Mål T‑125/06

Centro Studi Antonio Manieri Srl

mot

Europeiska unionens råd

”Offentlig upphandling av tjänster – Anbudsförfarande avseende fullständig drift av ett daghem – Beslut att anlita Infrastruktur- och Logistikbyrån (OIB) och att avstå från att genomföra ett anbudsförfarande”

Sammanfattning av domen

1.      Förfarande – Tidsfrist för väckande av talan – Utgången frist

(Domstolens stadga, artikel 45)

2.      Europeiska gemenskapernas budget – Budgetförordningen – Bestämmelser som är tillämpliga på förfaranden vid offentlig upphandling – Tillämpningsområde

(Rådets förordning nr 1605/2002, artikel 88; kommissionens förordning nr 2342/2002, artikel 116.7)

3.      Europeiska gemenskapernas institutioners offentliga upphandling – Anbudsförfarande – Skyldighet att iaktta principerna om likabehandling av anbudsgivarna och om insyn

4.      Europeiska gemenskapernas institutioners offentliga upphandling – Anbudsförfarande –Anbudsgivarens kostnader – Rätt till ersättning – Föreligger inte

Rådets förordning nr 1605/2002, artikel 101)

1.      Begreppen force majeure och oförutsebara omständigheter, i den mening som avses i artikel 45 i domstolens stadga, innefattar, förutom ett objektivt rekvisit som hänför sig till onormala omständigheter som inte beror på den berörde, även ett subjektivt rekvisit avseende den berördes skyldighet att vidta lämpliga åtgärder för att skydda sig mot följderna av den onormala händelsen, utan att för den skull göra överdrivna uppoffringar. I synnerhet bör den berörde noggrant övervaka hur förfarandet framskrider och, bland annat, bemöda sig om att omsorgsfullt iaktta föreskrivna tidsfrister. Begreppet force majeure är därför inte tillämpligt på en situation då en omsorgsfull och aktsam person objektivt sett hade kunnat undvika att en talefrist löpte ut.

(se punkt 28)

2.      Det följer av artikel 88 i förordning nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget och av artikel 116 .7 i förordning nr 2342/2002 om genomförandebestämmelser för budgetförordningen att ett tillhandahållande av tjänster inte omfattas av tillämpningsområdet för bestämmelserna om offentlig upphandling, när tillhandahållandet utgör en administrativ åtgärd som har överenskommits av gemenskapsinstitutionernas avdelningar. Infrastruktur- och Logistikbyrån (OIB) är en avdelning inom en gemenskapsinstitution i den mening som avses i artikel 116.7. Härav följer att rådet inte var skyldigt att iaktta bestämmelserna om offentlig upphandling när det beslutade att anlita OIB.

(se punkterna 46–48)

3.      Den upphandlande institutionen ska under varje del av anbudsförfarandet inte bara iaktta principen om likabehandling av anbudsgivare, utan även principen om insyn. Principen om insyn innebär att den upphandlande myndigheten är skyldig att offentliggöra all konkret information om förfarandets gång. De offentlighetskrav som den upphandlande myndigheten ska uppfylla inom ramen för skyldigheten att lämna insyn syftar emellertid till att alla anbudsgivare ska ges samma möjligheter och till att skydda de berättigade förväntningarna hos de anbudsgivare som har uppmuntrats att i förväg genomföra vissa oåterkalleliga investeringar.

(se punkterna 86, 87 och 89)

4.      Det framgår av artikel 101 i förordning nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget att den upphandlande myndigheten inte är skyldig att utge någon ersättning till de anbudsgivare som deltagit i ett anbudsförfarande som avbrutits. Härav följer att de kostnader och utgifter som en anbudsgivare har ådragit sig för att delta i ett anbudsförfarande i princip inte kan vara en skada som kan ersättas genom skadestånd.

(se punkt 102)