Förenade målen C‑8/15 P–C‑10/15 P

Ledra Advertising m.fl.

mot

Europeiska kommissionen

och

Europeiska centralbanken (ECB)

”Överklagande – Program för stabilitetsstöd till Republiken Cypern – Samförståndsavtalet av den 26 april 2013 om särskilda villkor för den ekonomiska politiken, som ingåtts mellan Republiken Cypern och Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) – Europeiska kommissionens och Europeiska centralbankens uppgifter – Europeiska unionens utomobligatoriska skadeståndsansvar – Artikel 340 andra stycket FEUF – Villkor – Skyldighet att säkerställa att detta samförståndsavtal är förenligt med unionsrätten”

Sammanfattning – Domstolens dom (stora avdelningen) av den 20 september 2016

1.        Överklagande – Grunder – Enbart upprepning av grunder och argument som framförts vid tribunalen – Underlåtenhet att ange vari den åberopade felaktiga rättstillämpningen består – Avvisning – Ifrågasättande av tribunalens tolkning eller tillämpning av unionsrätten – Upptagande till prövning

(Artikel 256 FEUF; domstolens stadga, artikel 58 första stycket; domstolens rättegångsregler, artiklarna 168.1 d och 169.2)

2.        Ekonomisk och monetär politik – Ekonomisk politik – Samordning av ekonomisk politik – Europeiska stabilitetsmekanismen – Ett samförståndsavtal som ingåtts med en medlemsstat – Möjlighet att anse att samförståndsavtalet har antagits av kommissionen och Europeiska centralbanken – Saknas

(Fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen, artikel 13.3)

3.        Ekonomisk och monetär politik – Ekonomisk politik – Samordning av ekonomisk politik – Europeiska stabilitetsmekanismen – Kommissionen och Europeiska centralbanken tilldelas nya uppgifter – Saknar betydelse för de befogenheter som dessa institutioner har enligt EU-fördraget och EUF-fördraget – Möjlighet att i samband med en skadeståndstalan göra gällande att nämnda uppgifter har utförts på ett rättsstridigt sätt

(Artikel 17.1 FEU; artiklarna 263 FEUF, 268 FEUF och 340 andra och tredje styckena FEUF; fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen, artikel 13.3 och 13.4)

4.        Ekonomisk och monetär politik – Ekonomisk politik – Samordning av ekonomisk politik – Europeiska stabilitetsmekanismen – Ett samförståndsavtal som ingåtts med en medlemsstat – Skyldighet för kommissionen att säkerställa att avtalet är förenligt med unionsrätten

(Artikel 17.1 FEU; Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna; fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen, artikel 13.3 och 13.4)

5.        Ekonomisk och monetär politik – Ekonomisk politik – Samordning av ekonomisk politik – Europeiska stabilitetsmekanismen – Ingående av ett samförståndsavtal som innebär konvertering av icke garanterade insättningar i en nationell bank till aktier samt tillfällig frysning av andra icke garanterade insättningar i banken – Omotiverad inskränkning i insättarnas rätt till egendom – Föreligger inte

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 17.1; fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen, artikel 12)

1.      Se domen.

(se punkterna 34–38)

2.      Ett sådant deltagande av kommissionen och Europeiska centralbanken, enligt artikel 13.3 i fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen, i det förfarande som lett till att ett samförståndsavtal ingåtts med en medlemsstat medför inte att det kan anses att samförståndsavtalet har antagits av dessa institutioner. Även om de uppgifter som kommissionen och denna bank tilldelas i nämnda fördrag är viktiga, innebär de inte något eget beslutsfattande. Dessutom binder de åtgärder som dessa två institutioner vidtar inom ramen för detta fördrag endast Europeiska stabilitetsmekanismen.

(se punkterna 52 och 53)

3.      Den omständigheten att en eller flera unionsinstitutioner kan spela en viss roll inom ramen för Europeiska stabilitetsmekanismen påverkar inte arten av Europeiska stabilitetsmekanismens akter, eftersom dessa akter inte hör till unionens rättsordning. Även om detta konstaterande kan påverka förutsättningarna för att ta upp en talan om ogiltigförklaring till sakprövning enligt artikel 263 FEUF, hindrar det emellertid inte att ett rättsstridigt handlande – i förekommande fall i samband med antagandet av ett samförståndsavtal på Europeiska stabilitetsmekanismens vägnar – kan göras gällande mot kommissionen och Europeiska centralbanken i samband med en skadeståndstalan enligt artikel 268 FEUF och artikel 340 andra och tredje styckena FEUF.

De uppgifter som kommissionen tilldelas i fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen medför att den är skyldig att säkerställa att de samförståndsavtal som ingås av Europeiska stabilitetsmekanismen är förenliga med unionsrätten, såsom föreskrivs i artikel 13.3 och 13.4 i detta fördrag. Följaktligen behåller kommissionen, inom ramen för fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen, sin roll som fördragens väktare, enligt artikel 17.1 FEU. Kommissionen bör därför avhålla sig från att underteckna ett samförståndsavtal som den misstänker är oförenligt med unionsrätten.

(se punkterna 54, 55, 58 och 59)

4.      Även om medlemsstaterna inte tillämpar unionsrätten inom ramen för fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen, vilket innebär att stadgan inte riktar sig till dem i det hänseendet, riktar sig stadgan däremot till unionsinstitutionerna, även när de handlar utanför unionens rättsliga ramar. Kommissionen är vid antagandet av ett samförståndsavtal som ingås mellan Europeiska stabilitetsmekanismen och en medlemsstat för övrigt skyldig – enligt både artikel 17.1 FEU, som ger kommissionen allmänna befogenheter att övervaka tillämpningen av unionsrätten, och enligt artikel 13.3 och 13.4 i fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen, som föreskriver att kommissionen ska säkerställa att de samförståndsavtal som ingås av Europeiska stabilitetsmekanismen är förenliga med unionsrätten – att säkerställa att ett sådant avtal är förenligt med de grundläggande rättigheter som garanteras i stadgan.

(se punkt 67)

5.      Vad beträffar ett samförståndsavtal som en medlemsstat och kommissionen undertecknar på Europeiska stabilitetsmekanismens vägnar, ska – med beaktande av målet att trygga stabiliteten hos banksystemet i euroområdet och med hänsyn till den överhängande risken för ekonomiska förluster som insättarna vid de berörda bankerna i medlemsstaten skulle åsamkas om bankerna försätts i konkurs – åtgärder som bland annat innebär att en nationell bank övertar garanterade insättningar i en annan nationell bank, konvertering av icke garanterade insättningar i den första banken till aktier med full röst- och utdelningsrätt samt tillfällig frysning av en annan del av dessa icke garanterade insättningar inte anses medföra ett oproportionerligt och oacceptabelt ingrepp som påverkar själva innehållet i insättarnas rätt till egendom. Åtgärderna kan följaktligen inte anses utgöra omotiverade inskränkningar i den rättighet som garanteras i artikel 17.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(se punkterna 71 och 73–75)