Preliminär utgåva
DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen)
den 16 maj 2024 (*)
”Begäran om förhandsavgörande – Europabolag – Förordning (EG) nr 2157/2001 – Artikel 12.2 – Arbetstagarinflytande – Registrering av europabolag – Villkor – Inledande, i förväg, av den förhandling om arbetstagarinflytande som avses i direktiv 2001/86/EG – Europabolag som registrerats utan anställda men som har blivit moderbolag till ett dotterbolag med anställda – Skyldighet att i efterhand inleda ett förhandlingsförfarande – Föreligger inte – Artikel 11 – Missbruk av europabolag – Arbetstagare fråntas rätt till inflytande – Förbud”
I mål C‑706/22,
angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Bundesarbeitsgericht (Federala arbetsdomstolen, Tyskland) genom beslut av den 17 maj 2022, som inkom till domstolen den 17 november 2022, i målet
Konzernbetriebsrat der O SE & Co. KG
mot
Vorstand der O Holding SE,
meddelar
DOMSTOLEN (andra avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden A. Prechal, domstolens vice ordförande L. Bay Larsen, tillika tillförordnad domare på andra avdelningen, samt domarna F. Biltgen (referent), J. Passer och M.L. Arastey Sahún,
generaladvokat: J. Richard de la Tour,
justitiesekreterare: enhetschefen D. Dittert,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 28 september 2023,
med beaktande av de yttranden som avgetts av:
– Konzernbetriebsrat der O SE & Co. KG, genom T. Lemke, Rechtsanwalt,
– Vorstand der O Holding SE, genom C. Crisolli, Rechtsanwalt,
– Tysklands regering, av J. Möller, R. Kanitz och N. Scheffel, samtliga i egenskap av ombud,
– Luxemburgs regering, av T. Schell, i egenskap av ombud, biträdd av S. Sunnen och V. Verdanet, avocats,
– Europeiska kommissionen, inledningsvis genom G. Braun, B.‑R. Killmann och L. Malferrari, därefter genom B.‑R. Killmann och L. Malferrari, samtliga i egenskap av ombud,
och efter att den 7 december 2023 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,
följande
Dom
1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 12.2 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (EGT L 294, 2001, s. 1) och artiklarna 3–7 i rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande (EGT L 294, 2001, s. 22).
2 Begäran har framställts i ett mål mellan Konzernbetriebsrat der O SE & Co KG (koncernrådet för O SE & Co. KG) (nedan kallat företagsrådet för O KG-koncernen) och Vorstand der O Holding SE (styrelsen för O Holding SE). Målet rör en begäran om inrättande av ett särskilt förhandlingsorgan i syfte att i efterhand inleda ett sådant förhandlingsförfarande för arbetstagarinflytande som avses i artiklarna 3–7 i direktiv 2001/86.
Tillämpliga bestämmelser
Unionsrätt
Förordning nr 2157/2001
3 I skälen 1, 2, 19 och 21 i förordning nr 2157/2001 anges följande:
”(1) Genomförandet av den inre marknaden och den förbättring av den ekonomiska och sociala situationen i hela [Europeiska] gemenskapen detta bör leda till kräver, förutom slopande av handelshindren, en omstrukturering av produktionsfaktorerna så att de anpassas till gemenskapens dimension. För att så skall kunna ske, är det av största vikt att de företag vilkas verksamhet inte begränsar sig till att tillgodose rent lokala behov kan utforma och fullfölja omorganisationen av sin verksamhet på gemenskapsnivå.
(2) En sådan omorganisering förutsätter att redan existerande företag i flera medlemsstater får möjlighet att genom fusionsåtgärder samla sin potential. Sådana åtgärder får dock vidtas endast under förutsättning att fördragets konkurrensregler efterlevs.
…
(19) Reglerna för arbetstagarinflytande i [europabolag nedan kallade SE-bolag] är föremål för [direktiv 2001/86]. Dessa bestämmelser utgör ett oskiljbart komplement till denna förordning och måste tillämpas tillsammans med denna.
…
(21) Direktiv [2001/86] syftar till att tillförsäkra arbetstagarna rätt till inflytande beträffande frågor och beslut som påverkar verksamheten och förhållandena i SE-bolagen. Övriga frågor av social- och arbetsrättslig art, särskilt arbetstagarnas rätt till information och samråd, såsom den är utformad i medlemsstaterna, regleras av de nationella bestämmelser som under samma omständigheter gäller för aktiebolag.”
4 I artikel 1.1 och 1.4 i förordningen föreskrivs följande:
”1. Ett bolag får bildas inom gemenskapens territorium i form av ett [SE-bolag] på de villkor och enligt de bestämmelser som fastställs i denna förordning.
