Talan väckt den 4 april 2012 - Deutsche Post mot kommissionen

(Mål T-152/12)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Deutsche Post AG (Bonn, Tyskland) (ombud: advokaterna J. Sedemund, T. Lübbig och M. Klasse)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara artiklarna 1, 2 och 4−6 i Europeiska kommissionens beslut av den 25 januari 2012 om Tysklands åtgärd C 36/2007 (ex NN 25/2007) till stöd för Deutsche Post AG (kommissionsdokument nr K(2012) 184 slutlig), och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tretton grunder.

A.    Grunder till stöd för sökandens yrkande om ogiltigförklaring av artiklarna 1 och 4−6 i kommissionens beslut av den 25 januari 2012

Första grunden:     Åsidosättande av artikel 107.1 FEUF

Kommissionen har med orätt och i strid med domstolens dom i målet "Combus"² ansett att statlig delfinansiering av pensionsförpliktelser som ett tidigare statligt organ iträtt sig utgör ett statligt stöd.

Andra grunden:     Åsidosättande av artikel 108.1 FEUF och artikel 1 b i i förordning (EG) nr 659/1999⁴

Kommissionen har felaktigt ansett statlig delfinansiering av pensionsförpliktelser utgör ett "nytt" stöd.

Tredje grunden:     Åsidosättande av artikel 107.1 FEUF

Kommissionen har felaktig behandlat skuldregleringen som en stödåtgärd, vilket strider mot domstolens dom i målet "PreussenElektra", samt ansett att en (påstått) felaktig kostnadsfördelning mellan två produktgrupper utgör en stödåtgärd.

Fjärde grunden:     Bristande behörighet och felaktig bedömning samt åsidosättande av diskrimineringsförbudet och skyldigheten att lojalt samarbeta med medlemsstaterna

Kommissionen har retroaktivt ingripit i den nationella skuldregleringen trots att kommissionen i många år känt till densamma, vilket strider mot kommissionens samlade hittillsvarande beslutspraxis.

Femte grunden:     Åsidosättande av artikel 107.1 och 107.3 FEUF

Kommissionen har felaktigt använt privata näringsidkares sociala avgifter som måttstock ("Benchmark") och använt fiktivt höjda bruttoinbetalningar från statstjänstemännen som underlag vid tillämpningen av denna "Benchmark".

Sjätte grunden:     Bristande motivering enligt artikel 296 FEUF

Det ytterst omfattande innehållet i det angripna beslutet är oklart, självmotsägande eller omöjligt att förstå, och det går inte att entydigt koppla motiveringen till de enskilda delarna i beslutet.

Sjunde grunden:     Åsidosättande av tydlighetsprincipen och artikel 107.1 FEUF

Beräkningsunderlaget är dåligt presenterat och det går inte att se kopplingen mellan beräkningsunderlaget och kravet på återbetalning.

Åttonde grunden:     Åsidosättande av principen om "rimlig tidsutdräkt för förfarandet", vilken utgör en del av principen om "god förvaltning" enligt artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), samt åsidosättande av artikel 10.1 i förordning nr 659/1999

Förfarandet har varat i tolv år från beslutet att inleda förfarandet år 1999 till dess att det angripna beslutet antogs den 25 januari 2012.

Nionde grunden:     Åsidosättande av principen om "god förvaltning" i artikel 41.1 i stadgan och av artikel 15 i förordning nr 659/1999

Kommissionen har helt underlåtit att reagera på skuldregleringen enligt 20 § 2 PostG, vilken var känd för kommissionen senast år 1999. Trots detta tog det elva år innan kommissionen den 10 maj 2011 beslutade att utvidga förfarandet till att omfatta denna åtgärd.

Tionde grunden:     Åsidosättande av de grundläggande principerna om rättssäkerhet, skydd för berättigade förväntningar och god förvaltning samt åsidosättande av artikel 7.1 i förordning nr 659/1999

Kommissionen har inte medgett att 2002 års beslut avslutade förfarandet, trots att detta är en tvingande följd av skyldigheten enligt artikel 7.1 i förordning nr 659/1999 att ange vilka statliga åtgärder som omfattas av förfarandet, i vilka pensionsförpliktelserna tillhör. Kommissionen har angett att den inte "slutligt" tagit ställning i denna fråga.

B.    Grunder till stöd för yrkandet om ogiltigförklaring av artikel 2 i kommissionens beslut av den 25 januari 2012

Elfte grunden:     Åsidosättande av principen om "god förvaltning" och principen att förfarandet måste avslutas inom en "rimlig tidsfrist"

Kommissionen har på ett rättsstridigt sätt underlåtit att pröva huruvida det föreligger en "överkompensation" genom "den finansiella utjämningen" sedan år 1999, vilket strider mot förstainstansrättens dom av den 1 juli 2008 i mål T-266/02, Deutsche Post mot kommissionen.

Tolfte grunden:     Åsidosättande av artikel 106.2 FEUF

Bristande motivering till slutsatsen att det fjärde kriteriet i domen i målet "Altmark" inte är uppfyllt.

Trettonde grunden:     Felaktig tillämpning av villkoret om förekomst av stöd i artikel 107.1 FEUF

Den "finansiella utjämningen" uppfyller kraven på en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, i den mening som avses i artikel 106.2 FEUF.

____________

¹ - Domstolens dom av den 16 mars 2004 i mål T-157/01, Danske Busvognmænd mot kommissionen (REG 2004, s. II-917).

² - Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, s. 1).

³ - Domstolens dom av den 13 mars 2001 i mål C-379/98, PreussenElektra (REG 2001, s. I-2099).

⁴ - Dom av den 24 juli 2003 i mål C-280/00, Altmark Trans och Regierungspräsidium Magdeburg (REG 2003, s. I-7747).