Mål T‑512/09

Rusal Armenal ZAO

mot

Europeiska unionens råd

”Dumpning – Import av viss aluminiumfolie med ursprung i Armenien, Brasilien och Kina – Armeniens anslutning till WTO – Status som företag som verkar i en marknadsekonomi – Artikel 2.7 i förordning (EG) nr 384/96 – Förenlighet med antidumpningsavtalet – Artikel 277 FEUF”

Sammanfattning – Tribunalens dom (andra avdelningen i utökad sammansättning) av den 5 november 2013

1.      Internationella avtal – Avtal om upprättande av världshandelsorganisationen – Gatt 1994 – WTO‑avtalen kan inte åberopas för att bestrida lagenligheten av en unionsrättsakt – Undantag – Unionsrättsakt som syftar till att säkerställa fullgörandet av avtalen eller som uttryckligen och särskilt hänvisar till dessa

(Art. 263 första stycket FEUF; allmänna tull- och handelsavtalet 1994, rådets förordning nr 384/96)

2.      Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Dumpningsmarginal – Fastställelse av normalvärdet – Import från en annan WTO-medlem – Skyldighet för importlandet att tillämpa regler som är förenliga med artikel 2.1 och 2.2 i antidumpningsavtalet – Undantag – Artikel 2.7 i det ovannämnda avtalet och artikel VI.1 i Gatt 1994 – Bestämmelser i instrumenten för exportlandets anslutning till WTO

(Allmänna tull- och handelsavtalet 1994, artikel VI.1, avtal om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och handelsavtalet 1994, artikel2.1, 2.2 och 2.7, rådets förordning nr 384/96, artikel 2.7)

3.      Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Dumpningsmarginal – Fastställelse av normalvärdet – Import från ett land som saknar marknadsekonomi – Förteckning i fotnoten till artikel 2.7 a i förordning nr 384/96 över länder som anses sakna marknadsekonomi – Länder som har anslutit sig till WTO och som fortfarande är uppförda i den ovannämnda förteckningen – Metoden att använda ett tredjeland med marknadsekonomi användes inte

(Artikel 277 FEUF, allmänna tull- och handelsavtalet 1994, artikel VI.1, avtal om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och handelsavtalet 1994, artikel 2.1 och 2.2, rådets förordning nr 384/96, artikel 2)

1.      Se domen.

(se punkt 36)

2.      Genom reglerna om normalvärde i artikel 2.1 och 2.2 i avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (antidumpningsavtalet) genomförs föreskrifterna i artikel VI.1 i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (Gatt). Dessa regler är tillämpliga utom när undantag från dem föreskrivs i antidumpningsavtalet i sig, i GATT‑avtalet – såsom andra tilläggsbestämmelsen till artikel VI.1 i GATT‑avtalet – eller i instrumenten för en medlems anslutning till Världshandelsorganisationen (WTO). Med hänsyn till artikel VI i GATT‑avtalet och antidumpningsavtalet får WTO:s medlemmar således tillämpa en metod för beräkning av normalvärdet som avviker från de metoder som föreskrivs i artikel 2.1 och 2.2 i antidumpningsavtalet på import från en annan WTO-medlem endast om det görs med stöd av artikel 2.7 i antidumpningsavtalet och därmed med stöd av den andra tilläggsbestämmelsen till artikel VI.1 i GATT‑avtalet eller, i förekommande fall, med stöd av en särskild bestämmelse i instrumenten för den sistnämnda medlemmens anslutning till WTO. Med hänsyn till artikel VI i GATT‑avtalet och antidumpningsavtalet får WTO:s medlemmar således tillämpa en metod för beräkning av normalvärdet som avviker från de metoder som föreskrivs i artikel 2.1 och 2.2 i antidumpningsavtalet på import från en annan WTO-medlem endast om det görs med stöd av artikel 2.7 i antidumpningsavtalet och därmed med stöd av den andra tilläggsbestämmelsen till artikel VI.1 i GATT‑avtalet eller, i förekommande fall, med stöd av en särskild bestämmelse i instrumenten för den sistnämnda medlemmens anslutning till WTO.