…
4. Arbetstagarinflytandet i ett SE-bolag skall följa bestämmelserna i direktiv [2001/86].”
5 I artikel 2.2 a i nämnda förordning stadgas följande:
”Publika och privata aktiebolag i bilaga II vilka har bildats i överensstämmelse med lagstiftningen i en medlemsstat samt har sitt säte och sitt huvudkontor i gemenskapen får ta initiativ till bildandet av ett SE-holdingbolag, om minst två av bolagen
a) omfattas av olika medlemsstaters lagstiftning … .”
6 Artikel 8.1 i förordningen har följande lydelse:
”Ett SE-bolags säte får flyttas till en annan medlemsstat i enlighet med punkterna 2–13. En sådan flyttning skall inte medföra vare sig bolagets avveckling eller bildandet av en ny juridisk person.”
7 I artikel 10 i förordning nr 2157/2001 föreskrivs följande:
”Om inte annat följer av bestämmelserna i denna förordning, skall ett SE-bolag i varje medlemsstat behandlas som ett publikt aktiebolag bildat i överensstämmelse med lagstiftningen i den medlemsstat där SE-bolaget har sitt säte.”
8 I artikel 12.1 och 12.2 i förordningen föreskrivs följande:
”1. Varje SE-bolag skall registreras i den medlemsstat där det har sitt säte i ett register som anges i lagstiftningen i denna medlemsstat …
2. Ett SE-bolag får inte registreras om det saknas en överenskommelse om riktlinjer för arbetstagarinflytande enligt artikel 4 i direktiv [2001/86] eller ett beslut enligt artikel 3.6 i det direktivet eller om förhandlingsperioden enligt artikel 5 i det direktivet har löpt ut utan att en överenskommelse har träffats.”
Direktiv 2001/86
9 I skälen 3, 6–8 och 18 i förordning nr 2001/86 anges följande:
”(3) För att främja gemenskapens sociala mål är det nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser, särskilt när det gäller arbetstagarinflytande, med syftet att säkerställa att bildandet av ett SE-bolag inte medför att arbetstagarinflytandet försvinner eller minskar i de bolag som deltar i bildandet av ett SE-bolag. Detta mål bör eftersträvas genom att det fastställs ett regelverk på detta område som komplement till förordningens [nr 2157/2001] bestämmelser.
…
(6) … förfaranden för information och samråd över gränserna [bör] alltid säkerställas när ett SE-bolag bildas.
(7) Om det finns en rätt till medverkan inom ett eller flera bolag som bildar ett SE-bolag, bör denna rätt bevaras och överföras till SE-bolaget när detta bildats, om inte parterna beslutar något annat.
(8) De konkreta förfaranden för information till och samråd med arbetstagare över gränserna, såväl som för eventuell medverkan, som skall gälla för varje SE-bolag, bör i första hand fastställas genom avtal mellan de berörda parterna, eller om ett sådant saknas, genom tillämpning av en uppsättning tilläggsföreskrifter.
…
(18) Att säkerställa arbetstagarnas förvärvade rättigheter till medverkan i företagens beslutsfattande är en grundläggande princip och ett uttalat syfte med detta direktiv. Arbetstagarnas rättigheter före bildandet av ett SE-bolag är utgångspunkt för utformningen av deras rättigheter till medverkan i SE-bolaget (principen om att tidigare förvärvade rättigheter skall behållas). Detta synsätt gäller därför inte bara vid nybildning av SE-bolag utan även vid strukturella förändringar i ett redan existerande SE-bolag samt för de bolag som berörs av de strukturella ändringsprocesserna.”
10 I artikel 1 i detta direktiv, under rubriken ”Syfte”, föreskrivs följande:
”1. Genom detta direktiv regleras arbetstagarnas inflytande på verksamheten i de [SE-bolag] som avses i [förordning nr 2157/2001]
2. En ordning för arbetstagarinflytande skall därför fastställas i varje SE-bolag i enlighet med det förhandlingsförfarande som avses i artiklarna 3–6 eller, under de förhållanden som anges i artikel 7, i enlighet med bilagan.”
11 I artikel 2 i direktivet, med rubriken ”Definitioner”, föreskrivs följande i leden b, c och g:
”I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
…
b) deltagande bolag: de bolag som direkt deltar i bildandet av ett SE-bolag.
c) dotterbolag till ett bolag: ett företag över vilket bolaget utövar ett bestämmande inflytande …
…
g) särskilt förhandlingsorgan: det organ som inrättas enligt artikel 3 för att förhandla med det behöriga organet i de deltagande bolagen om fastställande av en ordning för arbetstagarinflytande i ett SE-bolag.”
