TRIBUNALENS BESLUT (avdelningen för överklaganden)

den 13 januari 2014

Förenade målen T‑116/13 P och T‑117/13 P

Georgio Lebedef

mot

Europeiska kommissionen

”Överklagande – Personalmål – Tjänstemän – Betygsättning – Rapport om karriärutveckling – Bedömningsförfarandet för åren 2008 och 2009 – Befrielse från tjänsteutövning för fackliga ändamål under hälften av arbetstiden – Utvecklingsrapport som omfattar de uppgifter som utövats inom tjänsteenheten – Utsedd för facklig verksamhet – Talan i första instans avvisad, eftersom det var uppenbart att den inte kunde prövas i sak – Överklagandet ogillat, eftersom det var uppenbart att det i vissa delar inte kunde tas upp till sakprövning och i övriga delar var ogrundat”

Saken:      Två överklaganden av de beslut de meddelades av Europeiska unionens personaldomstol (tredje avdelningen) den 12 december 2012 i målen F-70/11 och F-109/11, Lebedef mot kommissionen, varvid överklagandena avsåg upphävande av dessa beslut.

Avgörande:      Överklagandena ogillas. Giorgio Lebedef ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som Europeiska kommissionen har förorsakats i denna instans.

Sammanfattning

1.      Överklagande – Grunder – Enbart upprepning av grunder och argument som framförts vid personaldomstolen – Underlåtenhet att ange vari den åberopade felaktiga rättstillämpningen består – Avvisning

(Artikel 257 FEUF; Domstolens stadga, bilaga 1, artikel 11.1; tribunalens rättegångsregler, artikel 138.1)

2.      Överklagande – Grunder – Grund som avser rättelse av personaldomstolens dom – Tribunalen saknar behörighet

(Tribunalens rättegångsregler, artikel 139.1; personaldomstolens rättegångsregler, artikel 84.1)

1.      I ett överklagande ska det klart anges på vilka punkter den dom som det yrkas ska upphävas ifrågasätts samt de rättsliga grunder som särskilt åberopas till stöd för detta yrkande.

En grund för ett överklagande som inte ens innefattar en argumentering som särskilt avser angivande av vilket fel det överklagade avgörandet är behäftat med, utan som endast upprepar argument som redan har anförts vid personaldomstolen uppfyller inte detta krav. En sådan grund utgör nämligen endast en begäran om omprövning av den ansökan som ingetts till personaldomstolen, vilket faller utanför tribunalens behörighet.

(se punkterna 23 och 89)

Hänvisning till

Domstolen: 9 juni 2011, Evropaïki Dynamiki mot ECB, C‑401/09 P (REU 2011, s. I‑4911), punkt 61 och där angiven rättspraxis

Tribunalen: 16 december 2010, Lebedef mot kommissionen, T‑52/10 P, punkt 35 och där angiven rättspraxis

2.      Artikel 84.1 i personaldomstolens rättegångsregler, som avser rättelse av skriv- eller räknefel eller andra uppenbara oriktigheter, är inte tillämplig på förfarandet vid tribunalen, vilket endast omfattas av tribunalens egna rättegångsregler. En sökande kan följaktligen inte avhjälpa sin underlåtenhet att handla enligt nämnda artikel genom att begära att tribunalen ska ändra eller rätta skrivfel eller andra uppenbara oriktigheter som det påstås att personaldomstolens angripna avgöranden innehåller.

(se punkterna 44 och 45)