Mål T‑304/09

Tilda Riceland Private Ltd

mot

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

”Gemenskapsvarumärke – Invändningsförfarande – Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket BASmALI – Det äldre icke registrerade varumärket och äldre kännetecknet BASMATI – Relativt registreringshinder – Artikel 8.4 i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 8.4 i förordning (EG) nr 207/2009)”

Sammanfattning av domen

Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Relativa registreringshinder – Invändning från innehavaren av ett icke registrerat varumärke eller ett annat kännetecken som används i näringsverksamhet – Villkor – Bevis för att invändaren har förvärvat rättigheter till kännetecknet – Beaktande av nationell rätt som åberopats till stöd för invändningen

(Rådets förordning nr 40/94, artikel 8.4)

Enligt artikel 8.4 i förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärken får innehavaren av ett icke registrerat varumärke eller av ett annat kännetecken som används i näringsverksamhet i mer än bara lokal omfattning framställa invändning mot registrering av ett gemenskapsvarumärke, om och i den mån, enligt tillämplig nationell lagstiftning, rättigheter till kännetecknet har förvärvats före tidpunkten för ansökan om registrering av gemenskapsvarumärket, eller i förekommande fall före tidpunkten för den prioritet som åberopas som grund för ansökan om registrering av gemenskapsvarumärket, och kännetecknet ger innehavaren rätt att förbjuda användning av ett yngre varumärke. Av detta följer att ett av villkoren för tillämpning av artikel 8.4 i förordning nr 40/94 är att invändaren visar att denne är innehavare av det kännetecken som åberopas till stöd för invändningen. Detta villkor innebär att invändaren måste bevisa att denne har förvärvat rättigheter till. Enligt artikel 8.4 i förordning nr 40/94 måste dessa rättigheter göra det möjligt att förbjuda användning av ett yngre varumärke. Frågan huruvida en invändare har förvärvat rättigheter till ett icke registrerat varumärke eller till ett kännetecken som används i näringsverksamhet – och därmed huruvida invändaren är innehavare av det åberopade kännetecknet i den mening som avses i artikel 8.4 i förordning nr 40/94 – kan inte prövas utan beaktande av nationell rätt som åberopats till stöd för invändningen. Tillämplig nationell rätt har nämligen i detta sammanhang betydelse särskilt för att fastställa hur rättigheter kan förvärvas till det kännetecken som åberopas till stöd för en invändning som framställs enligt artikel 8.4 i förordning nr 40/94.

(se punkterna 16, 17 och 22)