12 I artikel 3 i samma direktiv, med rubriken ”Inrättande av ett särskilt förhandlingsorgan”, föreskrivs följande i punkterna 1–3 och 6:
”1. När de deltagande bolagens lednings- eller förvaltningsorgan utarbetar en plan för bildandet av ett SE-bolag skall de så snart som möjligt efter det att utkastet till villkor för en fusion eller bildandet av ett holdingbolag eller efter enighet om en plan för att bilda ett dotterbolag eller att ombilda det till ett SE-bolag vidta nödvändiga åtgärder, bl.a. ge information om namnen på de deltagande bolagen, dotterbolagen och driftsenheterna samt om antalet anställda, för att inleda förhandlingar med arbetstagarrepresentanterna om en ordning för arbetstagarinflytandet i SE-bolaget.
2. Ett särskilt förhandlingsorgan skall därför inrättas, som företräder arbetstagarna i de deltagande bolagen och i dotterbolag och i berörda driftsenheter, enligt följande bestämmelser …
…
3. Det särskilda förhandlingsorganet och de deltagande bolagens behöriga organ skall genom ett skriftligt avtal fastställa en ordning för arbetstagarinflytandet i SE-bolaget.
De deltagande bolagens behöriga organ skall därför informera det särskilda förhandlingsorganet om planerna för bildandet av SE-bolaget och om själva genomförandet fram till dess att bolaget registrerats.
…
6. Det särskilda förhandlingsorganet får med den majoritet som anges [i punkt 4] besluta att inte inleda sådana förhandlingar som avses i punkt 3 eller att avbryta pågående förhandlingar, samt att tillämpa de bestämmelser om information till och samråd med arbetstagarna som gäller i den medlemsstat där SE-bolaget har anställda. Ett sådant beslut skall innebära att förfarandet för att uppnå ett avtal enligt artikel 4 avbryts. Skulle ett sådant beslut fattas, skall ingen bestämmelse i bilagan gälla.
…
Det särskilda förhandlingsorganet skall sammankallas på nytt efter en skriftlig begäran från minst 10 % av arbetstagarna i SE-bolaget, dess dotterbolag och driftsenheter eller deras företrädare, dock tidigast två år efter ovan nämnda beslut såvida inte parterna enas om att återuppta förhandlingarna tidigare. …”
13 I artikel 4 i direktiv 2001/86, med rubriken ”Avtalets innehåll”, anges i punkt 2 h, bland de olika omständigheter som ska ingå i det avtal om en ordning för hur arbetstagarinflytandet i SE-bolaget ska utformas, vilket ingåtts mellan de deltagande bolagens behöriga organ och det särskilda förhandlingsorganet, ”[a]vtalets ikraftträdandedag och löptid, fall i vilka avtalet bör omförhandlas samt omförhandlingsförfarande”.
14 Artikel 6 i direktivet, med rubriken ”Lagstiftning som gäller förhandlingsförfarandet”, har följande lydelse:
”Den lagstiftning som skall gälla för förhandlingsförfarandet enligt artiklarna 3–5 skall vara lagstiftningen i den medlemsstat där SE-bolaget skall ha sitt säte, om inte annat föreskrivs i detta direktiv.”
15 Artikel 7 i direktivet har rubriken ”Referensbestämmelser”. I punkt 1 i den artikeln föreskrivs följande:
”För att nå syftet i artikel 1 skall medlemsstaterna … fastställa referensbestämmelser för arbetstagarinflytande som skall uppfylla de bestämmelser som anges i bilagan.
Referensbestämmelserna i lagstiftningen i den medlemsstat där SE-bolaget skall ha sitt säte skall gälla från dagen för SE-bolagets registrering om antingen
a) parterna är eniga om detta, eller
b) inget avtal har ingåtts … och
– det behöriga organet i vart och ett av de deltagande bolagen beslutar att godta att referensbestämmelserna skall tillämpas i SE-bolaget och alltså fortsätter med registreringen av SE-bolaget, och
– det särskilda förhandlingsorganet inte har fattat det beslut som föreskrivs i artikel 3.6.”
16 Artikel 11 i direktiv 2001/86, med rubriken ”Missbruk av förfaranden”, har följande lydelse:
”Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen för att förhindra att SE-bolag missbrukas i avsikt att frånta arbetstagarna deras rättigheter till arbetstagarinflytande eller vägra att ge sådana rättigheter.”
17 Artikel 12 i direktivet har rubriken ”Iakttagande av detta direktiv”. I punkt 2 i den artikeln föreskrivs följande:
”Medlemsstaterna skall föreskriva lämpliga åtgärder som skall vidtas om direktivet inte följs; de skall särskilt säkerställa att det finns administrativa eller rättsliga förfaranden för att se till att de skyldigheter som följer av direktivet uppfylls.”
18 I del 1 i bilagan till direktivet, som innehåller de referensbestämmelser som avses i artikel 7 i samma direktiv, regleras sammansättningen av arbetstagarnas representationsorgan. I artikel g första stycket föreskrivs att ”representationsorganet[, fyra år efter det] har inrättats[,] skall … pröva om förhandlingar skall inledas för slutande av det avtal som avses i artiklarna 4 och 7 eller om de referensbestämmelser som antagits enligt denna bilaga skall gälla även i fortsättningen”.
