Talan väckt den 15 december 2010 - Quimitécnica.com och de Mello mot Europeiska kommissionen
(Mål T-564/10)
Rättegångsspråk: portugisiska
Parter
Sökande: Quimitécnica.com - Comércio e Indústria Química, SA (Lordelo, Portugal) och José de Mello - Sociedade Gestora de Participações Sociais, SA (Lissabon, Portugal) (ombud: advokaten J. Calheiros)
Svarande: Europeiska kommissionen
Sökandenas yrkanden
Sökandena yrkar att tribunalen ska
delvis ogiltigförklara, i enlighet med artikel 264 FEUF, kommissionens beslut som antogs av dess räkenskapsförare i en skrivelse av den 8 oktober 2010 med referens BUDG/C5/MG s737983, i den mån som det däri anges att en finansiell säkerhet ska ställas av en bank med kreditvärdering "AA" på lång sikt, och
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Sökandena framför följande till stöd för sin talan:
1. Den första grunden avseende åsidosättande av väsentliga formföreskrifter - bristande motivering av beslutet av den 8 oktober 2010.
Sökandena anför följande inom ramen för denna grund:
Enligt artikel 296 FEUF ska rättsakter, inbegripet beslut, motiveras. Det beslut som antogs den 8 oktober 2010 innehåller inte någon motivering när det gäller kravet avseende kreditvärderingen av den bank som ställer säkerheten.
Med hänsyn till det kreditvärderingsbetyg som erfordras borde en sådan motivering ha tillhandahållits, och i än större utsträckning eftersom motiveringsskyldigheten är mer strikt vid utövande av skönsmässigt utrymme än när det är fråga om utövande av en normbunden behörighet.
I beslutet åberopas för övrigt inte någon unionsrättslig bestämmelse (inte ens en rent intern bestämmelse) till stöd för detta krav. Det angripna beslutet ska ogiltigförklaras i detta hänseende, eftersom motiveringen är bristfällig.
2. Den andra grunden avseende åsidosättande av fördraget - proportionalitetsprincipen.
Sökandena anför följande inom ramen för denna grund:
Enligt artikel 85 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 föreskrivs att ytterligare tidsfrister för betalningen kan beviljas gäldenären under villkor att den "[f]ör att skydda gemenskapens intressen ... ställ[er] en finansiell säkerhet som godtas av institutionens räkenskapsförare och som täcker hela det ännu ej inbetalda beloppet i såväl lånebelopp som ränta." Den ränta som ska skyddas genom denna säkerhet är således gemenskapens rättigheter och i detta fall rätten till utestående belopp.
En säkerhet som avser att skyldigheter ska uppfyllas på första anmodan i enlighet med kommissionens modell, vilken ställs av ett kreditinstitut, är ett anpassat och lämpligt sätt att garantera betalning av utestående belopp. Hela det portugisiska rättssystemet (och i allmänhet rättssystemen i andra medlemsstater i Europeiska unionen) accepterar att banker ställer säkerhet av vitt skilda skäl, inbegripet för att skjuta upp verkställigheten av domstolsavgöranden.
Den säkerhet som sökandena föreslog i detta fall (och som kommissionen inte accepterade) skulle ställas av Banco Comercial Português, S.A, som är ett kreditinstitut med huvudkontor i Europeiska unionen, och som omfattas av de bestämmelser om kontroll och konsolidering som institutionerna själva antagit. Det finns således inget skäl som i syfte att skydda gemenskapernas intresse talar för att möjligheten för nämnda bank att ställa säkerhet ska uteslutas, eller att den ska ställas av en bank med kreditvärderingen "AA" på lång sikt.
Allmänheten är dessutom medveten om den aktuella situationen där kreditvärderingen av portugisiska banker nyligen har påverkats av förändringar avseende Republiken Portugals kreditvärdering. Det finns för närvarande inte någon bank med säte i Portugal som uppfyller det kriterium avseende kreditvärderingen (långsiktig AA) som uppställts i kommissionens beslut.
Av detta följer att kommissionens beslut inte uppfyller kriteriet avseende nödvändighet (som är en viktig aspekt enligt proportionalitetsprincipen), eftersom av de åtgärder som är möjliga valde kommissionen den som under rådande omständigheter skadar sökandens intressen mest.
Det krav som kommissionen ställt upp (att säkerhet ska ställas av en europeisk bank med kreditvärderingen "AA" på lång sikt) står således uppenbart inte i proportion till det eftersträvade målet (att skydda kommissionens rätt till utestående betalningar), och kommissionens beslut ska därför ogiltigförklaras i denna del.
____________