Mål T‑406/09
Donau Chemie AG
mot
Europeiska kommissionen
”Konkurrens – Konkurrensbegränsande samverkan – Marknaden för kalciumkarbid och magnesium för stål- och gasindustrin inom EES med undantag för Irland, Spanien, Portugal och Förenade kungariket – Beslut varigenom en överträdelse av artikel 81 EG konstateras – Fastställande av priser och marknadsuppdelning – Böter – Artikel 23 i förordning nr 1/2003– 2006 års riktlinjer för beräkning av böter – Förmildrande omständigheter – Samarbete under det administrativa förfarandet – Motiveringsskyldighet – Likabehandling – Proportionalitet – Betalningsförmåga”
Sammanfattning – Tribunalens dom (tredje avdelningen) av den 14 maj 2014
1. Talan om ogiltigförklaring – Grunder – Motivering saknas eller är bristfällig – Annan grund än den som avser avgörandets lagenlighet i sak
(Artikel 253 EG)
2. Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Räckvidd
(Artiklarna 81 EG och 253 EG)
3. Konkurrens – Böter – Belopp – Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Obegränsad behörighet – Verkan – Beräkningen av böterna ska ske enligt riktlinjerna – Uteslutet – Skyldighet att följa likabehandlingsprincipen
(Artikel 81 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 31; kommissionens meddelande 2006/C 210/02)
4. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kriterier – Överträdelsens allvar – Bedömning – Genomförandet av överträdelsen – Konkret påverkan på marknaden – Separata kriterier
(Artikel 81 EG; kommissionens meddelande 2006/C 210/02, punkt 22)
5. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kriterier – Överträdelsens allvar – Förmildrande omständigheter – Ändring av riktlinjerna för beräkning av böter – Kommissionens skyldighet att följa sin tidigare beslutspraxis – Föreligger inte
(Artikel 81 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3; kommissionens meddelanden 98/C 9/03 och 2006/C 210/02)
6. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kriterier – Överträdelsens allvar – Bedömning – Bedömning från fall till fall – Beaktande av kriterier som inte uttryckligen anges i de ritlinjer som antagits av kommissionen
(Artikel 81 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3; kommissionens meddelande 2006/C 210/02)
7. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kriterier – Överträdelsens allvar – Bedömning – Beteendets avsiktliga karaktär mer betydelsefull än dess resultat
(Artikel 81 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3; kommissionens meddelande 2006/C 210/02)
8. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kriterier – Överträdelsens allvar och varaktighet – Överträdelse som begåtts av flera företag – Överträdelsens allvar ska bedömas särskilt för varje enskilt företag
(Artikel 81 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3)
9. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kriterier – Överträdelsens allvar – Allvaret av respektive företags deltagande – Åtskillnad
(Artikel 81 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3; kommissionens meddelande 2006/C 210/02)
10. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kriterier – Överträdelsens allvar – Förmildrande omständigheter – Företagets passiva eller efterföljande roll – Bedömningskriterier
(Artikel 81 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3; kommissionens meddelande 2006/C 210/02)
11. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kriterier – Överträdelsens allvar – Förmildrande omständigheter – Företag som förmåtts ansluta sig till en kartell genom påtryckning – Saknar betydelse – Förmildrande omständighet saknas
(Artikel 81 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3)
12. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kriterier – Överträdelsens allvar – Beaktande av ett företags bristande betalningsförmåga – Begrepp – Företag av mindre storlek i förhållande till övriga deltagare i kartellen – Omfattas inte
(Artikel 81 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3; kommissionens meddelande 2006/C 210/02)
13. Konkurrens – Böter – Åläggande – Krav på att överträdelsen medfört en vinst för företaget – Föreligger inte – Fastställande – Kriterier – Överträdelsens allvar – Förmildrande omständigheter – Vinst föreligger inte – Omfattas inte
(Rådets förordning nr 1/2003, artikel 23; kommissionens meddelande 2006/C 210/02)
14. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kriterier – Överträdelsens allvar – Förmildrande omständigheter – Det företag som är föremål för utredning samarbetar på ett sätt som går utöver meddelandet om förmånlig behandling – Bedömningskriterier – Beaktande av att det berörda företaget inte bestritt de faktiska omständigheterna – Gränser
(Artikel 81 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3; kommissionens meddelande 2006/C 210/02, punkt 29)
15. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kriterier – Överträdelsens allvar – Förmildrande omständigheter – Inrättande av ett program som ska se till att konkurrensreglerna följs – Ej tvingande att detta ska beaktas