Tysk rätt
19 Direktiv 2001/86 har införlivats med tysk rätt genom Gesetz über die Beteiligung der Arbeitnehmer in einer Europäischen Gesellschaft (lagen om arbetstagarinflytande i europabolag) av den 22 december 2004 (BGBl. I s. 3675, 3686) (nedan kallad SEBG).
20 I 18 § SEBG, med rubriken ”Återupptagande av förhandlingar”, föreskrivs följande i punkt 3:
”När det planeras strukturella ändringar av SE-bolaget som kan minska arbetstagarnas rätt till inflytande ska förhandlingar om arbetstagarnas rätt till inflytande äga rum på begäran av SE-bolaget eller SE-bolagets företagsråd. I stället för att det särskilda förhandlingsorganet bildas på nytt kan förhandlingarna med SE-bolagets ledning föras genom en gemensam överenskommelse mellan SE-bolagets företagsråd och företrädarna för de arbetstagare som berörs av den planerade strukturella ändringen, vilka fram till dess inte företrätts av SE-bolagets företagsråd. Om ingen överenskommelse kan nås under dessa förhandlingar ska 22–33 §§ om SE-bolagets företagsråd och 34–38 §§ om medbestämmande tillämpas enligt lag.”
21 I 43 § SEBG föreskrivs följande:
”Ett SE-bolag får inte missbrukas för att återkalla eller neka arbetstagarna rätt till medverkan. Missbruk föreligger om strukturella förändringar som leder till att arbetstagarna förlorar eller nekas rätten till medverkan sker under året efter SE-bolagets bildande, utan att ett förfarande enligt artikel 18.3 har genomförts.”
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna
22 Den 28 mars 2013 bildades bolaget O Holding SE i enlighet med artikel 2.2 i förordning nr 2157/2001 av bolagen O Ltd och O GmbH och registrerades i registret för England och Wales. Bolagen O Ltd och O GmbH hade inga anställda och saknade dotterbolag – i den mening som avses i artikel 2 c i direktiv 2001/86 – som sysselsatte arbetstagare, och deras säte låg i Förenade kungariket respektive Tyskland. Någon förhandling om arbetstagarinflytande enligt artiklarna 3–7 i direktiv 2001/86 ägde följaktligen inte rum före nämnda registrering.
23 Dagen därpå, det vill säga den 29 mars 2013, blev O Holding SE ensam aktieägare i O Holding GmbH. Detta senare hade sitt säte i Hamburg (Tyskland) och hade en styrelse som till en tredjedel bestod av arbetstagarrepresentanter. Den 14 juni 2013 beslutade Holding SE att omvandla detta bolag till ett kommanditbolag, med namnet O KG. Ombildningen registrerades i registret den 2 september 2013. Efter denna ombildning hade arbetstagarnas inte längre rätt till medbestämmande i styrelsen.
24 Medan O KG har cirka 816 anställda och dotterbolag i flera medlemsstater med totalt cirka 2 200 anställda, hade dess delägare, Holding SE, kommanditdelägare, och O Management SE, en komplementär registrerad i Hamburg, vars enda aktieägare är O Holding SE, inga anställda.
25 O Holding SE flyttade sitt säte till Hamburg med verkan från den 4 oktober 2017.
26 Företagsrådet i O KG-koncernen väckte en arbetsrättslig talan med anledning av att det fann att ledningen för O Holding SE i efterhand borde tillämpa förfarandet för inrättande av ett särskilt förhandlingsorgan, eftersom detta organ hade dotterbolag, i den mening som avses i artikel 2 c i direktiv 2001/86, med anställda i flera medlemsstater.
27 Efter det att Arbeitsgericht Hamburg (Arbetsdomstolen i Hamburg, Tyskland) avslagit talan som väckts av företagsrådet i O KG-koncernen, och Landesarbeitsgericht Hamburg (Regionala arbetsdomstolen i Hamburg, Tyskland) fastställt avslaget, inleddes ett förfarande vid Bundesarbeitsgericht (Federala arbetsdomstolen, Tyskland), tillika den hänskjutande domstolen.
28 För att lösa tvisten har den hänskjutande domstolen begärt en tolkning av dels artikel 12.2 i förordning nr 2157/2001, jämförd med artiklarna 3–7 i direktiv 2001/86, dels artikel 6 i samma direktiv.
