Domstolens dom (stora avdelningen) av den 9 november 2010 (begäran om förhandsavgörande från Bundesverwaltungsgericht - Tyskland) - Bundesrepublik Deutschland mot B (C-57/09), D (C-101/09)
(Direktiv 2004/83/EG - Miniminormer för beviljande av flyktingstatus eller status som alternativt skyddsbehövande - Artikel 12 - Flyktingstatus kan inte beviljas - Artikel 12.2 b och c - Begreppet 'grovt icke-politiskt brott' - Begreppet 'gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser' - Tillhörighet till en organisation som är delaktig i terroristhandlingar - Organisation som senare har förts upp i förteckningen över personer, grupper och enheter i bilagan till gemensam ståndpunkt 2001/931/GUSP - Individuellt ansvar för delar av de handlingar som denna organisation har begått - Villkor - Asylrätt i enlighet med bestämmelser i nationell grundlag - Förenlighet med direktiv 2004/83/EG)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesverwaltungsgericht
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Bundesrepublik Deutschland
Motpart: B (C-57/09), D (C-101/09)
Saken
Begäran om förhandsavgörande - Bundesverwaltungsgericht Leipzig - Tolkning av artiklarna 3 pcj 12.2 b och c i rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (EUT L 304, s. 12,) - Medborgare i tredje land som i sitt ursprungsland aktivt har stött en sådan organisations väpnade kamp som förekommer i företeckningen över terroristorganisationer i bilagan till rådets gemensamma ståndpunkt 2001/931/GUSP av den 17 juni 2002 (EGT L 160, s. 32), och som har torterats och dömts två gånger till fängelse på livstid i samma land - Tillämpning av bestämmelserna i direktiv 2004/83/EG enligt vilka flyktingstatus inte ska beviljas en sökande som i sitt ursprungsland har deltagit i terroristverksamhet - Medlemsstaternas befogenhet att bevilja flyktingstatus på grundval av deras konstitutionella bestämmelser när det enligt ovannämnda direktiv föreligger skäl att inte bevilja sådan status
Domslut
Artikel 12.2 b och c i rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet ska tolkas så
- att det förhållandet att en person har tillhört en organisation som på grund av delaktighet i terroristhandlingar har förts upp i förteckningen i bilagan till rådets gemensamma ståndpunkt 2001/931/GUSP av den 27 december 2001 om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism, och att vederbörande aktivt har stött organisationens väpnade kamp, inte automatiskt medför att det föreligger synnerliga skäl att anta att denna person har förövat ett "grovt icke-politiskt brott" eller begått "gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser",
- att konstaterandet i ett sådant sammanhang att det föreligger synnerliga skäl att anta att en person har förövat ett sådant brott eller gjort sig skyldig till sådana gärningar ska föregås av en prövning i varje enskilt fall av de exakta omständigheterna, i syfte att bedöma huruvida de handlingar som har begåtts av den aktuella organisationen uppfyller villkoren i nämnda bestämmelser och huruvida vederbörande, med beaktande av de beviskrav som uppställs i nämnda artikel 12.2, kan göras individuellt ansvarig för utförandet av dessa handlingar.
Ett beslut att inte bevilja flyktingstatus med tillämpning av artikel 12.2 b eller c i direktiv 2004/83 förutsätter inte att den berörda personen utgör en befintlig fara för den mottagande medlemsstaten.
Det krävs inte någon proportionalitetsprövning i det enskilda fallet för att anta ett beslut att inte bevilja flyktingstatus med tillämpning av artikel 12.2 b eller c i direktiv 2004/83.
Artikel 3 i direktiv 2004/83 ska tolkas så att medlemsstaterna, i enlighet med nationell rätt, får bevilja en person som inte kan ges flyktingstatus i enlighet med direktivets artikel 12.2 rätt till asyl, i den mån som denna andra typ av skydd inte medför någon risk för förväxling med sådan flyktingstatus som avses i nämnda direktiv.
____________1 - ) EUT C 129, 06.06.2009.