Talan väckt den 6 januari 2014 – Bos m.fl. mot rådet

(Mål T-23/14)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Mark Bos (Ankara, Turkiet); Estelle Kadouch (Jerusalem, Israel); Siegfried Krahl (Lago Sul, Brasilien) och Eric Lunel (Dakar, Senegal) (ombud: advokaten F. Krenc)

Svarande: Europeiska unionens råd och Europaparlamentet

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

förklara att förevarande talan kan prövas i sak och är välgrundad,

följaktligen ogiltigförklara Europaparlamentets och rådets förordning nr 1023/2013 av den 22 oktober 2013 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen (EUT L 287, s. 15), i den mån den ändrar bilaga X till dessa tjänsteföreskrifter (artikel 1, nr 70),

förplikta svarandena att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena – kontraktsanställda och tjänstemän vid Europeiska unionens delegationer – sex grunder.

Den första grunden avser ett åsidosättande av principen om likabehandling, av artiklarna 20, 21 och 31.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), i den mån reformen av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen på ett drastiskt och bryskt sätt minskar rätten till årlig ledighet för tjänstemän och övriga anställda som tjänstgör i ett tredje land. Sökandena gör gällande att det i den angripna förordningen inte beaktas att nämnda tjänstemän och övriga anställda befinner sig i en särskild situation.

Den andra grunden avser ett åsidosättande av artikel 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och av artiklarna 7 och 31.2 i stadgan, i den mån reformen av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda inte tar hänsyn till sökandenas rätt till respekt för privatlivet och familjelivet, eftersom deras rätt till årlig ledighet minskats med nästan hälften och denna minskning otillbörligen hindrar deras utövande av privat- och familjeliv.

Den tredje grunden avser ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen.

Den fjärde grunden avser ett åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar, då de fördelar som är kopplade till tjänstgöring i ett tredje land – och som legat till grund för sökandenas val – på ett bryskt sätt dragits in genom reformen av bilaga X i tjänsteföreskrifterna.

Den femte grunden avser ett åsidosättande av artikel 10 i tjänsteföreskrifterna samt av artiklarna 12, 27 och 28 i stadgan och av artikel 11 i Europakonventionen, genom avsaknaden av information, konsultation och samråd under det förfarande som ledde till reformen av bilaga X i tjänsteföreskrifterna.

Den sjätte grunden avser ett åsidosättande av principerna om god lagstiftning och, särskilt, omsorgsplikten, samt av motiveringsskyldigheten, såväl genom avsaknaden av information och lämplig konsultation av kommittén för tjänsteföreskrifterna och fackföreningarna under det förfarande som ledde till reformen av bilaga X i tjänsteföreskrifterna, som genom avsaknaden av motivering av de beslut som rör nämnda bilaga.