29 Den hänskjutande domstolen har påpekat att det i dessa bestämmelser visserligen inte uttryckligen föreskrivs att förhandlingsförfarandet avseende arbetstagarinflytande ska genomföras i efterhand om det inte har genomförts på förhand. Den anser emellertid att denna förordning och detta direktiv, som särskilt framgår av skälen 1 och 2 i nämnda förordning, bygger på principen att de bolag som deltar i bildandet av ett SE-bolag, eller deras dotterbolag, bedriver en ekonomisk verksamhet som inbegriper anställning av arbetstagare, och att det därför är möjligt att inleda ett sådant förhandlingsförfarande så snart SE-bolaget har bildats och innan det har registreras.
30 Den hänskjutande domstolen vill därför få klarhet i huruvida det mål som eftersträvas med artiklarna 3–7 i nämnda direktiv, vid registrering av ett SE-bolag där inget av de deltagande bolagen eller deras dotterbolag har några anställda, kan kräva att förhandlingsförfarandet avseende arbetstagarinflytande genomförs i efterhand när SE-bolaget blir ett företag som utövar kontroll över dotterbolag med anställda i flera medlemsstater.
31 I detta sammanhang anser den hänskjutande domstolen att ett sådant krav kan ställas åtminstone med avseende på artikel 11 i direktiv 2001/86 om det, såsom är fallet i det nationella målet, finns ett nära tidsmässigt samband mellan registreringen av SE-bolaget och förvärvet av dotterbolag, eftersom denna omständighet kan medföra ett antagande om att det rör sig om ett arrangemang som utgör missbruk och som syftar till att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till inflytande.
32 Även om det förelåg en skyldighet att i efterhand genomföra förhandlingsförfarandet för arbetstagarinflytande, skulle det uppkomma frågor om huruvida detta är tidsbegränsat och om dess genomförande ska regleras av lagstiftningen i den medlemsstat där SE-holdingbolaget nu har sitt säte eller lagstiftningen i den stat där det först registrerades, med beaktande av att den sistnämnda staten i förevarande fall utträdde ur Europeiska unionen efter det att SE-bolagets säte flyttats till Tyskland.
33 Mot denna bakgrund beslutade Bundesarbeitsgericht (Federala arbetsdomstolen) att vilandeförklara målet och ställa följande frågor till EU-domstolen:
”1) Ska artikel 12.2 i [förordning nr 2157/2001], jämförd med artiklarna 3–7 i [direktiv 2001/86], tolkas så, att när ett SE-holdingbolag bildas av deltagande bolag som inte har några anställda och inte har dotterbolag med anställda (så kallat SE-bolag utan anställda), och det registreras i en medlemsstats register utan att ett förhandlingsförfarande för arbetstagarinflytande i SE-bolaget först har genomförts, ska ett sådant förhandlingsförfarande genomföras i efterhand i enlighet med detta direktiv, för det fall att SE bolaget kommer att kontrollera dotterbolag med anställda i flera medlemsstater?
2) För det fall att domstolen besvarar den första frågan jakande:
Är det i ett sådant fall möjligt och nödvändigt att genomföra förhandlingsförfarandet i efterhand utan någon begränsning i tiden?
3) För det fall att domstolen besvarar den andra frågan jakande:
Utgör artikel 6 i [direktiv 2001/86] hinder mot att lagstiftningen i den medlemsstat där SE-bolaget nu har sitt säte tillämpas för att genomföra ett förhandlingsförfarande i efterhand, om SE-bolaget utan anställda har registrerats i registret i en annan medlemsstat utan att ett sådant förfarande först har genomförts och – före det att dess säte flyttas – har kommit att kontrollera dotterbolag med anställda i flera medlemsstater?
4) För det fall att domstolen besvarar den tredje frågan jakande:
Gäller detta även om den stat där detta SE-bolag utan anställda för första gången registrerades har utträtt ur unionen efter det att dess säte flyttades, och denna stats lagstiftning inte längre innehåller några bestämmelser om genomförande av ett förhandlingsförfarande för att ge arbetstagarna i SE-bolaget inflytande?”
Prövning av tolkningsfrågorna
Den första frågan
34 Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida artikel 12.2 i förordning nr 2157/2001, jämförd med artiklarna 3–7 i direktiv 2001/86, ska tolkas så, att denna artikel, när ett SE-holdingbolag, som har bildats av deltagande bolag som inte har några anställda och som inte har några dotterbolag med anställda, registreras utan att det i förväg har förts några förhandlingar om arbetstagarinflytande, kräver att dessa förhandlingar ska inledas i ett senare skede om detta SE-bolag förvärvar kontroll över dotterbolag med anställda i en eller flera medlemsstater.
35 Enligt fast rättspraxis ska vid tolkningen av en unionsbestämmelse inte bara lydelsen beaktas, utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som bestämmelsen ingår i, samt, i förekommande fall, dess tillkomsthistoria (dom av den 18 oktober 2022, IG Metall et ver.di, C‑677/20, EU:C:2022:800, punkt 31 och där angiven rättspraxis).
