Överklagande ingett den 23 februari 2009 av Europeiska gemenskapernas kommission av den dom som personaldomstolen meddelade den 9 december 2008 i mål F-52/05, Q mot kommissionen

(Mål T-80/09 P)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: V: Joris och B. Eggers)

Övrig part i målet: Q (Bryssel, Belgien)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att förstainstansrätten ska

upphäva personaldomstolens dom av den 9 december 2008 i mål F-52/05 i den del personaldomstolen bifaller talan såvitt avser den andra grunden om rättsstridighet av det tysta avslaget på en begäran om omplacering och såvitt avser det skadeståndsyrkande som hänger samman med omplaceringsåtgärden och åsidosättande av omsorgsplikten,

ogilla den talan Q väckt vid personaldomstolen i mål F-52/05 i de delar nämnda personaldomstol bifallit talan,

förordna om rättegångskostnaderna för förfarandet vid personaldomstolen och för överklagandeförfarandet i enlighet med gällande rätt.

I andra hand yrkar kommissionen att förstainstansrätten ska

upphäva personaldomstolens dom av den 9 december 2008 i mål F-52/05,

återförvisa målet till personaldomstolen,

fatta beslut om rättegångskostnaderna vid ett senare tillfälle.

Grunder och huvudargument

Kommissionen yrkar med detta överklagande att förstainstansrätten ska upphäva personaldomstolens dom av den 9 december 2008 i mål F-52/05, Q mot kommissionen. Genom denna dom ogiltigförklarade personaldomstolen kommissions beslut att avslå den begäran om bistånd som Q gjort i samband med påstådd mobbning på grund av att kommissionen inte vidtagit några tillfälliga omplaceringsåtgärder. Personaldomstolen förpliktade även kommissionen att utge skadestånd till Q med 18 000 euro.

Till stöd för sitt överklagande gör kommissionen gällande följande två grunder:

Personaldomstolen gjorde en felaktig rättstillämpning då den kom fram till att "kommissionen i viss mån åsidosatt sin omsorgsplikt" vilket utgjorde ett rättsstridigt beteende som medför utomobligatoriskt skadeståndsansvar. Denna slutsats utgör en felaktig rättstillämpning då i) det inte föreligger något tillräckligt klart åsidosättande av omsorgsplikten för att gemenskapen ska bli utomobligatoriskt skadeståndsskyldig, ii) personaldomstolen har fastställt att omsorgsplikten åsidosatts trots att det inte förelegat någon mobbning i den mening som avses i artikel 12a i Tjänsteföreskrifter för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna.

Personaldomstolen gjorde en felaktig rättstillämpning då den fastställde att ett tyst avslag på en begäran om omplacering medför skadeståndsansvar för kommissionen utan att kontrollera om det förelåg en tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel som syftar till att ge enskilda rättigheter.

____________