(Artikel 81 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23;kommissionens meddelanden 98/C 9/03 och 2006/C 210/02)
16. Konkurrens – Unionsregler – Överträdelser – Uppsåtligen eller av oaktsamhet – Begrepp
(Artikel 81 EG)
17. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kriterier – Överträdelsens allvar – Förmildrande omständigheter – Svår ekonomisk situation i den aktuella branschen – Omfattas inte
(Artikel 81 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2; kommissionens meddelande 2006/C 210/02)
18. Domstolsförfarande – Framläggande av bevisning – Frist – För sent åberopande av bevisning – Villkor
(Tribunalens rättegångsregler, artikel 48.1)
19. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Nedsättning av böter då det företag som är föremål för utredning samarbetar – Villkor – Företag som deltagit i flera delar av en överträdelse och som endast tillhandhållit bevisning för en av dessa delar – Beaktande av detta företags deltagande i andra delar av överträdelsen – Otillåtet
(Artikel 81 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2; kommissionens meddelande 2002/C 45/03)
20. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kriterier – Företagets inställning under det administrativa förfarandet – Förhållningssätt som innebär att kommissionen lättare kan fastställa att överträdelse skett
(Artikel 81 EG; kommissionens meddelande 2006/C 210/02, punkt 29)
21. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kriterier – Böternas avskräckande verkan – Särskild höjning för företag med särskilt stor omsättning – Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning
(Artikel 81 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3; kommissionens meddelande 2002/C 45/03, punkt 30)
22. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Iakttagande av proportionalitetsprincipen – Skyldighet att påföra böter som är strikt proportionella i förhållande till den vinst som företaget gjort på de berörda marknaderna – Föreligger inte
(Artikel 81 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3; kommissionens meddelande 2002/C 45/03)
23. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Maximalt belopp – Böter som åläggs ett litet eller medelstort företag – Bötesbeloppet ligger mycket nära gränsen på 10 procent av bolagets omsättning – Bötesbeloppet i procentandel av omsättningen högre än vad som ålagts andra företag som deltagit i den konkurrensbegränsande samverkan – Åsidosättande av principen om likabehandling enbart av denna orsak – Föreligger inte
(Artikel 81 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3)
24. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Maximalt belopp – Relevant omsättning – Iakttagande av likabehandlingsprincipen och proportionalitetsprincipen – Beviljande av en nedsättning av böterna med hänsyn till vissa särdrag hos ett företag, bland annat mot bakgrund av risken för att böterna ska vara oproportionerliga – Kommissionens riktlinjer – Kommissionens möjlighet att avvika från dessa riktlinjer – Domstolsprövning – Unionsdomstolens obegränsade behörighet
(Artikel 81 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3; kommissionens meddelande 2006/C 210/02, punkt 37)
25. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kriterier – Skyldighet att beakta att det berörda företaget går med förlust – Föreligger inte – Företagets faktiska bidragsförmåga i en viss social och ekonomisk kontext – Beaktande – Villkor
(Artikel 81 EG; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2 och 23.3; kommissionens meddelande 2006/C 210/02, punkt 35)
26. Konkurrens – Böter – Riktlinjer för beräkning av böter – Juridisk karaktär – Rättslig karaktär – Vägledande förhållningsregler som innebär att kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning begränsas – Kommissionens möjlighet att avvika från dessa förhållningsregler – Villkor
(Kommissionens meddelande 2006/C 210/02)
1. Se domen.
(se punkt 28)
2. Se domen.
(se punkterna 29, 30 och 120)
3. Se domen.
(se punkterna 58–60, 222 och 306–310)
4. När kommissionen vid tillämpning av artikel 81 EG gör en bedömning av det bötesbelopp som ska åläggas ett företag, görs det åtskillnad mellan det kriterium som avser huruvida överträdelsen genomförts eller ej och det kriterium som avser överträdelsens konkreta påverkan på marknaden. När det gäller en överträdelse som består i en uppdelning av marknader, fastställande av kvoter, fördelning av kunder, prisfastställelse och utbyte av känsliga affärsuppgifter, måste det första av dessa båda kriterier anses vara uppfyllt om det är styrkt att det som överenskommits mellan kartelldeltagarna faktiskt genomfördes i deras affärsverksamhet, det vill säga om kartellmedlemmarna vidtagit åtgärder för att exempelvis tillämpa de överenskomna priserna. Detta kan ske genom att priserna offentliggörs för kunderna, genom att de anställda ges instruktioner om att använda dem som utgångspunkt i förhandlingar och genom att såväl konkurrenternas tillämpning som de egna försäljningsavdelningarnas tillämpning av dessa priser övervakas.
