Begäran om förhandsavgörande framställd av Landgerichts Duisburg (Tyskland) den 17 maj 2023 – YV mot Mercedes-Benz Group AG
(Mål C-308/23, Mercedes-Benz Group)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Landgericht Duisburg
Parter i det nationella målet
Kärande: YV
Svarande: Mercedes-Benz Group AG
Tolkningsfrågor
Kan en del av en konstruktion i ett fordon som mäter temperatur, fordonshastighet, motorns varvtal, växel, insugningsundertryck eller andra parametrar i syfte att, beroende på resultatet av mätningen, modulera parametrarna för förbränningsprocessen i motorn och vilken även försämrar effekten hos systemet för kontroll av utsläpp i den mening som avses i artikel 3.10 i förordning nr 715/20071 anses utgöra en manipulationsanordning i den mening som avses i artikel 3.10 i förordning nr 715/2007, när moduleringen av parametrarna för förbränningsprocessen som den berörda delen av konstruktionen aktiverar till följd av resultatet av mätningen visserligen medför att utsläppen av ett visst skadligt ämne – till exempel kväveoxider – ökar å ena sidan, men utsläppen av ett eller flera andra skadliga ämnen – till exempel partiklar, kolväten, kolmonoxid och/eller koldioxid – samtidigt minskar å andra sidan?
2. Om fråga 1 ska besvaras jakande: Under vilka förutsättningar ska nämnda konstruktionsdel i ovannämnda situation anses utgöra en manipulationsanordning?
3. Kan en anordning eller styrning i ett fordon som genom sin förändring av parametrarna för förbränningsprocessen visserligen medför att utsläppen av ett visst skadligt ämne – till exempel kväveoxider – ökar å ena sidan, men utsläppen av ett eller flera andra skadliga ämnen – till exempel partiklar, kolväten, kolmonoxid och/eller koldioxid – samtidigt minskar å andra sidan, vara förbjuden enligt unionsrätten av andra skäl än förekomsten av en manipulationsanordning i den mening som avses i artikel 3.10 i förordning nr 715/2007?
4. Om fråga 3 ska besvaras jakande: Under vilka förutsättningar ska detta anses vara fallet?
5. Om fråga 1 ska besvaras jakande: Ska en manipulationsanordning i den mening som avses i artikel 3.10 i förordning nr 715/2007 även anses vara tillåten enligt artikel 5.2 andra meningen a i nämnda förordning om den visserligen inte är nödvändig för att skydda motorn mot skador eller olyckor, men ändå är nödvändig för att garantera säker körning?
6. Om fråga 1 ska besvaras jakande: Strider nationella bestämmelser, enligt vilka köparen av ett fordon har hela bevisbördan för förekomsten av en manipulationsanordning i den mening som avses i artikel 3.10 i förordning nr 715/2007 samt även för avsaknaden av faktiska omständigheter som medför att en konstaterad manipulationsanordning i den mening som avses ovan undantagsvis är tillåten enligt artikel 5.2 andra meningen a i förordning nr 715/2007, utan att fordonets tillverkare är skyldig att lägga fram några uppgifter i detta hänseende i samband med bevisupptagningen, mot artiklarna 18.1, 26.1 och 46 i direktiv 2007/46/EG,1 vilka omnämns i EU-domstolens dom av den 21 mars 2023 (C-100/21), i den mån som det av sistnämnda bestämmelser följer att köparen av ett fordon ska ha möjlighet att rikta skadeståndsanspråk mot fordonstillverkaren om en förbjuden manipulationsanordning installerats i fordonet (se punkterna 91 och 93 i nämnda dom)?
7. Om fråga 6 ska besvaras jakande: Vilken fördelning av bevisbördan föreskrivs enligt unionsrätten i en tvist som rör skadeståndsanspråk som en fordonsköpare gjort gällande mot en fordonstillverkare som grundas på förekomsten av en manipulationsanordning i den mening som avses i artikel 3.10 i förordning nr 715/2007 och förekomsten av faktiska omständigheter som medför att anordningen undantagsvis är tillåten enligt artikel 5.2 andra meningen a i förordning nr 715/2007? Ska lättnader i beviskraven tillämpas för parterna eller ska de åläggas vissa skyldigheter, och om så är fallet, vilka? Om parterna ska åläggas vissa skyldigheter: vilka följder får det om de inte iakttas?
8. Om fråga 3 ska besvaras jakande: Strider nationella bestämmelser, enligt vilka köparen av ett fordon har hela bevisbördan för förekomsten av en anordning eller styrning som visserligen inte ska anses utgöra en manipulationsanordning i den mening som avses i artikel 3.10 i förordning nr 715/2007, men är förbjuden av andra skäl, utan att fordonets tillverkare är skyldig att lägga fram några uppgifter i detta hänseende i samband med bevisupptagningen, mot artiklarna 18.1, 26.1 och 46 i direktiv 2007/46, vilka omnämns i EU-domstolens dom av den 21 mars 2023 (C-100/21), i den mån som det av sistnämnda bestämmelser följer att köparen av ett fordon ska ha möjlighet att rikta skadeståndsanspråk mot fordonstillverkaren om en otillåten anordning eller styrning installerats i fordonet (se punkterna 91 och 93 i nämnda dom)?
9. Om fråga 8 ska besvaras jakande: Vilken fördelning av bevisbördan föreskrivs enligt unionsrätten i en tvist som rör skadeståndsanspråk som en fordonsköpare gjort gällande mot en fordonstillverkare som grundas på förekomsten av en otillåten anordning eller styrning av en sådan typ som anges i fråga 8? Ska lättnader i beviskraven tillämpas för parterna eller ska de åläggas vissa skyldigheter, och om så är fallet, vilka? Om parterna ska åläggas vissa skyldigheter: vilka följder får det om de inte iakttas?
____________
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (EUT L 171, 2007, p. 1).
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (Ramdirektiv) (EUT L 263, 2007, s. 1).