TRIBUNALENS BESLUT (avdelningen för överklaganden)

den 6 september 2012

Mål T‑519/11 P

Sandro Gozi

mot

Europeiska kommissionen

”Överklagande – Personalmål – Tjänstemän – Biståndsskyldighet – Kommissionens beslut att inte bevilja sökanden ersättning för rättegångskostnader i ett förfarande vid en nationell brottmålsdomstol – Uppenbart att överklagandet delvis ska avvisas och delvis ska ogillas”

Saken:      Överklagande av Europeiska unionens personaldomstols dom (första avdelningen) av den 20 juli 2011 i mål F-116/10, Gozi mot kommissionen, ännu ej publicerat i rättsfallssamlingen, med yrkande att denna dom ska upphävas.

Beslut:      Överklagandet ogillas. Sandro Gozi ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader i denna instans.

Sammanfattning

1.      Överklagande – Grunder – Felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna och bevisningen – Avvisning – Tribunalens prövning av de faktiska omständigheterna och bevisningen – Ej möjlig utom vid missuppfattning

(Domstolens stadga, artikel 58 och bilaga I, artikel 11)

2.      Tjänstemän – Administrationens biståndsskyldighet – Tillämpningsområde

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 24)

3.      Överklagande – Grunder – Grund som åberopas för första gången i ett överklagande – Avvisning

(Domstolens stadga, artikel 58)

1.      Ett överklagande ska enligt artikel 11 i bilaga I till domstolens stadga, som återspeglar ordalydelsen av artikel 58 i den stadgan, vara begränsat till rättsfrågor och ska grundas på bristande behörighet hos personaldomstolen, på rättegångsfel vid personaldomstolen som kränker klagandens intressen eller på att personaldomstolen har åsidosatt unionsrätten.

Det är således endast personaldomstolen som är behörig att fastställa de faktiska omständigheterna. Bedömningen av de faktiska omständigheterna utgör inte en rättsfråga som ska prövas av tribunalen. Tribunalens behörighet att överpröva personaldomstolens slutsatser beträffande de faktiska omständigheterna omfattar således bland annat oriktigheter i sak som framgår av handlingarna i målet, missuppfattningar av bevisningen, den rättsliga kvalificeringen av denna och frågan huruvida gällande regler om bevisbörda och bevisföring har följts.

(se punkterna 20 och 21)

Hänvisning till

Domstolen: 25 januari 2007, Sumitomo Metal Industries och Nippon Steel mot kommissionen, C‑403/04 P och C‑405/04 P, REG 2007, s. I‑729, punkterna 116 och 117, och där angiven rättspraxis

Tribunalen: 2 mars 2010, Doktor mot rådet, T‑248/08 P, ännu ej publicerad i rättsfallssamlingen, punkterna 39–43, och där angiven rättspraxis

2.      Se beslutet.

(se punkt 28)

Hänvisning till

Tribunalen: 27 juni 2000, K mot kommissionen, T‑67/99, punkterna 34 à 36

3.      Se beslutet.

(se punkt 35)

Hänvisning till

Domstolen: 30 mars 2000, VBA mot VGB m.fl., C‑266/97 P, REG 2000, s. I‑2135, punkt 79; 21 september 2006, JCB Service mot kommissionen, C‑167/04 P, REU 2006, s. I‑8935, punkt 114; 21 januari 2010, Iride och Iride Energia mot kommissionen, C‑150/09 P, ej publicerat i rättsfallssamlingen, punkterna 73 och 74