Talan väckt den 20 september 2013 – Stichting Sona och Nao mot kommissionen

(Mål T-505/13)

Rättegångsspråk: nederländska

Parter

Sökande: Stichting Sona (Curaçao, före detta Nederländska Antillerna) och Nao NV (Curaçao) (ombud: advokaterna R. Martens, K. Beirnaert och A. Van Vaerenbergh)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut av den 28 juni 2013, som sökandena fick kännedom om först i slutet av juli 2013, om att inte delegera genomförandeuppgifterna enligt det samlade programdokumentet för före detta Nederländska Antillerna till Stichting SONA, och

ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut att tillerkänna Management Group (”IMG”) genomförandeuppgifterna enligt det samlade programdokumentet för före detta Nederländska Antillerna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena sju grunder.

Första grunden: åsidosättande av oskuldspresumtionen, rätten till försvar, rätten till skydd av personuppgifter och förundersökningssekretess, enligt artiklarna 8 och 48 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 6 och 8 i Europakonventionen och artikel 16 FEUF.

Sökandena anför att svaranden har skickat skrivelser till den nederländska regeringen beträffande en pågående utredning som utfördes av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), som ännu inte har lett till upprättandet av någon (slut)rapport, i vilka svaranden uttryckligen nämner sökandena och anger, eller åtminstone tydligt antyder, att sökandena är inblandade i oegentligheter som förekommit vid förvaltningen av det nionde europeiska utvecklingsfondsprojektet och där svaranden därefter, utifrån detta påstående, beslutar att sökandena inte kan tillerkännas förvaltningen av den tionde europeiska utveckningsfonden för projekt i före detta Nederländska Antillerna. Detta har skett trots att Olaf aldrig har betecknat sökandena som ”inblandade”, att sökandena således aldrig har känt till att de borde försvara sig såsom ”inblandade” och det således har gjorts omöjligt för sökandena att försvara sig eftersom de ännu inte har fått kännedom om exakt vilka eventuella anklagelser som har riktats mot dem är och som de måste försvara sig emot.

Andra grunden: Svaranden har åsidosatt principen om skydd för berättigade förväntningar, genom att ge sökandena den berättigade förväntningen att dessa skulle få ansvara för genomförandet av den tionde europeiska utveckningsfonden med avseende på före detta Nederländska Antillerna.

Tredje grunden: Svaranden har åsidosatt proportionalitetsprincipen genom att utesluta sökandena enbart på grund av ”preliminära iakttagelser” i en Olaf-rapport som tyder på ”eventuella problem”.

Fjärde grunden: Åsidosättande av rätten att höras.

Femte grunden: Åsidosättande av principen om öppenhet enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 215/2008(¹ ) och motiveringsskyldigheten.

Sjätte grunden: Åsidosättande av artikel 18 i förordning (EG) nr 2304/2002(² ) och av det samlade programdokumentet för den tionde europeiska utvecklingsfonden.

Sjunde grunden: Artikel 29 i förordning (EG) nr 215/2008 har åsidosatts därför att villkoren för att tillerkänna IMG ansvaret för genomförandet av finansieringen inom ramen för gemensam förvaltning inte är uppfyllda. Det andra angripna beslutet är därmed också olagligt.

____________

(¹ )    Rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden (EUT L 78, s. 1).

(² )    Kommissionens förordning (EG) nr 2304/2002 av den 20 december 2002 om genomförande av rådets beslut 2001/822/EG om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut) (EGT L 348, s. 82).