Talan väckt den 29 januari 2010 - Reagens mot kommissionen
(Mål T-30/10)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Reagens SpA (San Giorgio di Piano, Italien) (ombud: advokaterna B. O'Connor, L. Toffoletti, D. Gullo och E. De Giorgi)
Svarande: Europeiska kommissionen
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
ogiltigförklara kommissionens beslut nr K(2009)8682 slutlig av den 11 november 2009 (ärende COMP/38.589-Värmestabilisatorer) antingen i alla de delar som avser stabilisatorer i tenn eller i den del det avser sökanden,
konstatera att de tidsfrister som anges i artikel 25 i förordning nr 1/2003 är tillämpliga och att de utgör ett hinder för att ålägga sökanden böter,
i andra hand konstatera att kommissionen agerade felaktigt när den ålade sökanden böter på 10 791 000 euro och, om så är nödvändigt, anpassa bötesbeloppet till en nivå som är lämplig med hänsyn till att sökandens påstådda åsidosättande av artikel 101 FEUF är begränsat efter 1996,
besluta om åtgärder för bevisupptagning avseende tillämpningen av punkt 35 i riktlinjerna om böter dels gentemot Chemson och Baerlocher, dels på alla de yttranden, från adressaterna till beslutet avseende stabilisatorer i tenn, som inkom efter att meddelandet om invändningar hade delgivits, och
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Sökanden har yrkat att kommissionens beslut nr K(2009)8682 av den 11 november 2009 ska delvis ogiltigförklaras. Beslutet är slutligt i de delar vari det konstateras att sökanden har åsidosatt artikel 81 (ärende COMP/38.589- Värmestabilisatorer) och sökanden åläggs böter.
Till stöd för sin talan åberopar sökanden följande grunder:
Som första grund gör sökanden gällande att kommissionen gjorde en uppenbart felaktig bedömning av de omständigheter som avsåg stabilisatorer i tenn, i den mån som den fann att sökanden var delaktig i åsidosättandet av artikel 81 EC (nu artikel 101 FEUF) efter perioden 1996-1997.
Som andra grund gör sökanden gällande att kommissionen på ett uppenbart oriktigt sätt tillämpade artikel 25 i förordning (EG) nr 1/2003
1 på de omständigheter som avsåg marknaden för stabilisatorer i tenn. Detta gäller särskilt kommissionens bedömning att de tidsfrister som anges i denna artikel hade iakttagits. Enligt sökanden är kommissionen enligt fem- eller tioårsregeln i denna artikel förhindrad från att ålägga sökanden böter, eftersom ett åsidosättande efter 1996 och 1997 inte har kunnat bevisas.
Som tredje grund gör sökanden gällande att kommissionen åsidosatte principen om god förvaltningssed och principen om skydd för berättigade förväntningar. Sökanden hade berättigade förväntningar på att kommissionen efter bästa förmåga, skulle företa utredningen på ett utförligt och noggrant sätt, skulle göra en utredning och inte förbise bevis om konkurrens. Sökanden gör även gällande att kommissionen åsidosatte sökandens rätt till försvar, eftersom kommissionen inte på ett tillräckligt sätt undersökte den bevisning som sökanden lämnade som svar på meddelandet om invändningar samt när parterna hördes. Kommissionen beviljade inte heller sökanden att på nytt få tillgång till de icke konfidentiella utredningshandlingarna.
Som fjärde grund gör sökanden gällande att kommissionen har åsidosatt principen om att alla företag ska behandlas lika inför lagen, eftersom den tillämpade riktlinjerna för beräkning av böter
2 på ett oriktigt sätt. Sökanden gör även gällande att kommissionen åsidosatte proportionalitetsprincipen, eftersom de böter som ålades sökanden var oproportionerliga i jämförelse med vad som ålades de andra adressaterna till beslutet avseende stabilisatorer i tenn, särskilt Baerlocher.
Som femte grund gör sökanden gällande att kommissionen, i den mån den tillämpade riktlinjerna om böter på ett oriktigt sätt, agerade så att konkurrensen på den gemensamma marknaden snedvreds.
Slutligen gör sökanden gällande att kommissionen åsidosatte principen om god förvaltningssed, eftersom den inte utförde en snabb och noggrann undersökning. Kommissionen inskränkte dessutom sökandens rätt till försvar, eftersom den inte fortsatte undersökningen under perioden för ansökningar om "Akzo-advokatsekretess"
3 till tribunalen.