Language of document : ECLI:EU:T:2014:631

Mål T‑151/11

Telefónica de España, SA

och

Telefónica Móviles España, SA

mot

Europeiska kommissionen

”Statligt stöd – Public service-radio – Stöd som Spanien planerar att genomföra till förmån för RTVE – Ändrad finansieringsmetod – Reklamintäkter ersätts av nya skatter för tv-programföretag och telekomoperatörer – Beslut som förklarar stödet förenligt med den inre marknaden – Processuella rättigheter – Nytt stöd – Ändring av en befintlig stödordning – Skatteåtgärd som utgör finansieringssätt för stödet – Förekomsten av ett nödvändigt samband mellan skatten och stödet – Intäkterna från skatten har en direkt inverkan på stödets storlek – Proportionalitet – Motiveringsskyldighet”

Sammanfattning – Tribunalens dom (tredje avdelningen) av den 11 juli 2014

1.      Talan om ogiltigförklaring – Upptagande till sakprövning – Ogillande av en talan i sak utan att pröva frågan om den kan tas upp till sakprövning – Unionsdomstolens bedömningsutrymme

(Artikel 263 FEUF)

2.      Stöd som ges av en medlemsstat – Prövning av klagomål – Inledande av ett formellt granskningsförfarande – Preliminär bedömning som med nödvändighet har en provisorisk karaktär – Möjlighet för berörda tredje parter att lämna synpunkter

(Artikel 108.2 FEUF; rådets förordning nr 659/1999, artiklarna 4.4, 6.1 och 7)

3.      Stöd som ges av en medlemsstat – Befintliga stöd och nya stöd – Åtgärd som ändrar en befintlig stödordning – Ändring som inte påverkar det väsentliga i stödordningen och som kan särskiljas från denna – Endast de delar av stödordningen som väsentligen påverkas av ändringen utgör nya stöd

(Artikel 108 FEUF; rådets förordning nr 659/1999, artikel 1 c; kommissionens förordning nr 794/2004)

4.      Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Räckvidd – Kommissionsbeslut angående statligt stöd – Motsägelse i motiveringen – Tillåtet – Villkor – Mottagaren kände till de verkliga skälen till beslutet och det fanns rättsligt stöd för avgörandet

(Artikel 107.1 FEUF och 296 FEUF)

5.      Stöd som ges av en medlemsstat – Bestämmelser i fördraget – Tillämpningsområde – Skatter som utgör finansieringssätt för en stödåtgärd – Avsaknad av ett nödvändigt samband mellan skatten och finansieringen av det beviljade stödet – Omfattas inte

(Artikel 107 FEUF och 108 FEUF)

6.      Talan om ogiltigförklaring – Legalitetskontroll – Kriterier – Endast beaktande av de faktiska och rättsliga omständigheter som förelåg när den ifrågasatta rättsakten antogs

(Artikel 263 FEUF)

7.      Konkurrens – Företag som har anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse – Kompensation för kostnader för public service-uppdraget – Bedömning av ett stöds förenlighet med den inre marknaden – Kriterier

(Artikel 106.2 FEUF och 107 FEUF)

8.      Konkurrens – Företag som har anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse – Kompensation för kostnader för public service-uppdraget – Medlemsstaternas utrymme för skönsmässig bedömning – Gränser – Kommissionens kontroll – Domstolsprövning – Gränser

(Artikel 106.2 FEUF; protokoll nr 29 som bifogats EU- och EUF-fördragen)

9.      Konkurrens – Företag som har anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse – Definition av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse – Medlemsstaternas utrymme för skönsmässig bedömning

(Artikel 106.2 FEUF; protokoll nr 29 som bifogats EU- och EUF-fördragen)

1.      Se domen.

(se punkterna 34 och 35)

