Mål T-22/04

Reemark Gesellschaft für Markenkooperation mbH

mot

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

”Gemenskapsvarumärke – Invändningsförfarande – Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket Westlife – Det äldre nationella varumärket West – Risk för förväxling – Känneteckens-likhet”

Sammanfattning av domen

1.      Gemenskapsvarumärke – Överklagande – Talan vid gemenskapsdomstolen – Harmoniseringsbyråns ställning i förfarandet – Befogenhet att ändra ramen för rättegången vid förstainstansrätten – Föreligger inte – Möjlighet för harmoniseringsbyrån att yrka att en annan parts talan skall bifallas och att stödja den partens argument

(Förstainstansrättens rättegångsregler, artikel 133.2)

2.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Relativt registreringshinder – Invändning från innehavaren av ett identiskt eller liknande äldre varumärke som registrerats för varor eller tjänster som är identiska eller av liknande slag – Likhet mellan de berörda varumärkena – Ett av det sökta ordmärkets två ord är identiskt med ett äldre varumärke

(Rådets förordning nr 40/94, artikel 8.1 b)

3.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Relativt registreringshinder – Invändning från innehavaren av ett identiskt eller liknande äldre varumärke som registrerats för varor eller tjänster som är identiska eller av liknande slag – Risk för förväxling med det äldre varumärket – Ordmärkena Westlife och West

(Rådets förordning nr 40/94, artikel 8.1 b)

1.      I ett förfarande som avser en talan mot ett beslut av en överklagandenämnd vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) angående en invändning mot varumärkesregistrering får harmoniseringsbyrån vid förstainstansrätten inte ändra ramen för rättegången. Ramen för rättegången bestäms av de yrkanden och omständigheter som framställts av den som begärt registrering och av den som invänt mot registrering. Harmoniseringsbyrån är emellertid inte skyldig att yrka att rätten skall ogilla en talan mot ett beslut som antagits av en överklagandenämnd vid harmoniseringsbyrån. Även om harmoniseringsbyrån saknar saklegitimation och därmed rätt att föra talan mot ett beslut som antagits av en överklagandenämnd, är den däremot inte skyldig att försvara sådana beslut när de har överklagats eller att yrka att varje talan som väcks mot ett sådant beslut skall ogillas.

Harmoniseringsbyrån får således, utan att därvid ändra ramen för rättegången, efter eget skön yrka att en annan parts talan skall bifallas och stödja den partens argument. Harmoniseringsbyrån får däremot inte självständigt yrka att ett beslut skall ogiltigförklaras eller ange grunder till stöd för ogiltigförklaring som inte åberopats av de andra parterna.

(se punkterna 16–18)

2.      Ordmärken skall vid en första bedömning normalt anses likna varandra i den mening som avses i artikel 8.1 b i förordning nr 40/94 när ett av de två ord som tillsammans utgör det sökta varumärket är identiskt i visuellt och ljudmässigt avseende med det enda ord som utgör det äldre varumärket och då dessa ord, var för sig eller gemensamt, inte har någon innebörd i begreppsmässigt avseende för omsättningskretsen.

(se punkt 37)

3.      Det finns en risk för att de tyska genomsnittskonsumenterna förväxlar ordkännetecknet Westlife, beträffande vilket ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke getts in angående klasserna 9, 16, 25 och 41 i Nice-överenskommelsen, med ordmärket West, som tidigare registrerats i Tyskland som varumärke för identiska eller liknande varor och tjänster i samma klasser, då den enda visuella skillnad som finns mellan ifrågavarande två ordmärken består i att det ena varumärket innehåller ytterligare en beståndsdel som fogats till den första beståndsdelen och då de båda varumärkena liknar varandra i viss utsträckning i ljudmässigt avseende och särskilt i begreppsmässigt avseende. Förekomsten av det äldre varumärket West kan dessutom leda till att omsättningskretsen associerar ordet West med de produkter som saluförs av varumärkets innehavare, vilket i sin tur innebär att varje nytt varumärke som består av detta ord kombinerat med ett annat ord riskerar att uppfattas som en variant av det äldre varumärket.

(se punkterna 39 och 42–43)