36 Inledningsvis framgår det av artikel 12.2 i förordning nr 2157/2001, med förbehåll för de fall då det särskilda förhandlingsorganet, i enlighet med artikel 3.6 i direktiv 2001/86, har beslutat att inte inleda förhandlingar eller avbryta pågående förhandlingar, eller då den period som avses i artikel 5 i samma direktiv för att föra förhandlingarna har löpt ut utan att något avtal har ingåtts, att ”[e]tt SE-bolag [inte] får … registreras om det saknas en överenskommelse om riktlinjer för arbetstagarinflytande enligt artikel 4 i [2001/86]”. Härav följer att ett sådant avtal, och således de förhandlingar som syftar till att ingå avtalet, måste ingås innan det att ett SE-bolag registreras.
37 Såsom framgår av artikel 12.2 och av artikel 1.4 i förordning nr 2157/2001, jämförd med skäl 19 i samma förordning, utgör bestämmelserna i direktiv 2001/86 om arbetstagarinflytande ett oupplösligt komplement till denna förordning, vilket innebär att de måste tillämpas tillsammans med denna.
38 I artikel 3.1 i detta direktiv föreskrivs att ”[n]är de deltagande bolagens lednings- eller förvaltningsorgan utarbetar en plan för bildandet av ett SE-bolag skall de så snart som möjligt efter det att utkastet till … bildandet av ett holdingbolag … vidta nödvändiga åtgärder … för att inleda förhandlingar med arbetstagarrepresentanterna [i dessa bolag] om en ordning för arbetstagarinflytandet i SE-bolaget”.
39 Enligt artikel 3.2 och 3.3 andra stycket i detta direktiv ska ett särskilt förhandlingsorgan ”därför” inrättas, vilket ska informeras av det behöriga organet i de deltagande bolagen ”om planerna för bildandet av SE-bolaget och om själva genomförandet fram till dess att bolaget registrerats”. Inrättandet av ett särskilt förhandlingsorgan och förhandlingarna om en ordning för arbetstagarinflytandet i SE-bolaget är således nära kopplade till bildandet av ett SE-bolag och sker i detta sammanhang.
40 Såsom den hänskjutande domstolen och samtliga parter i det nationella målet samt de berörda som inkommit med yttranden till domstolen har påpekat, framgår det av artikel 12.2 i förordning nr 2157/2001, jämförd med artikel 3.1–3.3 i direktiv 2001/86, att förhandlingsförfarandet mellan parterna om en ordning för arbetstagarinflytandet i SE-bolaget i syfte att ingå ett avtal om denna ordning i allmänhet ska äga rum när SE-bolaget bildas och innan bolaget registreras. Dessa bestämmelser är således inte tillämpliga på ett redan bildat SE-bolag, när de deltagande bolag som bildade SE-bolaget vid den tidpunkten inte hade några anställda. Detta innebär att lednings- eller förvaltningsorganen i dessa bolag inte kunde inleda förhandlingar med arbetstagarrepresentanterna i nämnda bolag om arbetstagarnas medverkan i SE-bolaget innan det registrerades.
41 I direktivet föreskrivs emellertid tre fall där ett sådant förfarande inleds eller kan inledas i ett senare skede.
42 För det första följer det av artikel 3.6 första stycket i direktiv 2001/86 att det särskilda förhandlingsorganet får besluta att inte inleda förhandlingar eller att avbryta pågående förhandlingar, vilket banar väg för registrering av SE-bolaget. Det särskilda förhandlingsorganet ska sammankallas på nytt, på de villkor som fastställs i artikel 3.6 fjärde stycket i detta direktiv, tidigast två år efter detta beslut, för att besluta huruvida förhandlingarna med företagsledningen ska återupptas.
43 För det andra framgår det av artikel 4.2 h i direktivet att ett senare återupptagande av förhandlingarna också är möjligt när ett avtal mellan parterna om ordningen för arbetstagarinflytande i SE-bolaget har ingåtts och trätt i kraft. Bland de olika omständigheter som ett sådant avtal ska omfatta föreskrivs nämligen i punkt h att det ska fastställas ”de fall i vilka avtalet bör omförhandlas samt omförhandlingsförfarande”.
44 För det tredje föreskrivs i del 1 g i bilagan till direktiv 2001/86, vars referensbestämmelser ska tillämpas på de villkor som anges i artikel 7.1 och 7.2 i direktivet om parterna kommer överens om detta eller om ett avtal saknas, att arbetstagarnas representationsorgan som inrättats i enlighet med bestämmelserna i bilagan, fyra år efter det att organet inrättats, ska pröva om förhandlingar ska inledas för slutande av ett avtal om fastställande av en ordning för arbetstagarinflytande i ett SE-bolag.