2.      Inom ramen för det formella granskningsförfarandet enligt artikel 108.2 FEUF avseende en statlig åtgärd, vilket avser prövningen av huruvida åtgärden utgör ett statligt stöd, finns det inget som hindrar att berörda tredje parter yttrar sig inte bara när det gäller de tvivel som kommissionen nämnt i beslutet att inleda det formella granskningsförfarandet, utan också när det gäller andra egenskaper hos den granskade åtgärden. Det finns inget som hindrar att kommissionen, till följd av tvivel som framförts i yttranden från berörda tredje parter, genomför en mer ingående granskning, inhämtar ytterligare information och, i förekommande fall, ändrar sin ståndpunkt. Det framgår nämligen av artikel 4.4 och artikel 6.1 i förordning nr 659/1999 att beslutet att inleda det formella granskningsförfarandet omfattar en preliminär utvärdering som gör att kommissionen kan bilda sig en första uppfattning i frågan huruvida de granskade åtgärderna utgör ett stöd i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF och är förenliga med den inre marknaden. Ett sådant beslut är således endast av förberedande karaktär. Att de bedömningar som görs i beslutet att inleda det formella granskningsförfarandet nödvändigtvis måste vara av provisorisk karaktär bekräftas av artikel 7 i förordning nr 659/1999, i vilken det föreskrivs att kommissionen genom det slutgiltiga beslutet kan besluta att den granskade åtgärden inte utgör ett stöd, att det anmälda stödet är förenligt med den gemensamma marknaden, att det anmälda stödet kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden under vissa villkor eller att det anmälda stödet är oförenligt med den gemensamma marknaden. Nämnda tredje parter kan således lämna synpunkter och kommissionen kan beakta dessa synpunkter under det formella granskningsförfarandet.

(se punkterna 45–47)

3.      Se domen.

(se punkterna 61–65 och 70)

4.      Se domen.

(se punkterna 86, 88, 90 och 190)

5.      För att en skatt ska anses utgöra en integrerad del av en stödåtgärd måste det finnas en bindande nationell bestämmelse som kräver att intäkterna från skatten används till att finansiera stödet. Av detta följer att en skatt, i avsaknad av en sådan bestämmelse, inte kan anses användas till en stödåtgärd och således inte anses utgöra en av stödåtgärdens egenskaper. Förekomsten av en sådan bestämmelse kan dock inte i sig vara tillräcklig för att en skatt ska anses utgöra en integrerad del av stödåtgärden. När det finns en sådan nationell bestämmelse ska det prövas huruvida intäkterna från skatten direkt påverkar stödets storlek. För att en skatt ska anses utgöra en integrerad del av stödåtgärden är det således inte tillräckligt att intäkterna från skatten måste användas till finansieringen av stödet. Det är inte heller tillräckligt att visa att intäkterna från skatten går till stödmottagaren.

(se punkterna 102–104)

6.      Se domen.

(se punkt 134)

7.      För att ett statligt stöd, i den mening som avses i artikel 107 FEUF, ska kunna förklaras förenligt med den inre marknaden enligt artikel 106.2 FEUF måste följande villkor vara uppfyllda. För det första ska den berörda operatören ha anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse genom en offentligrättslig rättsakt som klart anger skyldigheterna avseende de aktuella tjänsterna av allmänt ekonomiskt intresse. För det andra får denna operatör inte erhålla överdriven kompensation och den statliga finansieringen får inte på ett oproportionerligt sätt påverka konkurrensen på den externa marknaden.

(se punkt 152)

8.      Det framgår av protokoll nr 29 om systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna, som kompletterar EU- och EUF-fördragen, att bestämmelserna i fördragen inte ska påverka medlemsstaternas behörighet att svara för finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst i den utsträckning som denna finansiering beviljas radio- och tv-organisationerna för att de ska utföra det uppdrag att verka i allmänhetens tjänst som har tilldelats dem, utformats och organiserats av varje medlemsstat och i den utsträckning som finansieringen inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom unionen i en omfattning som kan strida mot det gemensamma intresset, varvid kraven på att utföra uppdraget att verka i allmänhetens tjänst ska beaktas.

Av detta följer att medlemsstaterna har ett stort utrymme för eget skön när det gäller fastställandet av kompensationen för public service-uppdraget. Följaktligen är kommissionens kontroll av kompensationens proportionalitet begränsad. Kommissionens bedömning rör komplicerade ekonomiska omständigheter. Följaktligen är tribunalens kontroll av kommissionens beslut ännu mer begränsad än kommissionens kontroll av den berörda medlemsstatens åtgärd. Denna är begränsad till en kontroll av huruvida den fastställda kompensationen är nödvändig för att det ifrågavarande uppdraget av allmänt ekonomiskt intresse ska kunna fullgöras på ekonomiskt godtagbara villkor, eller om det tvärtom är uppenbart att åtgärden i fråga inte är ändamålsenlig för att uppnå det eftersträvade målet.

(se punkterna 158–161 och 173)

9.      Se domen.

(se punkt 177)