Talan väckt den 5 juli 2021 – Deutsche Kreditbank mot GRN

(Mål T-391/21)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Deutsche Kreditbank AG (Berlin, Tyskland) (ombud: advokaterna H. Berger och M. Weber)

Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden (GRN)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det beslut som fattades av gemensamma resolutionsnämnden den 14 april 2021 om fastställelse av förhandsbidaget till gemensamma resolutionsfonden för år 2021 (SRB/ES/2021/22), samt bilagorna till beslutet, i de delar som det angripna beslutet, inbegripet bilagorna I, II och III, avser sökandens bidrag, och

förplikta gemensamma resolutionsnämnden att ersätta rättegångskostnaderna.

I andra hand, om tribunalen skulle finna att det angripna beslutet saknar rättsverkningar, eftersom sökanden inte använt korrekt officiellt språk och talan om ogiltigförklaring därför inte kan prövas i sak, då den saknar föremål, har sökanden yrkat att tribunalen ska:

fastställa att det angripna beslutet saknar rättsverkningar i förhållande till sökanden, och

förplikta gemensamma resolutionsnämnden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden har åberropat åtta grunder till stöd för sin talan.

Första grunden: Beslutet åsidosätter artikel 81.1 i förordning (EU) nr 806/2014 ¹ , jämförd med artikel 3 i rådets förordning nr 1 av den 15 april 1958 ² , eftersom det inte är avfattat på tyska, vilket är det språk som ska användas i förhållande till sökanden.

Andra grunden: Beslutet åsidosätter motiveringsskyldigheten enligt artikel 296.2 FEUF och artikel 41.1 samt artikel 41.2 c i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), eftersom det innehåller flera fall av bristfällig motivering, bland annat avseende det utrymme för skönsmässig bedömning som enligt lag tillkommer svaranden och eftersom upplysningar om andra kreditinstitut inte offentliggörs.

Tredje grunden: Beslutet åsidosätter den grundläggande rätten till ett effektivt rättsmedel inför en domstol enligt artikel 47.1 i stadgan, eftersom en domstolsprövning av beslutet är praktiskt omöjlig med följd att sökandens rätt till ett effektivt rättsmedel äventyras.

Fjärde grunden: Artikel 4-9 i delegerad förordning (EU) 2015/63 ³ och bilaga I till denna i ändrad lydelse enligt delegerad förordning (EU) 2016/1434 ⁴ (nedan kallad den delegerade förordningen) strider mot rättsregler av högre rang, eftersom en domstolsprövning av beslutet är praktisk omöjlig med följd att sökandens rätt till ett effektivt rättsmedel äventyras.

Femte grunden: Artikel 6, 7 och 9 i den delegerade förordningen och bilaga I till denna strider mot rättsregler av högre rang, eftersom de bland annat åsidosätter principen om att bidraget ska beräknas på ett sätt som tar lämplig hänsyn till den risk som föreligger, proportionalitetsprincipen och principen om att samtliga faktiska omständigheter ska beaktas.

Sjätte grunden: Beslutet åsidosätter sökandens frihet att starta och bedriva näringsverksamhet enligt artikel 16 i stadgan samt proportionalitetsprincipen, eftersom de riskjusteringsmultiplikatorer som tillämpats inte överensstämmer med sökandens goda riskprofil, vilken är bättre än genomsnittet.

Sjunde grunden: Beslutet åsidosätter artikel 16 och 20 i stadgan samt proportionalitetsprincipen och rätten till god förvaltning, eftersom det har gjorts uppenbara fel när svaranden utövade sitt utrymme för skönsmässig bedömning.

    Åttonde grunden: Artikel 20.1 första och andra ledet i den delegerade förordningen strider mot artikel 103.7 i direktiv 2014/59/EU ⁵ och mot principen om att bidraget ska beräknas på ett sätt som tar lämplig hänsyn till den risk som föreligger.

____________

¹     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen föe en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225,2014, s. 1).

²     Förordning nr 1 om vilka språk som skall gälla inom Europeiska ekonomiska gemenskaperna (EGT 1958, 17, s. 385; svensk specialutgåva: område 1, volym 1, s. 16).

³     Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 av den 21 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU avseende förhandsbidrag till finansieringsarrangemang för resolution (EUT L 11, 2015, s. 44).

⁴     Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1434 av den 14 december 2015 om rättelse av delegrad förordning (EU) 2015/63 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU avseende förhandsbidrag till finansieringsarrangemang för resolution (EUT L 233, 2016, s. 1).

⁵     Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 2014, s. 190).