärderingskommittén tillräckligt utrymme för att bedöma om de i anbuden föreslagna priserna var onormalt låga. Enligt sökanden hade den enda möjliga anledningen att förkasta dess anbud i förekommande fall varit att förkasta dem på grundval av kriterierna för tilldelning.
100 Sökanden har i repliken anmärkt att kriterierna för tilldelning omfattar det tekniska värdet samt priset och att – vad beträffar priset – dess anbud var mycket bättre än andra anbud. Utvärderingsrapporten, som inte innehöll klassificeringen av priserna, gjorde det inte möjligt för sökanden att ta reda på om dess anbud erbjöd bäst kvalitet för pengarna. Sökanden bedömde därmed att det enda tillåtna sättet att förkasta dess anbud var genom att tillämpa kriterierna i meddelandet om upphandling, inbegripet utvärderingen av den sammantagna kvaliteten av konsortiets svar. Sökanden har medgett att dess anbud kan ha fått en lägre klassificering i förhållande till andra anbudsgivares anbud med hänsyn till otydligheter kring funktionssättet för konsortiets personal. Kriterierna för tilldelning avseende personal hade i vilket fall inte kunnat godtas som tilldelningskriterier, vilket hade satt i fråga lagenlighet av ett eventuellt beslut att förkasta konsortiets anbud.
101 Vidare har sökanden gjort gällande att dess anbud med hänsyn till förklaringarna av den 29 juni 2011, särskilt vad avser de ekonomiska villkoren för tillhandahållande av tjänster, inte kunde betraktas som onormalt låga.
102 Det ska först konstateras att utvärderingskommittén, till skillnad från vad sökanden har gjort gällande, inte prövade ett kriterium för tilldelning avseende personal när det fick uppgifter om lokaliseringen av den personal som konsortiet hade föreslagit och de angivna priserna. I det skedet av förfarandet begränsade sig kommittén till att kontrollera förhållandet mellan de priser som sökanden hade angett i sina anbud om personalens löner, sökandens förklaringar att priserna var knutna till personalens lokalisering, och förslagen i anbuden om personalens lokalisering.
103 Sökanden har felaktigt hävdat att det saknades vissa uppgifter i anbuden, då konsortiet inte lämnat någon fullständig beskrivning av dess funktionssätt ur personalsynvinkel.
104 Det får nämligen anses att den upphandlande myndigheten inte hade anledning att anta att det saknades uppgifter i sökandens anbud. Myndigheten gjorde rätt när den bedömde att sökanden hade ändrat uppgifterna om personalens lokalisering när den i sin egenskap av företrädare för konsortiet hade fått frågan om priset i anbuden. De uppgifterna hade tagits in i anbuden utan att det fanns någon sådan skyldighet i villkoren för anbudsinfordran eller specifikationerna (se punkt 83 ovan). Förklaringarna av den 29 juni 2011 kompletterade därför inte sökandens anbud, utan ändrade dem (se punkterna 82–87 ovan).
105 Eftersom utvärderingskommittén inte kunde beakta de uppgifter som sökanden lagt fram för konsortiets räkning utan att godta en ändring av sökandens anbud, var det inte möjligt att med hjälp av dessa uppgifter besvara den upphandlande myndighetens frågor om det angivna priset per arbetsdag per anställd. Eftersom dessa frågor förblev obesvarade förkastades anbuden med anledning av att priset i desamma var onormalt lågt. Här finns det anledning att erinra om att sökanden inte har visat att publikationsbyrån gjorde fel när den förkastade anbuden av detta skäl (se punkterna 90 och 95).
106 Sökandens argumentation att den inte kunde ta reda på om dess anbud erbjöd bäst kvalitet för pengarna och att det enda tillåtna sättet att i förekommande fall förkasta dess anbud var genom att tillämpa kriterierna i meddelandet om upphandling, inbegripet utvärderingen av den sammantagna kvaliteten av anbudsgivarnas svar, kan följaktligen inte godtas eftersom den är ovidkommande.
107 Eftersom sökandens anbud inte förkastades av något annat skäl än att priserna i dem var onormalt låga, vilar det angripna beslutet inte på någon felaktig rättslig grund och sökandens invändning kan således inte godtas.
108 Vidare har sökanden gjort gällande att prövningen av huruvida ett pris är onormalt lågt inte kan användas för att utesluta en anbudsgivare på den grunden att dess anbud är irrelevant. Enligt sökanden har publikationsbyrån i förevarande fall felaktigt tillämpat förfarandet i artikel 139 i genomförandebestämmelserna i syfte att förkasta sökandens anbud sedan sökanden visat att dess anbud inte var onormalt låga.
109 Tribunalen finner att sökanden inte kan vinna framgång med denna argumentation.
110 Enligt fast rättspraxis föreligger maktmissbruk när en nationell myndighet har utnyttjat sina befogenheter i syfte att uppnå andra mål än de som myndigheten har tilldelats befogenheter för. Ett beslut är behäftat med maktmissbruk endast om det på grundval av objektiva, relevanta och samstämmiga uppgifter kan antas att det har fattats i detta syfte (dom av den 13 november 1990 i mål C‑331/88, Fedesa m.fl., REG, EU:C:1990:391, punkt 24, av den 10 maj 2005 i mål C‑400/99, Italien/kommissionen, REG, EU:C:2005:275, punkt 38). När fler än ett mål eftersträvas är beslutet, även om det utöver de giltiga skälen innehåller ett skäl som inte går att rättfärdiga, inte behäftat med maktmissbruk eftersom huvudmålsättningen kvarstår (dom av den 21 december 1954 i mål 2/54, Italien/Höga myndigheten, REG, EU:C:1954:8, s. 73, 103, av den 21 september 2005 i mål T‑87/05, EDP/kommissionen, REG, EU:T:2005:333, punkt 87, och domen i det ovan i punkt 20 nämnda målet Evropaïki Dynamiki/kommissionen, EU:T:2011:731, punkt 109).
111 Sökanden har inte lämnat någon uppgift till stöd för sitt påstående att publikationsbyrån missbrukat förfarandet i artikel 139 i genomförandebestämmelserna i syfte att förkasta sökandens anbud.
112 Även om sökanden avser att med denna invändning göra gällande maktmissbruk på grund av att en felaktig rättslig grund har använts för att förkasta dess anbud, har sökanden inte kunnat visa att den upphandlande myndigheten har gjort ett sådant fel (se punkt 107 ovan).
113 Sökanden har inte lämnat någon uppgift som skulle kunna visa att publikationsbyrån har använt sin befogenhet för något annat ändamål än för att bestämma vilka anbud som skulle väljas ut.
114 Av detta följer att talan inte kan vinna bifall såvitt avser denna grund. Talan ska således ogillas i sin helhet.
Rättegångskostnader
115 Enligt artikel 87.2 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats.
116 Kommissionen har yrkat att sökanden ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom sökanden har tappat målet, ska denne ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet dem som avser det interimistiska förfarandet.
Mot denna bakgrund beslutar
TRIBUNALEN (nionde avdelningen)
följande:
1) Talan ogillas.
2) Computer Resources International (Luxembourg) SA ska ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet dem som avser det interimistiska förfarandet.
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 5 november 2014.
Underskrifter