När det gäller det kriterium som avser den konkreta inverkan av en överträdelse på marknaden, innehåller detta kriterium frågeställningen huruvida den genomförda överträdelsen har haft en verklig inverkan på konkurrensen på den berörda marknaden. Även om genomförandet av överträdelsen visserligen utgör en relevant omständighet som, med hänsyn till de särskilda omständigheterna i respektive ärende, kan visa sig vara tillräcklig för att grunda slutsatsen att den aktuella överträdelsen hade en konkret inverkan på marknaden. Det kriterium som avser huruvida överträdelsen genomförts eller ej, och det som avser överträdelsens konkreta inverkan på marknaden utgör således helt åtskilda kriterier, och om det första kriteriet är uppfyllt kan det inte presumeras att även det andra kriteriet automatiskt är uppfyllt.
(se punkterna 69 och 70)
5. Även om kommissionen inte får avvika från de regler som den har ålagt sig att följa – om inte sådana skäl anförs som är förenliga med likabehandlingsprincipen – är den däremot fri att ändra eller ersätta dessa regler. I ett fall som omfattas av tillämpningsområdet för de nya reglerna, kan kommissionen inte kritiseras för att den – vid fastställandet av överträdelsens allvar – inte beaktade ett kriterium som inte föreskrivs i de nya reglerna, enbart på grund av att ett sådant kriterium skulle beaktas enligt de äldre reglerna.
(se punkterna 74, 87, 150–152 och 175)
6. Bedömningen av hur allvarlig överträdelsen av konkurrensreglerna är ska göras med hänsyn till ett stort antal omständigheter, såsom i synnerhet de särskilda omständigheterna i målet, sammanhanget och böternas avskräckande verkan, utan att det har fastställts någon tvingande eller uttömmande förteckning över de kriterier som absolut ska tas i beaktande. Det förhållandet att kommissionen, genom riktlinjerna för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning nr 1/2003, har preciserat hur den avser att genomföra bedömningen av överträdelsens allvar utgör inte hinder mot en helhetsbedömning av denna utifrån samtliga relevanta omständigheter i ärendet, inkluderande sådana omständigheter som inte uttryckligen nämnts i riktlinjerna.
Härav följer att det förhållandet att riktlinjerna, för fastställandet av överträdelsens allvar i syfte att bestämma grundbeloppet för böterna, inte uttryckligen föreskriver en bedömning av överträdelsens konkreta påverkan på marknaden, utgör inte något hinder för att kommissionen även undersöker denna omständighet. En sökande får emellertid inte till stöd för de påståenden som framförs för att bestrida böter som ålagts för överträdelse av konkurrensreglerna, enbart göra gällande att kommissionen, vid bedömningen av överträdelsens allvar, borde ha undersökt en viss omständighet för vilken riktlinjerna inte föreskriver någon bedömning. Sökanden måste även visa på vilket sätt en sådan undersökning skulle ha ändrat kommissionens bedömning av överträdelsens allvar och gjort det motiverat med lägre böter.
(se punkterna 76–78)
7. Se domen.
(se punkt 81)
8. Se domen.
(se punkterna 92 och 138)
9. Se domen.
(se punkterna 93, 95, 115, 117 och 127)
10. Se domen.
(se punkterna 108, 143 och 144)
11. Se domen.
(se punkt 110)
12. Se domen.
(se punkt 112)
13. Se domen.
(se punkt 145)
14. Se domen.
(se punkt 154)
15. Se domen.
(se punkterna 162, 166 och 169)
16. För att en överträdelse av unionens konkurrensregler kan anses ha begåtts med uppsåt och inte av oaktsamhet behöver det berörda företaget inte ha varit medvetet om att det överträdde konkurrensreglerna. Det är tillräckligt att företaget inte har kunnat vara okunnigt om att uppträdandet hade till syfte att begränsa konkurrensen inom den gemensamma marknaden. Av detta följer att kunskapen hos de ansvariga för ett företag om det exakta innehållet i konkurrensreglerna, vilken kan förvärvas genom ett utbildningsprogram som innefattar anpassning till dessa regler, inte är en nödvändig förutsättning för att det ska kunna slås fast att reglerna har överträtts. Trots att sådan kunskap saknas är det tvärtom möjligt att konstatera att det begåtts en överträdelse av nämnda regler inte endast av oaktsamhet utan även med uppsåt.
