Talan väckt den 16 juni 2014 – Taihan Electric Wire mot kommissionen
(Mål T-446/14)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Taihan Electric Wire Co. Ltd (Anyang-Si, Republiken Korea) (ombud: advokaterna R. Antonini och E. Monard)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
i första hand, ogiltigförklara kommissionens beslut C(2014) 2139 av den 2 april 2014 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet i ärende AT.39610 – Power Cables (”beslutet”), i den mån det berör sökanden,
i andra hand, sätta ned de böter som ålagts sökanden, och
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.
Första grunden: Kommissionen hade inte behörighet att bedöma sökandens handlande och visade inte att sökanden hade deltagit i en överträdelse som den kan ålägga påföljder för enligt artikel 101 FEUF, eftersom syftet med sökandens påstådda konkurrensbegränsande agerande inte rörde EES-marknaden och dess påstådda deltagande i det konkurrensbegränsande agerandet kunde inte ha och hade inte någon påverkan på handeln inom EES-markanden.
Andra grunden: Kommissionen stödde sig felaktigt på bevisning som erhållits från inspektioner på vissa företag, eftersom inspektionsbesluten var rättsstridiga.
Tredje grunden: Kommissionen gjorde en felaktig bedömning av överträdelsens varaktighet vad gäller sökanden och åsidosatte därför bland annat principen om in dubio pro reo, principen om icke-diskriminering och har inte lagt fram all relevant bevisning.
Fjärde grunden: Åsidosättande av principen om icke-diskriminering och proportionalitetsprincipen i förhållande till sökanden eftersom kommissionen agerade olika i förhållande till sökanden och andra företag, för vilka liknande bevisning fanns tillgänglig i ärendet.
Femte grunden: Kommissionens fastställande av de böter som ska åläggas sökanden åsidosatte principen om icke-diskriminering, proportionalitetsprincipen som föreskrivs i bland annat artikel 5 EUF-fördraget, samt artikel 49 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 23.3 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget, riktlinjerna (inklusive punkt 18 och punkt 37) och principen om berättigade förväntningar.