Mål T‑444/07

Centre de promotion de l’emploi par la micro-entreprise (CPEM)

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”ESF – Upphävande av finansiellt stöd – Olafs rapport”

Sammanfattning av domen

1.      Förfarande – Ansökan genom vilken talan väckts – Formkrav

(Domstolens stadga, artikel 21 första stycket; förstainstansrättens rättegångsregler, artikel 44.1 c)

2.      Gemenskapsrätt – Principer – Rätten till försvar – Räckvidd

3.      Ekonomisk och social sammanhållning – Strukturella interventioner – Gemenskapsfinansiering

(Rådets förordning nr 4253/88, artikel 24.1 och 24.2)

4.      Gemenskapsrätt – Principer – Skydd för berättigade förväntningar – Villkor

5.      Ekonomisk och social sammanhållning – Strukturella interventioner – Gemenskapsfinansiering

1.      För att garantera rättssäkerheten och en god rättskipning krävs, för att en talan ska kunna tas upp till sakprövning, att de väsentligaste faktiska och rättsliga omständigheter som talan grundar sig på åtminstone kortfattat men på ett konsekvent och begripligt sätt framgår av innehållet i själva ansökan. För att uppfylla dessa krav ska en ansökan om ersättning för skada som påstås ha vållats av en gemenskapsinstitution innehålla uppgifter som gör det möjligt att fastställa det agerande som sökanden lägger institutionen till last och skälen till att han anser att det finns ett orsakssamband mellan detta agerande och den skada som han påstår sig ha lidit samt arten och omfattningen av denna skada. Det ankommer dock inte på förstainstansrätten, om sökanden inte har lämnat några uppgifter, att uppskatta och kontrollera huruvida det eventuellt föreligger ett orsakssamband mellan det kritiserade agerandet och den åberopade skadan. Ytterligare uppgifter om detta orsakssamband kan därför inte godtas, eftersom de har anförts för sent.

(se punkterna 32, 33, 36 och 37)

2.      Principen om iakttagande av rätten till försvar innebär ett krav på att de gentemot vilka ett beslut, vilket på ett påtagligt sätt påverkar deras intressen, riktar sig bereds tillfälle att på ett ändamålsenligt sätt tillkännage sin ståndpunkt. Vidare kan rätten till försvar endast åsidosättas på grund av fel i förfarandet om detta haft en faktisk inverkan på de berörda företagens möjlighet att försvara sig. Således ska åsidosättandet av gällande regler som syftar till att skydda rätten till försvar endast betraktas som ett fel i ett administrativt förfarande om det kan visas att förfarandet utan detta åsidosättande skulle ha kunnat leda till ett annat resultat.

(se punkterna 51 och 53)

3.      Med hänsyn till själva beskaffenheten av det finansiella stöd som beviljas av gemenskapen, utgör skyldigheten att iaktta de finansiella villkoren i beslutet om beviljande ett av mottagarens grundläggande åtaganden, på samma sätt som skyldigheten att verkligen genomföra det berörda projektet, och den utgör därigenom en förutsättning för tilldelningen av gemenskapsstöd. Artikel 24.1 och 24.2 i förordning (EEG) nr 4253/88 om tillämpningsföreskrifter för förordning nr 2052/88 om samordningen av de olika strukturfondernas verksamheter dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verksamheter, i dess lydelse enligt rådets förordning nr 2082/93, ska i det sammanhanget tolkas så, att kommissionen enligt denna artikel har rätt att upphäva det beviljade stödet, om de finansiella villkoren i beslutet om beviljande åsidosätts.

(se punkterna 92 och 101)

4.      För att kunna åberopa skydd för berättigade förväntningar krävs det att tre kumulativa villkor är uppfyllda. Det ska för det första föreligga preciserade garantier som är ovillkorliga och samstämmiga och som härrör från behöriga och tillförlitliga källor och som meddelats den berörde av gemenskapsinstitutionerna. Garantierna ska för det andra leda till en berättigad förväntning hos mottagaren. Garantierna ska för det tredje vara förenliga med tillämpliga bestämmelser.

(se punkt 126)

5.      Vad gäller kontrollen av att gemenskapsstödsmottagarna iakttar sina skyldigheter, är det normalt att en kontroll som inleds på grund av att det framkommit nya omständigheter, som lett till misstanke om att det förekommit oegentligheter avseende vissa projekt, är mer ingående och ger andra resultat än en tidigare rutinkontroll som görs helt utan att det finns några misstankar. Det förhållandet att Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings utredning gjorde det möjligt att upptäcka oegentligheter som inte hade upptäckts vid en revision som kommissionens generaldirektorat ”Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter” gjorde utgör följaktligen inte på något sett en inkonsekvens och kan inte påverka lagenligheten av ett beslut som är grundat på nämnda utredning.

(se punkt 135)