Institutionerna kan under dessa förhållanden inte utan att åsidosätta antidumpningsavtalet, enligt artikel 2.7 i grundförordningen, underlåta att tillämpa regler för beräkning av normalvärdet som är förenliga med artikel 2.1 och 2.2 i antidumpningsavtalet även när den andra tilläggsbestämmelsen till artikel VI.1 i GATT‑avtalet inte är tillämplig och en sådan möjlighet inte föreskrivs i instrumenten för exportlandets anslutning till WTO. Den skyldighet som följer av dessa avtal innebär att regler som överensstämmer med artikel 2.1 och 2.2 i antidumpningsavtalet ska tillämpas gentemot andra medlemmar i WTO med de förbehåll som angetts ovan. Nämnda artikel innehåller tydliga, precisa och detaljerade regler om hur normalvärdet för en likartad produkt ska beräknas. Några villkor som gör det möjligt för WTO:s medlemmar att avgöra huruvida reglerna ska tillämpas har inte knutits till dessa regler. Möjligheten att göra undantag från dessa regler med stöd av andra tilläggsbestämmelsen till artikel VI.1 i GATT‑avtalet, till vilken artikel 2.7 i antidumpningsavtalet innehåller en hänvisning, är dessutom omsorgsfullt begränsad. Särskilt länder där handeln omfattas av fullständigt eller nästan fullständigt monopol och där staten fastställer samtliga priser omfattas av tillämpningsområdet för denna bestämmelse. Denna rättsregel är därmed tydlig med avseende på avgränsningen av de situationer som avses, vilket gör det möjligt för institutionerna att bedöma om en medlem i WTO passar in på beskrivningen av dessa situationer och för unionsdomstolarna att kontrollera denna bedömning och att i förekommande fall dra de nödvändiga konsekvenserna i enlighet med rättspraxis.

När unionslagstiftaren antar bestämmelser om länder som saknar marknadsekonomi och dessa bestämmelser ska tillämpas på en medlem i WTO som upptagits i en förteckning över sådana länder, såsom förteckningen i fotnoten till artikel 2.7 a i antidumpningsgrundförordningen, görs detta inom tillämpningsområdet för den andra tilläggsbestämmelsen till artikel VI.1 i GATT‑avtalet. Det är därför nödvändigt att bedöma huruvida denna WTO-medlem uppfyller villkoren enligt den ifrågavarande bestämmelsen.

(se punkterna 48–50 och 52)

3.      Sedan Republiken Armenien anslutit sig till Världshandelsorganisationen är det inte längre förenligt med det regelsystem som slås fast genom artikel 2.1 och 2.2 i avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (antidumpningsavtalet) samt andra tilläggsbestämmelsen till artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (Gatt) att Armenien ingår i förteckningen i fotnoten till artikel 2.7 a i antidumpningsförordningen nr 384/96. Att Armenien ingår i denna förteckning medför nämligen att frågan huruvida artikel 2.1–2.6 i grundförordningen är tillämplig blir beroende av huruvida en ansökan från det aktuella företaget om att beviljas status som företag som verkar i en marknadsekonomi beviljas i förväg och att metoden att använda ett tredjeland med marknadsekonomi ska tillämpas för det fall ansökan avslås. I avsaknad av omständigheter som visar att Armenien kan anses uppfylla de kriterier som fastställs i andra tilläggsbestämmelsen till artikel VI.1 i GATT‑avtalet och med hänsyn till att Armenien inte uppfyller villkoren i denna bestämmelse, utgör hänvisningen till Armenien i fotnoten till artikel 2.7 a i grundförordningen inte en giltig grund för att tillämpa metoden att använda ett tredjeland med marknadsekonomi med stöd av artikel 2.7 a och b i den förordningen. Denna hänvisning ska därför förklaras icke tillämplig i detta avseende, i enlighet med artikel 277 FEUF.

(se punkterna 59 och 60)