(se punkt 171)
17. Se domen.
(se punkt 175)
18. Att bevisning åberopas sedan dupliken inlämnats kan godtas när den som åberopar bevisningen inte hade tillgång till denna innan det skriftliga förfarandet avslutades, eller om motparten åberopat bevisning sent och det därför krävs att handlingarna i målet kompletteras för att säkerställa att den kontradiktoriska principen efterlevs. När det gäller ett undantag från de bestämmelser som reglerar åberopande av bevisning föreskrivs i artikel 48.1 i tribunalens rättegångsregler en skyldighet för parterna att ange skälen till varför de inte åberopat sin bevisning tidigare. En sådan skyldighet innebär att tribunalen är behörig att pröva huruvida skälen för att bevisningen inte har åberopats tidigare är välgrundade och, i förekommande fall, att pröva innehållet i den åberopade bevisningen, liksom att avvisa bevisningen om begäran saknar grund. Detsamma gäller, a fortiori, avseende bevisning som åberopas sedan dupliken inlämnats.
(se punkt 212)
19. Vid fastställandet av en lämplig nivå på den nedsättning som ska tillämpas på de böter som ska åläggas på grund av överträdelse av unionens konkurrensregler för att belöna ett företag för dess samarbete vid fastställandet av överträdelsen, finns det inte anledning att beakta att dessa böter utgjorde en påföljd för företagets deltagande, inte enbart i den del av överträdelsen angående vilken det hade lagt fram bevismaterial med betydande mervärde, utan även i en annan del av samma överträdelse angående vilken det inte hade tillhandahållit sådant bevismaterial.
(se punkt 229)
20. Se domen.
(se punkt 233)
21. Se domen.
(se punkt 250)
22. När kommissionen vid tillämpning av artikel 81 EG gör en bedömning av det bötesbelopp som ska åläggas ett företag och därvid prövar om den vinst som det berörda företaget kunnat få av överträdelsen och mer allmänt, de vinster som det åstadkommit på de marknader som berörs av överträdelsen utgör en faktor bland andra som kan beaktas vid fastställandet av böterna, finns det inte någon skyldighet för kommissionen eller för unionsdomstolen när den utövar sin obegränsade behörighet i fråga om böter att försäkra sig om att böterna är direkt proportionella till ifrågavarande företags vinst på de berörda marknaderna eller att de inte överstiger vinsten.
(se punkt 258)
23. Se domen.
(se punkt 259)
24. När kommissionen vid tillämpning av artikel 81 EG gör en bedömning av det bötesbelopp som ska åläggas ett företag, syftar den övre gränsen på 10 procent av företagets omsättning som föreskrivs i artikel 23.2 i förordning nr 1/2003 till att förhindra att böterna som kommissionen ålägger blir orimligt höga i förhållande till det aktuella företagets storlek. Denna övre gräns räcker emellertid inte för att undvika att de böter som åläggs ett företag som bedriver grossistverksamhet med material med högt värde och med en liten vinstmarginal blir oproportionerliga.
(se punkterna 266–269, 271, 309 och 310)
25. Se domen.
(se punkterna 285–290 och 299)
26. Riktlinjerna för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning nr 1/2003vägledande förhållningsregler för den praxis som ska följas och från vilka kommissionen, i ett enskilt fall, inte kan avvika utan att ange skäl som är förenliga med likabehandlingsprincipen. Det kan följaktligen inte uteslutas att kommissionen i ett särskilt fall kan tvingas avvika från sina egna riktlinjer under förutsättning att den anger skäl som är förenliga med de allmänna rättsprinciper som den måste iaktta vid fastställandet av böterna inklusive bland annat likabehandlingsprincipen. I överensstämmelse med normhierarkin kan en unionsinstitution inte via en intern förhållningsregel som den själv ålägger sig, helt och hållet avstå från att utöva det utrymme för skönsmässig bedömning som den tillerkänns genom en bestämmelse som, i föreliggande fall, artikel 23 i förordning nr 1/2003.
(se punkterna 306 och 307)