45 Det fall som avses i den första frågan, det vill säga när ett SE-holdingbolag som bildats av deltagande bolag som inte har några anställda och som inte har några dotterbolag med anställda, och som har registrerats utan förhandlingar om arbetstagarinflytande av ett särskilt förhandlingsorgan som inrättats för detta ändamål, motsvarar emellertid inte något av de tre ovannämnda fallen. Dessa fall förutsätter nämligen att det inrättades ett sådant särskilt förhandlingsorgan i samband med bildandet av SE-bolaget. Ordalydelsen i direktiv 2001/86 kräver således inte, i ett sådant fall, att förhandlingar om arbetstagarinflytande i ett redan bildat SE-bolag ska genomföras i ett senare skede.
46 Vidare framgår det, för det första, dels av skäl 21 i förordning nr 2157/2001, att syftet med direktiv 2001/86 är att tillförsäkra arbetstagarna rätt till inflytande beträffande frågor och beslut som påverkar verksamheten och förhållandena i SE-bolagen, dels av skäl 3 i detta direktiv, att de särskilda bestämmelser därmed fastställs med ”syftet att säkerställa att bildandet av ett SE-bolag inte medför att arbetstagarinflytandet försvinner eller minskar i de bolag som deltar i bildandet av ett SE-bolag”. I skälen 6–8 i direktivet preciseras dessutom att ”förfaranden för information och samråd över gränserna alltid [bör] säkerställas när ett SE-bolag bildas”, att arbetstagarnas förvärvade rättigheter i fråga om medverkan ”bör bevaras och överföras till SE-bolaget när detta bildats” och att de konkreta förfaranden för detta ändamål som är tillämpliga på varje SE-bolag ”i första hand [bör] fastställas genom avtal mellan de berörda parterna, eller om ett sådant saknas, genom tillämpning av en uppsättning tilläggsföreskrifter”.
47 Det följer av dessa skäl i direktiv 2001/86 att såväl säkerställandet av arbetstagarnas förvärvade rättigheter till medverkan, som förhandlingarna mellan parterna om de konkreta förfarandena för denna medverkan, har samband med ”bildandet” av ett SE-bolag. Dessa skäl ger således inte stöd för uppfattningen att det förhandlingsförfarande som avses i artiklarna 3–7 i direktivet, i den situation som avses i den första frågan, ska inledas i ett senare skede i ett SE-bolag som redan har bildats.
48 För det andra framgår det av skälen 1 och 2 i förordning nr 2157/2001 att förordningen syftar till att göra det möjligt för de företag vilkas verksamhet inte begränsar sig till att tillgodose rent lokala behov, kan omorganisera sin verksamhet på unionsnivå och således att genom fusionsåtgärder samla sin potential. Dessa skäl innehåller emellertid inte något som talar för att bestämmelserna i direktiv 2001/86 avseende förhandlingsförfarandet om arbetstagarinflytande ska tillämpas i tillämpliga delar på ett SE-bolag som redan har bildats när de bolag som har deltagit i bildandet av detta bolag, efter bildandet, har inlett en ekonomisk verksamhet som inbegriper anställning av arbetstagare.
49 För det tredje anges i skäl 18 i direktiv 2001/86 dels att ”[a]rbetstagarnas rättigheter före bildandet av ett SE-bolag är utgångspunkt för utformningen av deras rättigheter till medverkan i SE-bolaget (principen om att tidigare förvärvade rättigheter skall behållas)”, dels att ”[d]etta synsätt … därför inte [gäller] bara vid nybildning av SE-bolag utan även vid strukturella förändringar i ett redan existerande SE-bolag samt för de bolag som berörs av de strukturella ändringsprocesserna”.
50 Detta direktiv innehåller emellertid inte någon motsvarande bestämmelse som ger upphov till en skyldighet att inleda förhandlingar om arbetstagarinflytande eller som utvidgar garantin för arbetstagarnas befintliga rätt till medverkan i situationer där det görs strukturella förändringar i SE-holdingbolag som redan har bildats av deltagande bolag utan anställda och som inte har några dotterbolag med anställda. Under dessa omständigheter går det inte att mot bakgrund av detta skäl dra slutsatsen att det föreligger en skyldighet att senare inleda förhandlingar i det fall som avses i den första frågan.
51 Den bokstavliga, kontextuella och teleologiska tolkning för vilken det redogjorts i punkterna 36–50 ovan, finner därutöver stöd i förarbetena till direktiv 2001/86, av vilka det, såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 54 i sitt förslag till avgörande, framgår att denna omöjlighet att inleda förhandlingar i efterhand inte är en följd av ett förbiseende vid utarbetandet av detta direktiv, utan av ett faktiskt val från unionslagstiftarens sida till följd av kompromissen rörande principen om att ”tidigare förvärvade rättigheter ska behållas”.
