Mål C‑214/16

Conley King

mot

The Sash Window Workshop Ltd och Richard Dollar

(begäran om förhandsavgörande från Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division))

”Begäran om förhandsavgörande – Skydd för arbetstagares hälsa och säkerhet – Direktiv 2003/88/EG – Arbetstidens förläggning – Artikel 7 – Kontant ersättning för ej uttagen semester som betalas ut då anställningen avslutas – Nationell lagstiftning enligt vilken en arbetstagare måste ta ut sin årliga semester utan att det är fastställt huruvida semesterlön utgår”

Sammanfattning – Domstolens dom (femte avdelningen) av den 29 november 2017

1.        Socialpolitik – Skydd för arbetstagares hälsa och säkerhet – Arbetstidens förläggning – Rätt till årlig betald semester – Syfte – Nationell lagstiftning enligt vilken en arbetstagare måste ta ut sådan ledighet innan det kan fastställas huruvida han eller hon har rätt till semesterlön under ledigheten – Otillåtet

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 47; Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88, artikel 7)

2.        Socialpolitik – Skydd för arbetstagares hälsa och säkerhet – Arbetstidens förläggning – Rätt till årlig betald semester – Nationell lagstiftning enligt vilken en arbetstagare fram till dess att anställningen avslutas inte kan överföra och i förekommande fall kumulera rätt till årlig betald semester som inte tagits ut under flera på varandra följande semesterår på grund av arbetsgivarens vägran att betala semesterlön – Otillåtet

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88, artikel 7)

1.      Artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden och rätten till ett effektivt rättsmedel som stadfästs i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska tolkas så, att vid tvist mellan en arbetstagare och en arbetsgivare om huruvida arbetstagaren har rätt till årlig betald semester i enlighet med den förstnämnda artikeln utgör de hinder för att arbetstagaren först måste ta ut sin semester innan det kan fastställas huruvida han eller hon har rätt till lön under denna semester.

Syftet med den årliga betalda semestern är att arbetstagaren ska kunna vila sig och ha en period för avkoppling och fritid (se bland annat dom av den 20 januari 2009, Schultz-Hoff m.fl., C‑350/06 och C‑520/06, EU:C:2009:18, punkt 25, och dom av den 30 juni 2016, Sobczyszyn, C‑178/15, EU:C:2016:502, punkt 25).

Direktiv 2003/88 innehåller visserligen inga bestämmelser om de rättsmedel inför domstol som arbetstagaren, vid tvist med arbetsgivaren, ska ha möjlighet att använda för att kunna göra gällande sin rätt till årlig betald semester enligt direktivet. Det är dock obestridligt att medlemsstaterna i detta sammanhang ska säkerställa rätten till effektiva rättsmedel i enlighet med artikel 47 i stadgan (se analogt dom av den 15 september 2016, Star Storage m.fl., C‑439/14 och C‑488/14, EU:C:2016:688, punkt 46).

(se punkterna 37, 41 och 47 samt punkt 1 i domslutet)

2.      Artikel 7 i direktiv 2003/88 ska tolkas så, att den utgör hinder för nationella bestämmelser och praxis enligt vilka en arbetstagare fram till dess att anställningen avslutas inte kan överföra och i förekommande fall kumulera rätt till årlig betald semester som inte tagits ut under flera på varandra följande semesterår på grund av arbetsgivarens vägran att betala semesterlön.

Att under sådana förhållanden godta att den rätt till årlig betald semester som arbetstagaren förvärvat upphör skulle vara detsamma som att acceptera ett agerande som leder till en obehörig vinst för arbetsgivaren i strid med direktivets själva syfte som är att arbetstagarens hälsa ska respekteras.

(se punkterna 64 och 65 samt punkt 2 i domslutet)