Talan väckt den 9 juli 2021 – PB/kommissionen

(Mål T-407/21)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: PB (ombud: advokaterna L. Levi et M. Vandenbussche)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

förklara att talan kan tas upp till prövning och är välgrundad

och följaktligen,

ogiltigförklara kommissionens beslut av den 5 maj 2021, delgivet den 10 maj 2021, om återkrav av respektive (i) 4 241 507 euro (kontraktet TACIS/2006/101-510) (kapitalbelopp) eller 4 674 256,92 euro (kapitalbelopp jämte dröjsmålsränta per den 30 april 2021) och (ii) 1 197 055,86 euro (kontraktet CARDS/2008/166-429) (kapitalbelopp) eller 1 298 608,85 euro (kapitalbelopp jämte dröjsmålsränta per den 30 april 2021) från vilka 399 825 euro ska dras av,

förplikta kommissionen att återbetala alla belopp som eventuellt har återkrävts på grundval av detta beslut, jämte dröjsmålsränta baserad på den räntesats som tillämpas av Europeiska centralbanken, ökad med 7 procentenheter,

förplikta kommissionen att betala 10 000 euro i skadestånd, med förbehåll för att beloppet kan komma att ändras, och

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

Som grund för talan har sökanden för det första gjort gällande åsidosättande av budgetförordningen i och med att kommissionen inte har någon fordran mot sökanden och under alla omständigheter inte någon säker fordran.

Som grund för talan har sökanden för det andra gjort gällande åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, omsorgsplikten och principen om opartiskhet, enligt artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Sökanden har gjort gällande att det i det angripna beslutet, för att motivera inledandet av återkravsförfarandet, anges att sökanden inte följde upp debetnotan, påminnelsebrevet och den formella underrättelsen. Svaranden underlät emellertid i detta sammanhang att ange, för det första, att sökanden bestridit dessa och, för det andra, att den belgiska domstolen förklarat sig behörig att pröva HB:s talan enligt de två avtalen. Sökanden har tillagt att kommissionen även har åsidosatt sin motiveringsskyldighet eftersom kommissionen inte har redogjort för de skäl som, i förevarande fall, ledde till beslutet. Slutligen anser sökanden att kommissionen inte noggrant och opartiskt undersökte alla omständigheter som var relevanta i det aktuella fallet.

Som grund för talan har sökanden för det tredje gjort gällande att kommissionen saknar behörighet att anta beslut, som kan verkställas, avsaknad av rättslig grund och uppenbart felaktig bedömning. Sökanden anser att kommissionen inte hade behörighet att anta de två verkställbara besluten i syfte att driva in den fordran som den påstår sig ha mot den ekonomiska aktör som sökanden är förvaltare för och som kommissionen anser är solidarisk ansvarig, i avsaknad av en skiljedomsklausul i det avtal som binder parterna och som ger unionsdomstolarna behörighet i tvister mellan parterna i avtalsrättsliga frågor. Sökanden har gjort gällande att om kommissionen inte har behörighet att anta de två beslut som riktar sig till denna aktör, kan den inte heller ha någon befogenhet att göra det med avseende på sökanden eftersom orsaken till talan är avtalsenlig till sin natur.

____________