52 Det framgår nämligen av punkterna 49 och 50 i expertgruppens slutrapport med rubriken ”Europeiska system för anställdas inflytande” från maj 1997 (Davignon-rapporten) (C4‑0455/97) att denna grupp, som bidrog till att återuppta diskussionerna om SE-bolagets rättsliga ställning i fråga om arbetstagarinflytande i SE-bolag, särskilt behandlade frågan huruvida förhandlingarna ska äga rum före eller efter registreringen av ett sådant bolag. Gruppen förordade tydligt att sådana förhandlingar skulle föras före registreringen, i syfte att skapa förutsebarhet för aktieägarna och arbetstagarna samt för att säkerställa stabiliteten i SE-bolaget.
53 Detta synsätt bekräftades vid antagandet av direktiv 2001/86 och illustreras av det faktum att Europeiska unionens råd inte godtog Europaparlamentets föreslag till ändring genom ett skäl 7a i vilket det uttryckligen skulle framgå att nya förhandlingar om arbetstagarnas medverkan ska föras i händelse av en betydande omstrukturering efter bildandet av ett SE-bolag.
54 Det följer av föregående tolkningsuppgifter att artikel 12.2 i förordning nr 2157/2001, jämförd med artiklarna 3–7 i direktiv 2001/86, inte föreskriver någon skyldighet att inom ett SE-bolag som redan har bildats och registrerats, i ett senare skede inleda ett förfarande för förhandling om arbetstagarinflytandet i det fall som avses i den första frågan.
55 För att ge ett användbart svar till den hänskjutande domstolen, som även har hänvisat till möjligheten att artikel 11 i direktivet skulle kunna ligga till grund för en skyldighet att inleda ett senare förhandlingsförfarande i ett redan bildat SE-bolag, påpekar domstolen emellertid, för det fjärde och avslutningsvis, att denna artikel, med rubriken ”Missbruk av förfaranden”, kräver att medlemsstaterna, i överensstämmelse med unionsrätten, ska vidta lämpliga åtgärder ”för att förhindra att SE-bolag missbrukas i avsikt att frånta arbetstagarna deras rättigheter till arbetstagarinflytande eller vägra att ge sådana rättigheter”.
56 Artikel 11 i direktiv 2001/86, som införlivades med Förbundsrepubliken Tysklands nationella rättsordning genom 43 § SEBG, ger medlemsstaterna ett utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller vilka åtgärder som ska vidtas i detta avseende, förutsatt att unionsrätten iakttas, och föreskriver inte, för sådana fall som avses i den första frågan, någon skyldighet att senare inleda detta förhandlingsförfarande.
57 I den mån den hänskjutande domstolens frågor ska förstås så, att de avser begreppet missbruk i den mening som avses i artikel 11 i direktiv 2001/86, räcker det att erinra om domstolens praxis enligt vilken fastställandet av ett missbruk kräver dels att det föreligger vissa objektiva förhållanden, av vilka det – trots att de villkor som uppställs i unionsrätten formellt sett är uppfyllda – framgår att syftet med de berörda unionsbestämmelserna inte har uppnåtts, dels att det föreligger en subjektiv faktor, nämligen en avsikt att erhålla en förmån som följer av unionsrätten genom att konstruera de omständigheter som krävs för att erhålla den (dom av den 21 december 2023, BMW Bank m.fl., C‑38/21, C‑47/21 och C‑232/21, EU:C:2023:1014, punkt 285 och där angiven rättspraxis).
58 Mot bakgrund av det ovan anförda ska den första frågan besvaras enligt följande: Artikel 12.2 i förordning nr 2157/2001, jämförd med artiklarna 3–7 i direktiv 2001/86, ska tolkas så, att denna artikel, när ett SE-holdingbolag, som har bildats av deltagande bolag som inte har några anställda och som inte har några dotterbolag med anställda, registreras utan att det i förväg har förts några förhandlingar om arbetstagarinflytande, inte kräver att dessa förhandlingar ska inledas i ett senare skede om detta SE-bolag förvärvar kontroll över dotterbolag med anställda i en eller flera medlemsstater.
Den andra, den tredje och den fjärde frågan
59 Med hänsyn till svaret på den första frågan, saknas anledning att besvara den andra, den tredje och den fjärde frågan.
Rättegångskostnader
60 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (andra avdelningen) följande:
Artikel 12.2 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag, jämförd med artiklarna 3–7 i rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande,
ska tolkas så,
att denna artikel, när ett SE-holdingbolag, som har bildats av deltagande bolag som inte har några anställda och som inte har några dotterbolag med anställda, registreras utan att det i förväg har förts några förhandlingar om arbetstagarinflytande, inte kräver att dessa förhandlingar ska inledas i ett senare skede om detta SE-bolag förvärvar kontroll över dotterbolag med anställda i en eller flera medlemsstater.
Underskrifter